Kapitel 16

Idrott och underhållning

1, 2. a) Vilka idrotter eller andra former av underhållning tycker du särskilt mycket om? b) Vad för något i Jehovas skaparverk vittnar om att han vill att vi skall finna glädje i livet? (Psalm 104:14—24)

MÄNNISKOR världen utöver är mycket intresserade av olika idrotter och former av underhållning. Varje år ger folk ut många milliarder kronor på sådant. Är du också intresserad av detta? Tycker du till exempel om att åka skidor eller att segla? Tycker du om att simma, spela tennis eller ägna dig åt andra idrotter? Eller finner du kanske nöje i att gå på bio eller se på TV-program?

² Somliga anser att det är orätt att ägna sig åt sådana nöjen. Vad anser du? Det finns till och med de som hävdar att bibeln inte godkänner dessa ting. Men uppriktigt sagt har dessa personer framställt bibeln och dess författare, Jehova Gud, i felaktig dager. Guds ord talar fördelaktigt om ungdomar som finner glädje i olika slag av rekreation. Bibeln beskriver till exempel Guds välsignade folk och säger: ”Stadens gator skola vara fulla av gossar och flickor som leka där.” Den säger också att ”dansa har sin tid”. (Sakarja 8:5; Predikaren 3:4) Det var uppenbarligen Guds uppsåt att vi skulle finna glädje i hälsosamma former av rekreation. En av Guds andes frukter är ”glädje”. (Galaterna 5:22) Och den glädje vi finner i sunda former av rekreation är normal och naturlig.

 VÄGLEDNING SOM ÖKAR GLÄDJEN

3—8. a) Vilket balanserat råd när det gäller rekreation finns i 1 Timoteus 4:7, 8? b) Hur är ”kroppslig övning” nyttig? Men vad kan hända, när någon börjar ta idrotten alltför allvarligt? c) Vilka problem kan han ställas inför, om han börjar spela med i ett skollag? Vad bör hjälpa honom att på ett förståndigt sätt avgöra om han skall handla så eller inte?

³ För att hjälpa oss att finna glädje i sådan verksamhet har Gud kärleksfullt gett oss vägledning. För att vi skulle undvika de ohälsosamma följderna av att äta för mycket införlivade han till exempel följande råd med sitt ord: ”Var icke bland ... dem som äro överdådiga i mat.” (Ordspråksboken 23:20) Han ger oss likaså följande förståndiga råd i förbindelse med rekreation: ”Öva dig däremot ständigt själv med gudaktig hängivenhet som ditt mål. Den kroppsliga övningen är nämligen nyttig till litet; men den gudaktiga hängivenheten är nyttig till allt, i det den har med sig ett löfte om livet nu och det som skall komma.” — 1 Timoteus 4:7, 8.

⁴ Bibeln visar alltså att sådan ”kroppslig övning” som vi får i samband med idrott har sin plats. Den är nyttig för oss; den kan hjälpa oss att utveckla god samordning av kroppsrörelserna, smidighet och muskelstyrka. Den kan också friska upp oss psykiskt, särskilt om vi använder en hel del tid till att studera. Men lägg märke till att bibeln varnande framhåller att ”den kroppsliga övningen är ... nyttig till litet”. Vad kan hända om man inte bryr sig om detta bibliska råd och blir fullständigt uppslukad av idrott?

⁵ För det första kan det fördärva glädjen och göra idrotten till ”blodigt allvar” i stället för välkommen rekreation. Sportpsykologen Bruce Ogilvie sade om följderna av att överbetona tävlingsidrotten: ”Jag intervjuade en gång nybörjarna i 10 träningsläger för professionella baseballspelare, och 87 procent av dem sade att de önskade att de aldrig hade börjat spela juniorbaseball, därför att det tog bort glädjen från vad som hade varit ett roligt spel.”

 ⁶ En del idrotter, till exempel fotboll, kan också vara farliga, särskilt medan kroppen håller på att utvecklas fysiskt. Science Digest rapporterar att omkring 12.000.000 amerikanska barn, innan de fyller arton år, ådrar sig någon bestående kroppsskada genom att ta del i idrott! En av världens mest berömda professionella fotbollsspelare ville inte låta sina båda söner spela i juniorlagen. ”Föräldrarna stannar inte upp och tänker på allt som kan gå på tok för en ung pojke”, sade han. ”Han kan till exempel komma hem med handen full av tänder.” Det som har gjort vissa idrotter så farliga är den ytterligtgående tävlingsandan — inställningen att man skall vinna till varje pris — som ofta uppammas.

 ⁷ Något annat du bör tänka på är det umgänge som du kan utsättas för om du tar del i organiserad idrott. Samtalsämnena i omklädningsrummen har i allmänhet rykte om sig att handla om sexuell omoraliskhet. Och när ett lag gör en resa för att spela mot en annan skola, kan man under en längre tid få vara i sällskap med personer som inte har någon större aktning för troheten mot Gud. Detta är något att tänka på, eftersom Guds ord uppmanar: ”Öva dig ... med gudaktig hängivenhet som ditt mål.” Och till vilket gagn skulle det vara att bli indragen i något som lätt skulle kunna fördärva dina moralprinciper och ditt förhållande till din Skapare?

⁸ Idrott liknar därför i stor utsträckning andra ting som är av godo när du ägnar dig åt dem med måtta, när de inte dominerar ditt liv i sådan grad att de överskuggar de viktigare tingen eller blottställer dig för fördärvbringande situationer. Hur upplivande kan det inte vara att ägna sig åt någon idrott och uppleva den hänförelse som ligger i att kroppen lyder en och utför skickliga prestationer! Det kan skänka glädje och tillfredsställelse som man sent glömmer. Det kan också hjälpa oss att uppskatta vår store Skapare, som danade oss med förmågor att utföra sådant.

BIO OCH TV

9—14. a) När man väljer en film eller ett TV-program att se på, mot vad måste man då vara på sin vakt? b) Hur skulle det påverka en människa, om hon som underhållning betraktade sådant som är moraliskt fördärvat? Varför? Även om vi vet att sådana handlingar är orätta, varför bör vi ändå inte underskatta den verkan det kan ha på oss att vi betraktar dem?

⁹ Det slag av bio- och TV-underhållning vi väljer kan också påverka vårt förhållande till Gud. En del filmer och TV-program är mycket angenäm underhållning; en del av dem kan till och med öka vår uppskattning av vår Skapares förunderliga verk. Men utan tvivel har du lagt märke till  att många filmer och program frossar i äktenskapsbrott, otukt, lesbisk kärlek, homosexualitet, våld och mord på löpande band. Detta kanske visserligen betraktas som underhållning, men hur påverkar det individen?

¹⁰ Ja, fråga dig: Hur har du blivit den person du nu är? Är det inte genom din miljö och din utbildning, genom vad du har tillfört ditt sinne, i synnerhet genom ögonen och öronen? Ja, i stor utsträckning är du vad du matar ditt sinne med. Ju mer du utsätts för ett visst inflytande, desto mer sannolikt är det att detta blir en del av dig.

¹¹ Du skulle inte kunna tänka dig att välja att äta ett mål mat som bestod av smutsigt avfall, eller hur? Hur är det då om du ständigt utsätter dig för mentalt avfall? Det kommer oundvikligen att bli en del av dina tankar. När du ser en film, umgås du i själva verket med det slags människor som visas på filmduken eller TV-skärmen. Och filmerna är avsiktligt utformade så att du skall bli känslomässigt engagerad i fråga om de medverkande personerna, och de väcker ofta sympati för den som handlar orätt — den som begår otukt, homosexualitet, ja till och med mord. Vill du bli djupt engagerad på detta sätt i fråga om homosexuella, lesbiska och otuktiga människor, äktenskapsbrytare och brottslingar?

¹² Men när du ser någon handling som präglas av sexuell omoraliskhet eller våld på filmduken eller TV-skärmen, så kanske du tänker: ”Å, jag skulle aldrig göra något sådant!” Ja, just nu kanske det skulle verka frånstötande på dig om någon skulle uppmana dig att stjäla från din nästa, ljuga för dina vänner eller begå otukt. Men vad skulle det leda till, om du tillräckligt länge umgicks med tjuvar och otuktiga och homosexuella människor och lyssnade till deras förvända tankar? Så småningom skulle du mycket väl kunna bli gynnsamt inställd till dem. Det som till en början verkat frånstötande kanske så småningom inte förefaller att vara detta. Och tänk efter: Hur kom flertalet homosexuella att bli sådana?  Genom att använda tid till att tänka på det och genom att umgås med andra som var sådana.

¹³ Du kanske menar att du inte skulle ägna dig åt omoraliskhet. Men hur är det om du går på bio med personer av det motsatta könet och betraktar upprepade avklädningsscener och handlingar av petting och omoraliskhet? Vad är det då mera sannolikt att du gör efter sådana filmer, i synnerhet om du också har tillgång till alkoholhaltiga drycker, som försvagar hämningarna? Du vet svaret. I själva verket ropar många av dagens filmer högljutt: ”Vi tänker göra det som är ont! Vi tänker bryta alla lagar, också Guds!” Är det detta slags inflytande du vill skall påverka dig?

¹⁴ Tror du uppriktigt att du inte kan bli negativt påverkad av dåligt inflytande? Kom ihåg att millioner dessförinnan anständiga, hårt arbetande européer blev ”hjärntvättade” av nazistisk propaganda till att begå eller understödja fasansfulla brott mot mänskligheten. Underskatta därför inte den verkan som den fördärvade propaganda, som sprids genom filmer om sex och våld, kan ha på dig.

HUR MAN FYLLER BEHOVET AV REKREATION

15—19. Nämn några nyttiga ting som vi kan ägna oss åt för att tillfredsställa vårt behov av rekreation.

¹⁵ Vår Skapare danade oss med ett behov av rekreation. Men det var aldrig hans uppsåt att den skulle kretsa kring moralisk smuts eller våld och brott mot hans lagar. Om du undviker filmer och TV-program som handlar om sådant, kanske du kommer att finna att du måste undvika ganska många filmer och TV-program. Men det finns ändå många nyttiga former av rekreation som du kan ägna dig åt.

¹⁶ Till vilken nytta är egentligen rekreation eller underhållning, om du efteråt inte känner dig uppfriskad eller om du känner dig oroad eller upprörd — med ”besk eftersmak i munnen”, som det heter? Om någon erbjöd dig något att  äta och det såg gott ut och smakade bra, men du kände dig illamående efteråt, skulle du då be om ännu en portion? Var därför noga med vad du väljer att ägna din fritid åt när det gäller rekreation och underhållning. Nöj dig inte med att ”slå ihjäl tiden” genom att ägna dig åt vilket slags underhållning som helst som råkar finnas till hands, utan ge liv åt din fritid genom att göra något som skänker verklig glädje och vederkvickelse, något som du kan se tillbaka på och minnas med välbehag.

¹⁷ Det finns många olika utomhusidrotter du kan ägna dig åt. Många har funnit stor glädje i att göra fotvandringar i skogarna, spela handboll och badminton eller kasta varpa. Somliga har satt upp ett bordtennisbord eller biljardbord hemma och bjudit hem vänner för att spela dessa spel. Om du frågar dina föräldrar, kanske du finner att de gärna vill låta dig göra det.

 ¹⁸ Du kanske också kan besöka museer eller andra intressanta platser som kan vara både underhållande och upplysande. Har du besökt en hönsfarm, ett mejeri, en auktion eller ett tryckeri? Om du bor i en stad, kanske det finns någon du kan vända dig till som kan ge dig upplysningar om olika intressanta platser i staden. Du kanske kan få reda på vilka industrier i grannskapet som tar emot besökare. Dessutom kan utflykter till sådana natursköna platser som sjöar, berg och stränder ge angenäm rekreation, i synnerhet när hela familjen kan njuta av detta tillsammans.

¹⁹ Vi måste naturligtvis vara försiktiga, så att dessa angenäma aktiviteter inte blir det främsta i vårt liv, varigenom vi skulle gå miste om det gagn som de kan skänka. Men hur tacksamma kan vi inte vara för att vår Skapare har danat oss med förmågan att ta del i och finna glädje i så många olika former av rekreation! De kan verkligen göra livet mera värt att leva.

[Frågor]

[Bild på sidan 120]

Påverkas du av det du ser på?