Att komma överens med varandra i kärlek
Kapitel 28
Att komma överens med varandra i kärlek
1. a) Hur kan du bli en del av Guds organisation? b) Vilken befallning måste du då lyda?
ALLTEFTERSOM du får större kunskap om och uppskattning av Jehova Gud och hans uppsåt, kommer du att vilja umgås regelbundet med människor som har samma tro och hopp. Genom att göra det blir du en del av Guds synliga organisation, som är ett sant kristet brödraskap. Du måste då lyda befallningen: ”Älska hela brödraskaran.” — 1 Petrus 2:17; 5:8, 9.
2. a) Vilket nytt bud gav Jesus sina efterföljare? b) Vad visar uttrycken ”varandra” och ”inbördes” tydligt? c) Hur viktigt är det att ha kärlek?
2 Jesus Kristus framhöll hur viktigt det är att hans efterföljare älskar varandra. Han sade till dem: ”Jag ger er nu ett nytt bud, att ni skall älska varandra. ... Av detta skall alla veta att ni är mina lärjungar: om ni har kärlek inbördes.” (Johannes 13:34, 35) Uttrycken ”varandra” och ”inbördes” visar tydligt att alla sanna kristna skulle vara tillsammans i en sammanslutning eller organisation. (Romarna 12:5; Efesierna 4:25) Och den organisationen skulle kännas igen på den kärlek dess medlemmar hade till varandra. Om en människa inte har kärlek, är allt annat värdelöst. — 1 Korinthierna 13:1—3.
3. Hur betonar Bibeln vikten av att man älskar och bryr sig om sina medkristna?
3 De första kristna fick därför ofta sådana påminnelser som dessa: ”Ha ... öm tillgivenhet för varandra.” ”Välkomna ... varandra.” ”Var ... slavar åt varandra.” ”Bli omtänksamma mot varandra, ömt medlidsamma.” ”Fortsätt att ha fördrag med varandra och att villigt förlåta varandra, om någon har orsak till klagomål mot en annan.” ”Fortsätt ... med att trösta varandra och uppbygga varandra.” ”Håll frid med varandra.” ”Ha intensiv kärlek till varandra.” — Romarna 12:10; 15:7; Galaterna 5:13; Efesierna 4:32; Kolosserna 3:13, 14; 1 Thessalonikerna 5:11, 13; 1 Petrus 4:8; 1 Johannes 3:23; 4:7, 11.
4. a) Vad visar att kristna måste älska andra, förutom ”varandra”? b) Vilka måste de kristna framför allt älska?
4 Men det betyder inte att sanna kristna bara skall älska medkristna inom Guds organisation. De måste också älska andra människor. Bibeln uppmanar dem faktiskt att tillväxa ”i kärlek till varandra och till alla”. (1 Thessalonikerna 3:12; 5:15) Aposteln Paulus framförde den rätta och balanserade inställningen, när han skrev: ”Låt oss ... göra vad som är gott mot alla, men särskilt mot dem som är besläktade med oss i tron.” (Galaterna 6:10) Även om de kristna måste älska alla, däribland sina fiender, måste de framför allt älska sina medkristna inom Guds organisation, sina andliga bröder och systrar. — Matteus 5:44.
5. Vad visar att de sanna kristna, både under kristendomens första tid och i vår tid, har varit kända för sin kärlek?
5 De första kristna var kända för den kärlek de hade till varandra. Enligt Tertullianus, som levde på 100-talet, sade människorna om dem: ”Se hur de älskar varandra, och hur de är redo att dö för varandra!” En sådan kärlek ser man också bland sanna kristna i våra dagar. Men innebär det att det aldrig uppstår några problem eller svårigheter bland sanna kristna?
FÖLJDERNA AV OFULLKOMLIGHETEN
6. Varför syndar också sanna kristna ibland mot varandra?
6 Genom ditt studium av Bibeln vet du att vi alla har ärvt ofullkomlighet från våra första föräldrar, Adam och Eva. (Romarna 5:12) Vi har därför en benägenhet att göra det som är orätt. ”Vi felar alla många gånger”, säger Bibeln. (Jakob 3:2; Romarna 3:23) Och du bör inse att de som tillhör Guds organisation också är ofullkomliga och ibland gör sådant som inte är rätt. Detta kan leda till att det uppstår problem och svårigheter också bland sanna kristna.
7. a) Varför behövde Evodia och Syntyke bli tillsagda ”att vara likasinnade”? b) Vad visar att de i grund och botten var bra kristna kvinnor?
7 Tänk på de båda kvinnorna Evodia och Syntyke i församlingen i Filippi under det första århundradet. Aposteln Paulus skrev: ”Evodia förmanar jag och Syntyke förmanar jag att vara likasinnade i Herren.” Varför uppmanade Paulus dessa båda kvinnor att vara ”likasinnade”? Det är tydligt att det hade uppstått oenighet dem emellan. Bibeln säger inte vad det var. De kanske var avundsjuka på varandra av någon anledning. Men de var i grund och botten bra kvinnor. De hade varit kristna under en längre tid och hade flera år tidigare varit med Paulus i predikoarbetet. I sitt brev till församlingen skrev han därför: ”Fortsätt att bistå dessa kvinnor som har kämpat sida vid sida med mig i förbindelse med de goda nyheterna.” — Filipperna 4:1—3.
8. a) Vilken oenighet uppstod mellan Paulus och Barnabas? b) Vad skulle du kanske ha dragit för slutsats, om du hade varit närvarande och sett det här problemet?
8 Vid ett tillfälle uppstod det också oenighet mellan aposteln Paulus och hans reskamrat Barnabas. När de skulle ge sig i väg på sin andra missionsresa, ville Barnabas ta med sig sin kusin Markus. Men Paulus ville inte ta med sig Markus, eftersom Markus hade övergett dem och återvänt hem under deras första missionsresa. (Apostlagärningarna 13:13) Bibeln säger: ”Det uppstod då ett häftigt utbrott av förbittring, så att de skildes från varandra.” (Apostlagärningarna 15:37—40) Kan du tänka dig något sådant! Om du hade varit där och bevittnat detta häftiga utbrott av förbittring, skulle du då ha dragit den slutsatsen att Paulus och Barnabas inte var någon del av Guds organisation, eftersom de uppförde sig på det sättet?
9. a) Vilken synd begick Petrus, och vad var det som fick honom att handla så? b) Vad gjorde Paulus, när han såg vad som hände?
9 Vid ett annat tillfälle handlade aposteln Petrus orätt. Han slutade upp att umgås med icke-judiska kristna, eftersom han var rädd för att bli impopulär bland vissa judekristna, som med orätt såg ner på sina icke-judiska bröder. (Galaterna 2:11—14) När aposteln Paulus såg vad Petrus gjorde, fördömde han Petrus’ orätta uppförande inför alla de närvarande. Hur skulle du ha känt det, om du hade varit Petrus? — Hebréerna 12:11.
ATT LÖSA PROBLEM MED KÄRLEK
10. a) Hur reagerade Petrus, när han blev tillrättavisad? b) Vad kan vi lära oss av Petrus’ exempel?
10 Petrus kunde ha blivit arg på Paulus. Han kunde ha känt sig kränkt av att Paulus tillrättavisade honom inför andra. Men det gjorde han inte. (Predikaren 7:9) Petrus var ödmjuk. Han tog emot tillrättavisningen, och han lät den inte få hans kärlek till Paulus att svalna. (1 Petrus 3:8, 9) Lägg märke till vad Petrus längre fram skriver om Paulus i ett uppmuntrande brev till medkristna: ”Betrakta ... vår Herres tålamod som räddning, alldeles som också vår älskade broder Paulus, efter den vishet som är honom given, skrev till er.” (2 Petrus 3:15) Ja, Petrus lät kärleken övertäcka problemet, som i det här fallet hade orsakats av hans eget felaktiga handlingssätt. — Ordspråken 10:12.
11. a) Hur visade Paulus och Barnabas att de, trots sitt utbrott av förbittring, var sanna kristna? b) Hur kan deras exempel hjälpa oss?
11 Hur var det då med problemet mellan Paulus och Barnabas? Det löstes också i kärlek. Senare, när Paulus skrev till församlingen i Korinth, talade han nämligen om Barnabas som en nära medarbetare. (1 Korinthierna 9:5, 6) Och även om det verkar som om Paulus hade verklig orsak att betvivla Markus’ värde som reskamrat, mognade denne unge man senare så mycket att Paulus kunde skriva till Timoteus: ”Ta Markus och för honom med dig, ty han är mig till nytta för att göra tjänst.” (2 Timoteus 4:11) Det här exemplet på hur man klarar upp meningsskiljaktigheter kan hjälpa oss.
12. a) Varför kan vi förmoda att Evodia och Syntyke klarade upp sina meningsskiljaktigheter? b) Varför är det enligt Galaterna 5:13—15 viktigt att de kristna klarar upp sina meningsskiljaktigheter i kärlek?
12 Hur gick det då med Evodia och Syntyke? Klarade de upp sina meningsskiljaktigheter genom att låta kärleken övertäcka vad det nu än var för synder de kunde ha begått mot varandra? Bibeln säger inte vad som till slut hände med dem. Men eftersom de var bra kvinnor som hade arbetat sida vid sida med Paulus i hans kristna tjänst, kan vi rimligtvis anta att de ödmjukt tog emot det råd som gavs. Vi kan gott föreställa oss att de, när församlingen hade fått Paulus’ brev, gick till varandra och redde ut sitt problem i en anda av kärlek. — Galaterna 5:13—15.
13. Vilket exempel ger Jehova i fråga om att visa kärlek?
13 Det kanske är någon eller några i församlingen som du tycker att det är svårt att komma överens med. Även om de kanske har mycket att lära i fråga om att utveckla sanna kristna egenskaper, så tänk på detta: Väntar Jehova Gud tills människor har gjort sig av med alla sina dåliga vanor, innan han älskar dem? Nej, Bibeln säger: ”Gud anbefaller sin egen kärlek åt oss däri att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.” (Romarna 5:8) Vi måste följa detta Guds exempel och visa kärlek till dem som gör det som är ont och dåraktigt. — Efesierna 5:1, 2; 1 Johannes 4:9—11; Psalm 103:10.
14. Vilket råd gav Jesus angående att inte vara kritisk mot andra?
14 Eftersom vi alla är ofullkomliga, lärde Jesus att vi inte skall vara kritiska mot andra. Visst har andra fel och brister, men det har vi också. Jesus frågade: ”Varför ger du akt på strået i din broders öga men märker inte bjälken i ditt eget öga?” (Matteus 7:1—5) Genom att hålla ett sådant vist råd i minnet får vi hjälp att komma överens med våra bröder och systrar.
15. a) Varför är det viktigt att vi förlåter andra, också när vi har orsak till klagomål mot dem? b) Hur visade Jesus i sin liknelse i Matteus, kapitel 18, att vi måste vara förlåtande?
15 Det är absolut nödvändigt att vi är barmhärtiga och förlåtande. Visst kan du ha en verklig orsak till klagomål mot din broder eller syster. Men kom ihåg Bibelns råd: ”Fortsätt att ha fördrag med varandra och att villigt förlåta varandra, om någon har orsak till klagomål mot en annan.” Men varför bör du förlåta andra, när du har en verklig orsak till klagomål mot dem? Bibeln svarar att det är därför att ”Jehova villigt har förlåtit” dig. (Kolosserna 3:13) Och Jesus sade att om vi skall få Guds förlåtelse, måste vi förlåta andra. (Matteus 6:9—12, 14, 15) Precis som kungen i en av Jesu liknelser har Jehova förlåtit oss tusentals gånger. Skall vi då inte kunna förlåta våra bröder några få gånger? — Matteus 18:21—35; Ordspråken 19:11.
16. a) Hur är, enligt 1 Johannes 4:20, 21, kärleken till Gud förbunden med kärleken till medkristna? b) Vad måste du göra, om din broder har något emot dig?
16 Vi kan helt enkelt inte tillämpa sanningen och samtidigt vara oförsonliga och kärlekslösa mot våra bröder och systrar. (1 Johannes 4:20, 21; 3:14—16) Om det skulle hända att det uppstår oenighet mellan dig och en medkristen, sluta då inte upp att tala med honom. Hys inte agg, utan red ut saken i en anda av kärlek. Var snar att be om ursäkt och förlåtelse, om du har sårat din broder. — Matteus 5:23, 24.
17. Vad är det rätta handlingssättet, om någon förorättar dig?
17 Men hur är det då, om någon förolämpar dig eller på något annat sätt förorättar dig? Bibeln ger rådet: ”Säg inte: ’Alldeles som han gjorde mot mig, så kommer jag att göra mot honom.’” (Ordspråken 24:29; Romarna 12:17, 18) Jesus Kristus sade: ”Vem som än slår dig med flata handen på din högra kind, vänd också den andra mot honom.” (Matteus 5:39) Ett slag med flata handen är inte avsett att skada fysiskt, utan bara att förolämpa eller provocera. Jesus lärde alltså sina efterföljare hur de skulle undvika att bli indragna i ett slagsmål eller ett gräl. I stället för att ”återgälda skada med skada eller smädelse med smädelse” bör man alltså ”söka friden och jaga efter den”. — 1 Petrus 3:9, 11; Romarna 12:14.
18. Vad bör vi lära oss av Guds exempel, när det gäller att älska alla människor?
18 Kom ihåg att vi måste ”älska hela brödraskaran”. (1 Petrus 2:17) Jehova Gud föregår med gott exempel. Han är inte partisk. Alla raser är jämställda i hans ögon. (Apostlagärningarna 10:34, 35; 17:26) De som blir bevarade genom den kommande ”stora vedermödan” kommer från ”alla nationer och stammar och folk och tungomål”. (Uppenbarelseboken 7:9, 14—17) För att efterlikna Gud bör vi inte älska andra mindre därför att de tillhör en annan ras eller har en annan nationalitet, samhällsställning eller hudfärg än vi.
19. a) Hur bör vi betrakta och behandla medkristna? b) Vilket stort privilegium kan vi få?
19 Lär känna alla i den kristna församlingen väl, så kommer du att älska och uppskatta dem. Behandla de äldre som fäder och mödrar, de yngre som bröder och systrar. (1 Timoteus 5:1, 2) Det är i sanning ett privilegium att vara en del av Guds familjelika synliga organisation, vars medlemmar kommer så bra överens i kärlek. Hur underbart kommer det inte att bli att leva för evigt i paradiset på jorden med en sådan kärleksfull familj! — 1 Korinthierna 13:4—8.
[Frågor]
[Bild på sidan 233]
Vad kan vi lära av det som hände mellan Evodia och Syntyke?
[Bild på sidan 235]
Betydde ordstriden mellan Paulus och Barnabas att de inte tillhörde Guds organisation?
[Bild på sidan 236]
Sanna kristna låter kärleken övertäcka orsaker till klagomål
[Bild på sidan 237]
I Guds organisation förmår kärleken de kristna att komma överens med varandra som jämlikar
