Kapitel 3

Efter bröllopsdagen

1. Hur kan det slags samverkan som beskrivs i Predikaren 4:9, 10 vara till nytta för äktenskapet?

 BRÖLLOPET är över, och du och din partner börjar komma till ro som en ny familjeenhet. Är din lycka fullständig? Du är inte längre ensam, utan du har en kamrat att anförtro dig åt, att dela dina glädjeämnen såväl som dina problem med. Finner du att Predikaren 4:9, 10 besannas i ditt fall? — ”Bättre är att vara två än en, ty de två få större vinning av sin möda. Om någondera faller, så kan ju den andre resa upp sin medbroder. Men ve den ensamme, om han faller och icke en annan finnes, som kan resa upp honom!” Frodas ditt äktenskap genom detta slags samverkan? Det tar vanligen en viss tid och kräver ansträngning för att åstadkomma denna lyckliga sammansmältning av två liv. Men sorgligt nog sker aldrig detta i många äktenskap.

2, 3. a) Vilka verkligheter i livet möter man oundvikligen efter bröllopsdagen? b) Varför är det bara rimligt att förvänta att det kommer att krävas anpassning efter det att en person ingått äktenskap?

² I sagor och kärleksnoveller är problemet ofta att sammanföra de älskande. Men därefter lever de lyckliga i alla sina dagar. I det verkliga livet är det konsten att leva lyckligt därefter, dag efter dag, som utgör den faktiska utmaningen. Efter bröllopsdagens alla glädjeämnen kommer den dagliga livsrutinen: att stiga upp tidigt, gå till arbetet, handla, laga mat, diska, städa osv.

³ Det äktenskapliga livet kräver anpassning. Ni inträdde båda två i äktenskapet med åtminstone några förväntningar  och hägrande mål som inte var särskilt tillämpliga och realistiska. När de inte förverkligas, kan en del missräkningar inställa sig efter de första veckorna. Men kom ihåg att du har gjort en stor förändring i ditt liv. Du lever inte längre livet ensam eller tillsammans med en familj som du hållit ihop med hela ditt liv. Du är nu tillsammans med en ny människa, som du kanske upptäcker att du inte kände så väl som du trodde att du gjorde. Din dagordning är ny, ditt arbete kan vara nytt, din ekonomiska situation är annorlunda, och så är det nya vänner och släktingar som du skall vänja dig vid. Ditt äktenskaps framgång och din lycka beror på hur villig du är att anpassa dig.

HAR DU ANPASSNINGSFÖRMÅGA?

4. Vilka skriftenliga principer kan hjälpa den som är gift att anpassa sig? (1 Korintierna 10:24; Filipperna 4:5)

⁴ Somliga finner det svårt att anpassa sig, därför att de är stolta. Men enligt bibeln är det så att ”stolthet går före undergång, och högmod går före fall”. Att envisas med att vara omedgörlig kan medföra katastrof. (Ordspråksboken 16:18) Jesus förordade att man bör visa sig villig att ge efter och vara foglig, då han sade att om någon skulle vilja ha din ”innerklädnad, överlåt då också ytterklädnaden åt honom”, och om någon skulle vilja att du gick ”en mil, så gå med honom två mil”. I stället för att ni skulle tvista med någon som står er nära, frågar aposteln Paulus: ”Varför lider ni inte hellre orätt?” (Matteus 5:40, 41; 1 Korintierna 6:7) Om kristna kan gå till sådana ytterligheter för att hålla frid med varandra, visst bör då ett förälskat äkta par kunna anpassa sig för att göra sitt nya förhållande framgångsrikt!

5. Hur kan man tänka positivt eller negativt om sin äktenskapspartner?

⁵ Det finns möjligheter överallt för en människa att antingen vara lycklig eller olycklig. Vilka kommer du att vara vaken för? Kommer du att ha blick för det som är positivt eller ”låsa” dig vid det som är negativt? Den nyblivna  hustrun kanske tänker: ”Nu när vi är gifta, vart har då den där svärmaren tagit vägen, som brukade ta med mig ut till intressanta platser och vara med mig långa stunder? Han har kört fast i gamla hjulspår. Han tar mig för något givet. Han är inte alls den man jag förut kände!” Eller förstår och värdesätter hon att han nu arbetar hårt för att vara en god familjeförsörjare? Och lägger den nyblivne äkta mannen märke till att hans hustru arbetar ihärdigt med matlagning och städning, ibland är mycket trött och inte har så mycket tid till att försöka se charmig ut? Eller säger han till sig själv: ”Vad har hänt med den där attraktiva unga damen som jag gifte mig med? Hon har förändrats, nu när hon har en man”?

6. När man och hustru verkligen strävar efter att deras äktenskap skall få framgång, hur påverkar detta då deras förhållande till varandra?

⁶ Båda bör vara mogna och inse att ingen av dem har vare sig tid eller energi att göra allt de gjorde före giftermålet. Nu är det tid att visa anpassningsförmåga och erkänna det i hög grad tillfredsställande ansvaret att få äktenskapet att fungera. En person kan fördärva ett äktenskap, men det krävs två för att få det att fungera. Att lyckas få äktenskapet att fungera är en prestation. Med prestation menar man att något blir utfört trots svårigheter. När ni båda gör förenade ansträngningar i den här saken, smälter en del av var och en av er samman i denna prestation. Denna gemensamma ansträngning med ett ömsesidigt mål i sikte binder er samman; den knyter er nära samman; den gör er båda till ett. Med tiden skapar detta ett kärlekens band som överträffar vadhelst ni kan ha känt i förväntan på giftermålet, och med en sådan enande lyckokänsla finner ni det vara en glädje att söka anpassa er till olikheterna mellan er.

7. Om beslut måste fattas, när är det då bra att vara medgörlig?

⁷ Stoltheten tynar bort då kärleken växer, och det ligger lycka inte bara i att ge, utan också i att ge efter, vara medgörlig, när det är fråga om personliga tycken och inte gäller  några principer. Det kan röra inköp av något till hemmet eller hur ni skall använda semestern. När omtanke och hänsyn ägnas den andra partens lycka, börjar paret likna dem som enligt aposteln Paulus ”inte med personligt intresse håller ett öga bara på . . . egna angelägenheter, utan också med personligt intresse på de andras”. — Filipperna 2:4.

EN BALANSERAD SYN PÅ DET SEXUELLA

8, 9. Vilken är bibelns syn på det sexuella umgänget i äktenskapet?

⁸ Bibeln är inte pryd beträffande det sexuella umgänget. I poetiska ordalag beskriver bibeln den extas som detta bör försätta man och hustru i; den betonar också att sexuellt umgänge skall inskränkas till ett förhållande mellan man och hustru. Bibelns framställning om detta finner vi i Ordspråksboken 5:15—21 (Åkeson):

” Drick vatten ur egen brunn och rinnande vatten ur egen källa. Skulle dina källflöden strömma utåt över gatorna såsom vattenbäckar? De tillhöre dig ensam och inga andra jämte dig. Vare din brunn välsignad, och have du din glädje i din ungdoms hustru, den täcka hind och den sköna rå. Hennes bröst tjuse dig alltid, av hennes kärlek beruse du dig beständigt. Och varför skulle du, min son, berusa dig av en främmande kvinna och sluta i din famn en annans hustru? Ty inför Jehovás ögon ligga mannens vägar, och han jämnar alla hans stigar.”

⁹ Men det vore ett misstag att överbetona det sexuella, ja att få det att förefalla som om äktenskapets framgång ytterst beror på parets sexuella umgänge eller ge sken av att det kan uppväga allvarliga brister inom samlevnadens andra områden. Den flod av sexstoff som väller fram ur böcker, filmer och reklam — och i många fall är avsedd att väcka erotiska begär — får sex att tyckas vara något så livsviktigt. Men Guds ord instämmer inte utan anbefaller självbehärskning på livets alla områden. Också inom äktenskapet kan lossande av alla band leda till  vanor som är nedsättande för den äktenskapliga samlevnaden. — Galaterna 5:22, 23; Hebréerna 13:4.

10. Vad bör ett gift par ta hänsyn till för att få hjälp till sexuell anpassning?

¹⁰ Den sexuella anpassningen är ofta svår och kan ta en viss tid efter giftermålet. Detta beror vanligen på brist på kunskap och oförmåga att urskilja den andra partens behov. Att på förhand tala med en uppskattad gift vän kan vara en hjälp. En man och en kvinna är inte bara skapta annorlunda, de känner också annorlunda. Omtanke om kvinnans behov av ömhet är en viktig sak. Men det bör inte förekomma några negativa känslor av falsk eller tillgjord blygsamhet, av något pryderi, eller någon känsla av att sex på ett eller annat sätt är skamligt. Det får inte heller bli en fråga om erövring, som det är för somliga män. ”Må mannen ge sin hustru det som tillkommer henne”, säger bibeln, och ”må också hustrun göra detsamma mot sin man”. Och när de handlar så, har de tillägnat sig denna bibliska princip: ”Var och en må fortsätta att söka den andres fördel i stället för sin egen.” Om det finns sådan kärlek och önskan att behaga på ömse håll, kan god anpassning ske. — 1 Korintierna 7:3; 10:24.

MENINGSSKILJAKTIGHETER UTAN MISSHÄLLIGHETER

11—13. När meningsskiljaktigheter uppstår, vad bör vi då komma ihåg, för att skiljaktigheterna inte skall orsaka allvarliga misshälligheter?

¹¹ Det finns inte två människor på jorden som är exakt lika. Var och en är klart och tydligt annorlunda. Detta innebär också att det inte finns två människor som har samma mening om allting. Flertalet meningsskiljaktigheter kan gälla rena bagateller, men några av dem kan vara nog så allvarliga. Det finns hem där meningsskiljaktigheter snabbt orsakar högljudda tillmälen, knuffar, slag och att föremål börjar fara genom luften; ena eller  andra parten kanske ger sig av för några dagar eller veckor, eller kanske slutar de helt enkelt upp med att tala med varandra. Det är likväl möjligt att vara av helt olika mening utan att låta en sådan situation uppstå. Hur då? Genom att inse en viss grundläggande sanning och ta följderna av den.

¹² Alla är vi ofullkomliga, alla har vi brister, och svagheterna träder i dagen, trots de allra bästa avsikter. Aposteln Paulus fann att det var så i hans fall: ”Det goda, som jag gärna vill, gör jag inte, utan det onda, som jag inte vill, det utövar jag.” (Romarna 7:19) Vi har ärvt synden från våra första föräldrar. Fullkomligheten ligger bortom våra förmågor. Så ”vem kan säga: ’Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd’?” — Ordspråksboken 20:9; Psalm 51:75; Romarna 5:12.

¹³ Vi godtar våra egna svagheter och finner ursäkter för dem. Kan vi inte godta och ursäkta vår äktenskapspartners? Utan tvivel erkänner vi gärna att vi är syndare, men om en bestämd synd förs på tal, intar vi då försvarsställning, och bjuder det oss emot att tillstå den? Och har vi insikt nog att förstå att denna motvilja mot att tillstå att man har fel är utmärkande för människor, vår äktenskapspartner inbegripen, och söker vi finna ursäkter? ”En människas insikt dämpar i sanning hennes vrede, och det är skönhet å hennes sida att överse med överträdelse”, lyder det inspirerade ordspråket. Utan tvivel instämmer du, i likhet med så gott som alla andra, i principen i den ”gyllene regeln”. Jesus framställde den i sin mångomtalade bergspredikan: ”Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem.” Flertalet människor ägnar denna regel en läpparnas tjänst; få tillämpar den. Genom uppriktig tillämpning bör man kunna lösa mänskliga samlevnadsproblem, de äktenskapliga inbegripna. — Ordspråksboken 19:11, NW; Matteus 7:12.

14, 15. a) Vad kan det leda till, om man gör ofördelaktiga jämförelser mellan sin äktenskapspartner och någon annan person? b) Om vilka saker händer det ibland att det oförståndigt görs sådana jämförelser?

 ¹⁴ Var och en av oss önskar bli betraktad och behandlad som den person han är. När någon gör ofördelaktiga jämförelser mellan oss och en annan människa, kanske anser våra egenskaper eller förmågor vara underlägsna, hur reagerar vi då? I allmänhet känner vi oss sårade eller harmsna. Vi säger ungefär: ”Men jag är inte den personen. Jag är JAG.” Sådana jämförelser ger i allmänhet ingen stimulans, eftersom vi vill bli behandlade med förståelse.

¹⁵ Låt oss belysa saken: Uttrycker du, äkta man, din uppskattning av de måltider som din hustru lagar till, eller klagar du över att hon inte kan laga mat som din mor? Hur kan du veta hur bra det gick för din mor att laga mat, när hon var nygift? Din hustru kanske lyckas bättre än hon gjorde. Ge din hustru en chans att växa in i sina nya uppgifter och bli skicklig i att utföra dem. Och du, hustru, klagar du över att din nyblivne äkta man inte kommer hem med den lön din far gör? Vad tjänade din far när han var nygift? Inte heller detta betyder något. Vad som betyder något är den hjälp du ger din man. Stiger du upp och lagar frukost åt honom, innan han går till arbetet, så att han känner att du stöder och uppskattar hans ansträngningar? Träter endera med den andra parten om släktingarna, eller har ni olika meningar om vilka vänner ni skall hålla fast vid eller vilken form av rekreation ni skall ägna er åt? Dessa och andra meningsskiljaktigheter kan uppstå. Hur skall ni komma till rätta med dem?

16. Vad är det för fel med teorin att våldsamma gräl är till hjälp för att undanröja svårigheter?

¹⁶ En del nutida psykologer påstår att gräl är till nytta, då man söker komma till rätta med svårigheter. Deras teori går ut på att besvikelser hopar sig, framkallar spänning  och slutligen finner utlösning i ett våldsamt gräl. I sådana vredgade ordbytens upphetsning väller länge återhållen förbittring fram, vädras och röjs undan — så lyder teorin. Tills detta sker, stänger man besvikelserna inom sig, där de får sjuda och puttra och så koka över längre fram. Men det finns allvarlig fara för att sådana vredesutbrott kan vålla att du säger sådant som du inte menar, och sår som inte går att läka kan tillfogas den andra parten. Du kanske förorättar den andra personen så kännbart att en barriär bildas som du därefter inte kan tränga igenom. Ja, Ordspråksboken 18:19 ger denna varning: ”En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.” Det välgrundade råd vi finner i bibeln lyder: ”Sluta . . . innan grälet kommer i gång.” — Ordspråksboken 17:14, Revised Standard Version.

SAMTALA!

17. Vad kan man göra för att hindra motsättningar att lagras inom en tills man är färdig att explodera?

¹⁷ Vad som är mycket bättre än att ni låter motsättningar lagras inom er, tills ni är färdiga att explodera, det är att ni dryftar meningsskiljaktigheterna efter hand som de uppstår. Att ruva över en oförrätt leder nästan alltid till att den förefaller svårare än den i själva verket är. Tala om saken nu eller glöm bort den. Var det bara ett yttrande i förbigående? Låt det passera. Måste saken dryftas? Har din partner gjort något som gör dig betryckt? Var inte burdust fördömande; sök ta upp saken i frågeform eller säg något som kan leda till att ni börjar dryfta den. Du kan till exempel säga: ”Älskling, det är något jag inte förstår. Vill du hjälpa mig?” Hör sedan på. Försök att förstå den andra partens synpunkt. Tänk på varningen i Ordspråksboken 18:13: ”Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.” Ingen av oss tycker om att någon drar förhastade,  felaktiga slutsatser om oss. Bemöda dig därför, hellre än att reagera hastigt, om att förstå syftet eller motivet bakom handlingen. Gör såsom Ordspråksboken 20:5 tillråder: ”Planerna [Råd, Åkeson] i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.”

18. Vad kan hjälpa oss att förjaga negativa stämningar?

¹⁸ Är du lynnig? En lynnig människa är svår att leva med. Somliga påstår att lynnighet är något vi inte kan bemästra; att skiftande sinnesstämningar regleras av kemiska ämnen i hjärnan. Vare sig det är så eller inte, är känslostämningar smittsamma. Vi kan antingen bli uppmuntrade eller nedstämda av dem vi har omkring oss. Musik kan skapa stämningar av olika slag hos oss. Det kan också berättelser göra. De tankar vi går och bär på i sinnet inverkar på hur vi känner oss. Om du grubblar över sådant som är negativt, kommer du att bli nedstämd; genom en viljeakt kan du tvinga sinnet till att tänka positiva, optimistiska tankar. Tänk sådana tankar. (Filipperna 4:8) Om du finner detta svårt, försök då med någon energikrävande fysisk ansträngning — utför något hårt jobb, om det så skulle vara att hugga ved eller skura ett golv; ge dig ut och spring eller ströva i skog och mark eller, bättre upp, hitta på något nyttigt att göra för någon annan — vad som helst för att rikta din uppmärksamhet och dina krafter åt annat håll. Det är mycket bättre att ge näring åt ett gott lynne än att omhulda ett dåligt. Och det är mycket roligare, för dig och alldeles bestämt för din partner!

19. Hur kan man handla insiktsfullt, då ens äktenskapspartner är rov för stämningar?

¹⁹ Men det finns perioder då händelser gör dig djupt bedrövad eller svår sjukdom och smärta plågar dig. Eller också, i din hustrus fall, innebär menstruationscykeln och havandeskap betydande förändringar i avsöndringen av  viktiga hormoner som påverkar nervsystemet och känslolivet. En kvinna kan erfara spänning på grund av processer strax före menstruationen utan att vara klart medveten om det. Detta är något mycket viktigt, som den äkta mannen bör ha i minne, så att han i stället för att bli uppretad kan visa förståelse. Under sådana speciella omständigheter bör både man och hustru inse vad det är som bär ansvaret för vilken som helst växling i temperamentet och reagera på ett uppbyggande sätt. ”Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar allt mer och mer.” Det heter också: ”En sann vän älskar alltid och är en broder som föds för tider av nöd.” — Ordspråksboken 16:23; 17:17, NW.

20—22. a) Varför skall man undvika otillbörlig svartsjuka? b) Vad kan man göra för att ge sin äktenskapspartner verklig trygghetskänsla?

²⁰ Är din äktenskapspartner svartsjuk? Det är tillbörligt att en människa svartsjukt slår vakt om sitt rykte, och likaså om sitt äktenskap. Liksom adrenalin kan få ett hjärta att börja slå igen, så väcker svartsjukan själen till försvar för något man håller mycket kärt. Motsatsen till svartsjuka är liknöjdhet, och vi bör inte vara liknöjda för vårt äktenskap.

²¹ Men det finns ett annat slag av svartsjuka, ett som orsakas av otrygghet och underhålls av inbillningskraft. Sådan oreflekterad svartsjuka, byggd på en överdriven äganderättskänsla, gör äktenskapet till ett otrivsamt fängelse, där tillit och sann kärlek inte kan överleva. ”Kärleken är inte svartsjuk” på ett sådant sätt, och förryckt svartsjuka ”är röta för benen”. — 1 Korintierna 13:4; Ordspråksboken 14:30, NW.

²² Om din partner har välgrundad orsak att känna sig otrygg till följd av svartsjuka, avlägsna då omedelbart denna orsak. Om det inte finns någon verklig orsak, gör då allt som står i din makt för att stärka den svartsjuka  partnerns förtroende — genom dina ord och det som är ännu viktigare: genom dina handlingar. Sök nå hjärtat!

23. Vad kan det vara nyttigt att tänka på, när någon är benägen att söka hjälp av utomstående till att lösa äktenskapliga problem?

²³ Kan utomstående vara till hjälp i att reda ut meningsskiljaktigheter mellan gifta? Det är möjligt, men de bör inte tillfrågas, om inte både man och hustru är överens om det. Först bör du ”själv [söka] föra din talan hos din medmänniska, och uppenbara inte en annans förtroliga tal”. (Ordspråksboken 25:9, NW) En särskild risk är förbunden med att be släktingar medla. De kommer troligen inte att vara opartiska. Bibelns visa ord lyder: ”En man [skall] övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru.” (1 Moseboken 2:24) Samma sak gäller hustrun i hennes förhållande till sina föräldrar och sin man. I stället för att be föräldrar eller andra släktingar medla, med partitagande för ena parten mot den andra, bör man och hustru hålla samman och inse att deras problem är något de har gemensamt och måste reda ut tillsammans. En vädjan till utomstående utan andra partens samtycke nedsätter båda i andras ögon. Om ni brukar samtala öppet, ärligt och kärleksfullt, finns inget skäl till att ni inte på egen hand skulle kunna reda ut era problem. Andra, mogna personer kan rådfrågas, men att slutligen finna lösningen tillkommer dig och din partner.

24, 25. Vad kan man göra, om det är så att stolthet gör det svårt att lösa ett äktenskapligt problem?

²⁴ ”Du skall inte vara inbilsk eller ha för höga tankar om dig”, råder aposteln Paulus. (Romarna 12:3, New English Bible) Sedan tillägger han: ”Ta ledningen i att bevisa varandra heder.” (Romarna 12:10) När vår stolthet blivit sårad, hjälper det ibland att betänka att vi faktiskt inte är så stora. Vi är sannerligen inte stora i jämförelse med jorden, och jorden själv är obetydlig i solsystemet, som i sin tur är mycket litet i universum. I Jehovas ögon  är alla nationerna ”såsom ett intet”; ”såsom alls intet och idel tomhet aktas de av honom”. (Jesaja 40:17) Sådana tankar hjälper oss att ständigt se allting i rätt perspektiv, att inse att meningsskiljaktigheter, när allt kommer omkring, kanske inte gäller så livsviktiga ting.

²⁵ Sinne för humor kan också ibland hjälpa oss att avstå från att ta oss själva alltför högtidligt. Att kunna skratta åt sig själv är ett bevis på mogenhet och jämnar många av livets knaggligheter.

”SÄND DITT BRÖD ÖVER VATTNET”

26, 27. Vilka bibliska principer bör man följa, om äktenskapspartnern inte reagerar positivt inför bemödanden att på ett fridsamt sätt reda ut motsättningar? Varför?

²⁶ Vad kan du göra, om din partner inte reagerar positivt inför dina försök att på ett fridsamt sätt reda ut motsättningar? Följ bibelns råd: ”Återgälda ingen med ont för ont.” Jesus är vårt föredöme: ”När han blev förolämpad, började han inte förolämpa tillbaka.” Människor har för vana att ge tillbaka med samma mynt. Men om du skulle handla så, låter du andra forma dig, göra dig till vad du är. Egentligen gör de dig till vad de är. Låter du det ske, förnekar du dig själv, vad du håller styvt på, de principer som du varmt hyllar. Efterlikna Jesus i stället, honom som står fast, förblir vad han är, opåverkad av svagheterna hos dem han har omkring sig: ”Om vi är otrogna, förblir han trofast, ty han kan inte förneka sig själv.” — Romarna 12:17; 1 Petrus 2:23; 2 Timoteus 2:13.

²⁷ Om du är stark nog att med gott hejda ett kretslopp av ont, kan du kanske få i gång ett kretslopp av gott. ”Ett mjukt svar stillar vrede.” (Ordspråksboken 15:1) Ett mjukt, eller milt, svar härrör inte från svaghet utan har sitt ursprung i styrka, och det kommer din partner att förnimma. Eftersom så många betalar tillbaka med samma  mynt, kan ditt bemödande att bryta kretsloppet med gott få det att svänga om från ont till gott. Vissa bibelställen antyder att det kan gå så. ”Den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt.” ”Med det mått som ni mäter med skall det mätas åt er i gengäld.” ”Sänd ditt bröd över vattnet, ty i tidens längd får du det tillbaka.” (Ordspråksboken 11:25; Lukas 6:38; Predikaren 11:1) Det kan ta tid, innan det goda du gör inbringar en skörd av gott från din partner. Du sår inte ena dagen för att skörda nästa dag. Likväl heter det: ”Vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda... . Så låt oss inte ge upp i fråga om att göra vad som är gott, ty i rätt tid skall vi skörda, om vi inte tröttnar.” — Galaterna 6:7—9.

28. Vilka utmärkta grundsatser ur Ordspråksboken i bibeln kan hjälpa till att främja ett lyckligt äktenskapligt liv? Hur?

²⁸ Här följer några skriftställen och frågor för äkta par att begrunda:

 Ordspråksboken 14:29: ”Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.” Om du ger dig tid att tänka, upptäcker du inte då ofta att det inte finns något välgrundat skäl att bli arg?

 Ordspråksboken 17:27: ”Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.” Bevarar du ditt sinneslugn, och spar du på sådana ord som kunde väcka oro i din partners sinne?

 Ordspråksboken 25:11: ”Gyllene äpplen i silverskålar äro ord, som talas i rättan tid.” Det ord som kan vara rätt, passande, vid ett tillfälle, kan vara opassande vid ett annat tillfälle. Är du lyhörd för kravet att säga det rätta vid den rätta tidpunkten?

 Ordspråksboken 12:18: ”Mången talar i obetänksamhet ord, som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.” Hejdar du dig, innan du börjar tala, och tänker efter vilken verkan dina ord kommer att ha på din partner?

 Ordspråksboken 10:19: ”Där många ord äro, bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.” Ibland när vi är upprörda kan vi säga mer än  vi menar, och vi känner oss ledsna efteråt. Försöker du ta dig i akt för detta?

 Ordspråksboken 20:3: ”Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, men den oförnuftige söker alltid strid.” Man måste vara två för att kivas. Är du tillräckligt mogen för att vara den som slutar?

 Ordspråksboken 10:12: ”Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.” Ältar du ständigt gamla tvister, eller älskar du din partner tillräckligt för att begrava dem?

 Ordspråksboken 14:9, ”New English Bible”: ”En dåre är för arrogant för att ge gottgörelse; de rättrådiga vet vad försoning betyder.” Är du för stolt för att göra eftergifter och söka friden i ditt äktenskap?

 Ordspråksboken 26:20: ”När veden tager slut, slocknar elden.” Kan du sluta disputera, eller måste du ha sista ordet?

 Efesierna 4:26: ”Låt inte solen gå ner medan ni är i ett uppretat tillstånd.” Låser du fast dig vid skiljaktigheter, så att du därmed förlänger lidandet för både dig själv och din partner?

29. Vilka grundläggande faktorer bör man exempelvis alltid tänka på, när man söker bevara ett lyckligt äktenskap?

²⁹ Visa råd är till nytta enbart när man tillämpar dem. Försök göra det. Var också villig att pröva det förslag din partner ger. Undersök om det fungerar. Vem bär skulden om något går på tok? Det är inte det viktiga. Det viktiga är hur saker och ting kan rättas till. Var medgörlig, vädra det som skiljer er åt, tala ut om det och ta inte dig själv för högtidligt. Samtala! Om du älskar din partner ”som [du älskar] dig själv”, bör det inte vara för svårt för dig att anpassa dig till den äktenskapliga samlevnaden och göra den lycklig. — Matteus 19:19.

[Frågor]