En dal som ligger söder och sydväst om Jerusalem. Den börjar i närheten av den nutida Jaffaporten och löper först söderut för att sedan svänga skarpt österut vid stadens sydvästra hörn. Därefter fortsätter den längs stadens södra sida tills den möter Tyropoiondalen och Kidrondalen nära stadens sydöstra hörn. Den kallas också ”Hinnoms sons (söners) dal” eller enbart Dalen, en benämning som förekommer i namnet ”Dalporten”. (Jos 15:8; 2Ku 23:10; Neh 3:13) Möjligen är det denna dal som i Jeremia 31:40 kallas ”lågslätten med liken och fettaskan”. Dalen kan ha fått sitt namn efter en person, men man vet inte vem den personen var eller vad namnet Hinnom betyder. (BILD, bd 2, sid. 949)

Nära den plats där Hinnoms dal löper samman med Tyropoiondalen och Kidrondalen  blir den bredare, och det var troligen här Tofet låg. (2Ku 23:10) På dalens södra sida, inte långt från den östliga änden, ligger enligt traditionen den plats som kallades Akeldama (”Blodsåkern”), krukmakaråkern som köptes för Judas 30 silvermynt. (Mt 27:3–10; Apg 1:18, 19) Längre upp är dalen tämligen smal och djup, och här finns många gravkamrar i de terrassformade sluttningarna.

Hinnoms dal var en del av gränsen mellan Juda och Benjamin. Judas område låg söder om dalen, och det innebär att Jerusalem låg i Benjamins område, vilket framgår av Josua 15:1, 8; 18:11, 16. I dag kallas dalen Wadi ar-Rababi (Ge Ben Hinnom).

Den avfällige kung Ahas i Juda frambar rökoffer och brände upp sina söner (el. sin son) i eld i denna dal. (2Kr 28:1–3) Hans sonson, kung Manasse, gick ännu längre; han främjade i stor omfattning det som var ont och lät också ”sina egna söner gå genom eld i Hinnoms sons dal”. (2Kr 33:1, 6, 9) Kung Josia, Manasses sonson, satte stopp för denna avskyvärda sedvänja i Tofet genom att vanhelga platsen, möjligen genom att sprida benknotor och avfall där så att platsen blev otjänlig för tillbedjan. (2Ku 23:10)

Jeremia, som profeterade under den period Josia, Jehoahas, Jehojakim, Jehojakin och Sidkia regerade, förkunnade den dom Jehova skulle verkställa över nationen på grund av dess synder, varav en av de mest avskyvärda var att man hade offrat sina barn åt Molek. Profeten blev befalld att ta med sig några av folkets äldste och prästernas äldste ut genom Lerskärvsporten (Askhögsporten), som låg vid Jerusalems sydöstra hörn, och föra dem till Tofet i Hinnoms dal. Där förkunnade han Jehovas ord: ”Se, det kommer dagar ... när denna plats inte mer skall kallas Tofet och Hinnoms sons dal, utan Dråpdalen.” Sedan slog han sönder en lerkruka inför ögonen på dem och fortsatte med att förkunna Jehovas dom: ”På samma sätt skall jag slå sönder detta folk och denna stad, ... och i Tofet skall man begrava tills det inte finns någon mer plats att begrava på.” (Jer 19:1, 2, 6, 10, 11) Med andra ord skulle så många dö på grund av Guds dom över de onda (inte på grund av offer åt Molek) att en del kroppar skulle ligga obegravda i dalen. Därmed skulle dalen bli ännu mer vanhelgad än den blev på Josias tid.

Jeremias profetiska ord betyder inte nödvändigtvis att man på hans tid fortfarande frambar sådana offer åt Molek. Däremot betyder hans ord att Jehova skulle straffa israeliterna på grund av deras tidigare och nuvarande handlingar och på grund av det oskyldiga blod de hade utgjutit, särskilt då människor offrades under Manasses regering. Profeten förkunnade vid ett annat tillfälle att nationen skulle straffas för det Manasse hade gjort. (Jer 15:4; jfr 2Ku 23:26; Jer 32:30–35.) Dessutom är tillkännagivandet i Jeremia 19:3 en parallell till uttalandet i 2 Kungaboken 21:12. Den avgudadyrkan som fortfarande pågick på Jeremias tid visade emellertid att folket på inget sätt hade ångrat de grova synder som det hade begått under Manasses regering. Det är möjligen Hinnoms dal som avses i Jeremia 2:23, där profeten gör Judas invånare uppmärksamma på den avgudadyrkan de har ägnat sig åt.

Det var troligen tre portar i Jerusalems mur som ledde ut mot Hinnoms dal: Hörnporten vid stadens nordvästra hörn, Dalporten vid det sydvästra hörnet och Lerskärvsporten (Askhögsporten) nära det ställe där Hinnoms dal mötte Tyropoiondalen och Kidrondalen. (2Ku 14:13; Neh 2:13; 12:31; Jer 19:2) Mellan Hörnporten och Dalporten var dalsidorna så branta att det hade varit opraktiskt att ha fler portar i det här avsnittet av Jerusalems mur. Kung Ussia byggde torn vid Hörnporten och vid Dalporten, eftersom detta var de mest utsatta ställena längs den här delen av dalen. (2Kr 26:9)

Det var i denna dal söder om Jerusalem som Nehemja började sin nattliga inspektion av stadsmuren. Han red från Dalporten österut till Askhögsporten, sedan fortsatte han en bit upp längs Kidrondalen innan han vände tillbaka och red in i staden genom Dalporten. (Neh 2:13–15) På Nehemjas tid utgjorde Hinnoms dal tydligtvis norra gränsen för Judas söners bosättningar (om man bortser från Jerusalem, där det också bodde några från Judas stam). (Neh 11:25, 30)

I de kristna grekiska skrifterna benämns Hinnoms dal med det motsvarande grekiska uttrycket gẹenna. (Mt 5:22; Mk 9:47; se GEHENNA.)