[Kịrjat-Jẹarim] Betyder ”skogarnas stad”.

En hiveisk stad som förbinds med gibeoniterna. (Jos 9:17) Den kallades också Baala (Jos 15:9), Baale-Juda (2Sa 6:2) och Kirjat-Baal (Jos 15:60). Kirjat-Jearim kom senare att tillhöra Juda och låg vid gränsen till Benjamins område. (Jos 15:1, 9; 18:11, 14; Dom 18:12) Några av Judas avkomlingar genom Kaleb bosatte sig uppenbarligen i staden. (1Kr 2:3, 50, 52, 53)

På 1100-talet f.v.t., en tid efter det att filistéerna hade sänt tillbaka förbundsarken till Israel, fördes arken till Kirjat-Jearim på uppmaning av männen i det närbelägna Bet-Semes. Där blev den tydligen kvar tills kung David flyttade den till Jerusalem omkring 70 år senare. (1Sa 6:20–7:2; 1Kr 13:5, 6; 16:1; 2Kr 1:4)

Profeten Urija, som var samtida med Jeremia, var son till Semaja från Kirjat-Jearim. (Jer 26:20) Avkomlingar av Kirjat-Jearims invånare fanns också bland dem som vände tillbaka från landsflykten i Babylon. (Esr 2:1, 2, 25; Neh 7:6, 7, 29)

Man menar allmänt att Dayr al-Azar (Tel Qiryat Yearim) stämmer in på Bibelns beskrivning av Kirjat-Jearim som en stad i bergstrakten (Jos 15:48, 60), på gränsen mellan Juda och Benjamin och i närheten av de andra gibeonitiska städerna. Denna plats är strategiskt belägen på toppen av en höjd, 14 km östnordöst om Bet-Semes och 13 km västnordväst om Jerusalem. Detta läge stämmer i stort sett överens med Eusebios uppgifter. På ett ställe uppger han att Kirjat-Jearim låg 9 romerska mil (13 km) från Jerusalem, och på ett annat ställe säger han att det låg 10 romerska mil (15 km) från Jerusalem. Dessutom ligger Dayr al-Azar i ett område som tycks ha varit skogbevuxet, vilket stämmer in på betydelsen av namnet Kirjat-Jearim, ”skogarnas stad”.