Det sista steget i processen för att skilja sädeskorn från agnar och halm. När kornen har frigjorts från agnarna och när halmen har smulats sönder under tröskningen, kastas hela blandningen upp i luften mot vinden med en skovel eller gaffel. (Jes 30:24) Vinden, som är som starkast om kvällen, blåser bort agnarna och blåser halmen åt sidan, medan kornen faller ner igen på tröskplatsen. (Rut 3:2; BILD, bd 2, sid. 953) När kornen har sållats, så att småsten och liknande har avlägsnats, är de klara att malas eller lagras. (Am 9:9; Lu 22:31)

Bildspråk. Sädesrensning omtalas ofta i bildlig bemärkelse i Bibeln. Jehova sade till exempel att han skulle sända ”sädesrensare [el.: kastare]” mot Babylon och dess invånare och ”rensa [el.: kasta]” staden likt säd. (Jer 51:1, 2, not) Dessa ”sädesrensare” visade sig vara mederna och perserna under Cyrus ledning. De kastade bildligt talat upp Babylon och dess invånare i luften, så att vinden kunde ta tag i dem och blåsa bort dem likt agnar som skulle brännas. (Mt 3:12; Lu 3:17) Som det var förutsagt hade Jehova tidigare använt Babylon för att kasta sitt folk likt säd, besegra dem och sprida ut dem. (Jer 15:7) Och genom profeten Jesaja försäkrade Jehova sitt folk om att den tid skulle komma då de skulle göra sina fiender lika agnar och kasta dem likt säd. (Jes 41:14–16) I Jeremia 4:11 sägs det att ”en brännande vind” skulle komma mot Jerusalem, men ”inte för att kasta eller rensa säd”. En våldsam, brännande vind var inte lämplig för sädesrensning. Här avses därför vindens ödeläggande kraft.