[Salọme] Troligen från en hebr. rot som betyder ”frid (fred)”.

1.  I Matteus 27:56 och Markus 15:40 nämns några av de kvinnor som var närvarande när Jesus blev hängd på pålen, och när man jämför dessa verser tycks det framgå att Salome var mor till ”Sebedeus söner”, Jakob och Johannes, två av Jesu Kristi apostlar. I det första av de två bibelställena nämns två kvinnor som hette Maria – Maria Magdalena och den Maria som var mor till Jakob (den lille) och Joses – tillsammans med modern till Sebedeus söner. Det andra bibelstället säger att den kvinna som var tillsammans med Maria Magdalena och den andra Maria hette Salome.

På liknande sätt kan man dra slutsatsen att Salome antagligen också var köttslig syster till Maria, Jesu mor. Även Johannes 19:25 nämner nämligen Maria Magdalena och ”Maria som var hustru till Klopas” (den Maria som allmänt anses vara mor till Jakob den lille och Joses) och säger dessutom: ”Vid Jesu tortyrpåle stod emellertid hans mor och hans mors syster.” Om detta bibelställe omnämner samma tre kvinnor som Matteus och Markus omnämner (förutom att det nämner Jesu mor), tyder det på att Salome var syster till Jesu mor. Å andra sidan framgår det av Matteus 27:55 och Markus 15:40, 41 att det också var många andra kvinnor närvarande som hade följt Jesus, och Salome kan ha varit en av dessa.

Salome var en av Herren Jesu Kristi lärjungar. Hon var en av de kvinnor som följde Jesus och betjänade honom med de ting de ägde, vilket både Matteus, Markus och Lukas (8:3) antyder.

Om det stämmer att Salome var mor till Sebedeus söner, var det hon som vände sig till Jesus och bad att hennes söner skulle få sitta vid Jesu högra och vänstra sida i hans kungarike. Matteus säger att det var modern som kom med denna begäran, medan Markus säger att det var Jakob och Johannes som gjorde det. Det är rimligt att anta att det var de två bröderna som hade denna önskan men att de fick sin mor att framföra den. Detta bekräftas av Matteus upplysning om att de andra lärjungarna blev arga på bröderna och inte på modern, när de fick höra om det. (Mt 20:20–24; Mk 10:35–41)

I gryningen den tredje dagen efter Jesu död var Salome bland de kvinnor som gick till Jesu  grav för att smörja in Jesu kropp med kryddor. De upptäckte att stenen hade vältrats bort, och när de gick in i graven fick de se en ängel som sade: ”Han har blivit uppväckt, han är inte här. Se, här är platsen där man lade honom.” (Mk 16:1–8)

2. Dotter till Herodes Filippus och Herodias; hon var Herodias enda barn. Herodias lämnade med tiden sin man och ingick ett omoraliskt förhållande med hans halvbror Herodes Antipas. Kort före påsken år 32 v.t. hade Antipas en kvällsbjudning i Tiberias för att fira sin födelsedag. Han bad prinsessan Salome, sin styvdotter, att dansa för gästerna, hans ”stormän och militärbefälhavarna och de främsta i Galileen”. Herodes blev så hänförd över Salomes dans att han lovade att ge henne vad hon än bad om – ända till hälften av sitt kungarike. Efter att ha frågat sin mor, en mycket ond kvinna, bad hon om Johannes döparens huvud. Fastän Herodes blev bedrövad ”befallde han, av hänsyn till ederna och dem som låg till bords med honom, att hon skulle få det; och han sände bud och lät halshugga Johannes i fängelset. Och hans huvud bars fram på ett fat och gavs åt flickan, och hon bar det till sin mor.” (Mt 14:1–11; Mk 6:17–28)

Salome nämns inte vid namn i Bibeln, men Josephus nämner hennes namn i sina skrifter. Han berättar också om hennes barnlösa äktenskap med landsdelshärskaren Filippus, en annan halvbror till Herodes Antipas. Efter Filippus död gifte hon sig, enligt Josephus, med sin kusin Aristobulos och fick tre söner med honom.