Det hebreiska ordet för ett trädbevuxet område är jạ‛ar, som återges med ”skog”. (5Mo 19:5; Jos 17:15; 1Sa 14:25) I Palestina  fanns det en gång i tiden stora skogar med många olika slags träd. Det som sägs i Bibeln om skogar och om användningen av trä visar att det fanns betydligt mer skog där i forna tider, trots senare tiders försök till återplantering. (2Kr 27:4; Dom 9:48, 49) Samma slutsats kan man dra av beskrivningarna av djurlivet. Dessa visar att det fanns skogar som kunde erbjuda skydd och goda livsbetingelser för björnar (2Ku 2:23, 24), lejon (1Sa 17:34; 1Kr 11:22) och andra vilda djur (Hes 34:25).

Stora områden har emellertid avskogats på grund av krigens härjningar, omfattande avverkning utan efterföljande nyplantering samt okontrollerad betning varvid nya trädplantor ätits upp av getter och andra djur. Denis Baly beskriver i sin bok The Geography of the Bible (1974, sid. 77, 115, 116) många hundra års vanskötsel, som har resulterat i att många skogsområden och upp till 2 m av det bördiga jordtäcket har försvunnit, så att stora områden nu är steniga och ofruktbara.

Flera skogar nämns vid namn i Bibeln. Skogarna på Libanon, av vilka det nu bara återstår små dungar, var kända för sina ståtliga träd (1Ku 5:2–10, 13–18; 2Ku 19:23), däribland många cedrar, enträd och cypresser. ”Efraimskogen” (möjligen ”Mahanajimskogen”), där Absalom dödades, kan ha legat öster om Jordan nära Mahanajim och verkar ha varit mycket tät. (2Sa 18:6, not, 8, 17) ”Heretskogen” låg i Juda. (1Sa 22:5) Gilead var berömt för sina skogar och balsamträd, medan Basan i norr var känt för sina ”kraftiga träd”, som antagligen inbegrep ekar. (Jes 2:13; Sak 11:2) På Davids och Salomos tid växte det många sykomorträd i låglandet Shefela. (1Ku 10:27; 1Kr 27:28; 2Kr 1:15; 9:27) I Jordandalen fanns det täta snår av tamarisker och pilträd där lejon låg på lur. (Jer 12:5; Sak 11:3)

Bildspråk. Liksom träd i Bibeln används som en bild av enskilda personer och härskare, så används skogar som en bild av folkslag eller nationer och deras härskare. Det avfälliga Judas ondska skulle förtära folket som en eld i en skog (Jes 9:18), och Jehovas vrede skulle förtära det södra riket (Juda) med en outsläcklig låga. (Hes 20:46–48) Liknande profetior uttalades mot hedniska nationer som var fiender till Guds folk. De assyriska stridsmännen skulle huggas ner och gallras ut som träden i en skog. (Ps 83:14, 15; Jer 46:22, 23; Jes 10:19, 34)