Slätt
Relativt plant område, till skillnad från bergig och kuperad terräng. I de hebreiska skrifterna i Bibeln används flera ord som beskriver olika landskapstyper.
Det hebreiska ordet ‛aravạh används både som ett namn på ett särskilt område och som en beteckning för en viss landform. (Se ARABA.) När ordet används utan den bestämda artikeln betecknar det en ökenslätt eller stäpp, som den i Moab och den vid Jeriko. (4Mo 22:1; 35:1; Jos 5:10; 13:32; Jer 52:8) Ordet ‛aravạh innehåller tanken på en slätt som är torr, även om den kan få en viss tillförsel av vatten från floder. Det skulle därför innebära en stor förändring om den frodiga och vattenrika Saronslätten skulle bli som en ökenslätt (Jes 33:9) eller om regnfloder skulle välla fram på ökenslätterna. (Jes 35:1, 6; 51:3)
Ordet biq‛ạh avsåg en öppen slätt omgiven av berg. Det kommer från ett verb som betyder ”klyva” och är i Nya världens översättning återgivet med ”dalslätt”. Den öppna slätten mellan Antilibanon och Libanon kallas än i dag Bekadalen (al-Biqa). (Jos 11:17) I Bibeln ställs biq‛ạh, ”dalslätt”, ofta i kontrast till berg och kullar (5Mo 8:7; 11:11; Ps 104:8; Jes 41:18) eller till ett backigt och kuperat landskap. (Jes 40:4) Det besläktade arameiska ord som förekommer i Daniel 3:1 och som används om den plats där Nebukadnessar reste bildstoden av guld översätts ofta med bara ”slätt”.
Det hebreiska ordet ‛ẹmeq avser en långsträckt slätt, en dalgång. Ordet betecknar ”ett långt öppet område mellan parallella höjdsträckningar som är lägre än de berg som avses i det ovannämnda uttrycket [biq‛ạh]. ... Det [‛ẹmeq] för snarare tanken till något lågt och brett än till något som är djupt liggande och instängt.” (M’Clintock och Strongs Cyclopædia, 1881, bd X, sid. 703) Detta hebreiska ord är i Nya världens översättning återgivet med ”lågslätt” och används om många olika platser, till exempel ”Akors lågslätt”, ”Ajalons lågslätt” och ”Refaims lågslätt”. (Jos 7:24; 10:12; 1Kr 11:15)