Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Snickare

Snickare

En hantverkare som arbetar i trä. Det hebreiska ordet charạsh betecknar en ”hantverkare” eller ”konsthantverkare” som kan arbeta i olika material, till exempel trä, metall eller sten. (2Ku 12:11; 2Kr 24:12; 2Mo 28:11; 1Kr 14:1) Motsvarande grekiska ord är tẹktōn, som återges med ”snickare” i Matteus 13:55 och Markus 6:3.

Noa och hans tre söner fick utföra mycket snickeriarbete när de byggde den jättelika arken enligt Jehovas anvisningar. (1Mo 6:14–16)

I Israel anlitades snickare när man byggde bostadshus och senare även större byggnader, till exempel synagogor. Även om byggnaderna till största delen bestod av sten eller lera, använde man också en hel del trä, exempelvis i bjälkar och dörrar. På Bibelns tid tillverkade snickarna också möbler, till exempel bord, stolar och bänkar. Många redskap, som plogar och tröskslädar, var helt eller delvis tillverkade av trä. (2Sa 24:22) Vid färdigställandet av tältboningen och dess utrustning fick Besalel och Oholiab speciell vägledning av Jehova Gud. Hans ande förstärkte deras egna förmågor, så att de kunde utföra de finaste arbeten i trä och andra material. (2Mo 31:2–11) När Davids hus skulle byggas kom hantverkare från Tyros som var skickliga att arbeta i trä. (2Sa 5:11) Serubbabel anlitade snickare vid byggandet av det andra templet i Jerusalem. (Esr 3:7)

Jesus kallades inte bara ”snickarens son” (Mt 13:55), utan också ”snickaren” (Mk 6:3). Eftersom hebreiska pojkar vanligtvis fick lära sig sin fars yrke, hade Jesus säkerligen fått lära sig snickaryrket av sin adoptivfar, Josef.