I JANUARI 1916 hade det stora kriget, nu mer känt som första världskriget, pågått i över ett år. Båda sidor hade redan lidit svåra förluster.

I Vakt-Tornet för 1 februari 1916 stod det: ”Naturligt nog består en af det stora europeiska krigets verkningar däri att vända somligas sinnen till religionen och till betraktelser öfver ett framtida lif.” I samma artikel fanns den här uppmaningen: ”Låt oss taga noga vara på våra privilegier och våra tillfällen, att ingen klenmodighet må finnas utan nit för Gud och hans budskap.”

Årstexten för 1916 var grundad på Romarna 4:20 och uppmanade var och en att förbli ”stark i tron”. Många av bibelforskarna lyckades med det, och Jehova välsignade dem verkligen.

Sällskapet Vakttornet skickade ut pilgrimer, eller resande tillsyningsmän, till församlingarna. De reste från stad  till stad för att uppmuntra bibelforskarna och vidarebefordra anvisningar. Under 1916 tillryggalade minst 69 pilgrimer över 80 000 mil för att stötta församlingarna.

En av pilgrimerna, Walter Thorn, höll ett tal på en sammankomst i Norfolk i Virginia. Han jämförde de kristnas kamp med det stora kriget och sa: ”Det är nu uppskattningsvis mellan 20 och 30 miljoner män som strider i kriget. ... Men det finns en armé som världen inte känner till. Det är Herrens soldater, och likt Gideons män använder de inte fysiska vapen. De slåss för sanning och rättfärdighet, och de kämpar trons goda kamp.”

I Frankrike stupade eller sårades mer än en miljon män i slaget vid Somme, som utkämpades under andra halvan av 1916. Men även under den här svåra tiden fanns det flitiga bröder runt om i Frankrike som hjälpte till i klasserna, som församlingarna då kallades. I The Watch Tower  för 15 januari 1916 publicerades ett brev från bibelforskaren Joseph Lefèvre. Han blev tvungen att fly sin hemstad Denain när den invaderades av tyska trupper 1914. Han tog sig till Paris och fortsatte där att studera tillsammans med den enda klassen av bibelforskare som fanns i staden. Snart var det han som höll i alla möten trots sin sviktande hälsa.

Inom kort fick han sällskap av Théophile Lequime, som också hade flytt från Denain. Han flydde först till Auchel, där han började översätta vakttornsartiklar och skicka dem till bröder i lugnare delar av Frankrike. Men till slut blev myndigheterna misstänksamma, och han blev tvungen att lämna Auchel. Broder Lefèvre såg hans ankomst i Paris som ett bönesvar.

Deras hårda slit i Paris lönade sig. Broder Lefèvre skrev: ”Nu består klassen av ungefär 45 medlemmar ... Ett antal har privilegiet att vara invigda [överlämnade], och de gör stora andliga framsteg. Nästan alla medlemmar är närvarande vid vittnesbördsmötet varje vecka.”

Under krigets gång fick många av våra bröder bekänna färg i neutralitetsfrågan. I Storbritannien infördes allmän värnplikt för män mellan 18 och 40 år, men bibelforskarna höll sig neutrala.

Man kunde till exempel läsa ett brev från skotten W. O. Warden i The Watch Tower för 15 april 1916. Han skrev: ”En av mina söner är nu 19 år. Han vägrar ta värvning i armén och har därmed avgett ett gott vittnesbörd för Herren. Om det går så långt att han blir arkebuserad, är jag övertygad om att han med Guds nåd kan hålla fast vid sanning och rättfärdighet.”

James Frederick Scott var en ung kolportör som blev åtalad för att han hade vägrat inställa sig för militärtjänstgöring.  Men domstolen i hans hemstad Edinburgh fann att broder Scott omfattades av undantaget i lagen om allmän värnplikt och borde frikallas.

Men det var inte många som blev undantagna. I september hade sammanlagt 264 bröder ansökt om att bli frikallade från militärtjänst. 23 av dem fick göra vapenfri tjänst, och de flesta övriga fick utföra ”arbete av nationell betydelse, såsom att bygga vägar eller arbeta i stenbrott”, stod det i The Watch Tower för 15 oktober 1916. Bara fem bröder blev frikallade.

Vid den här tiden tog broder Russell ledningen bland bibelforskarna. Den 16 oktober 1916 gav han sig i väg på en föredragsresa i västra USA. Den resan visade sig bli hans sista. Tidigt på tisdagseftermiddagen den 31 oktober dog broder Russell ombord på ett tåg nära Pampa i Texas i en ålder av 64 år.

Många bibelforskare hade svårt att föreställa sig att någon skulle kunna ersätta broder Russell. I Vakt-Tornet för 1 februari 1917 publicerades hans sista vilja och testamente, och där drog han upp riktlinjerna för hur arbetet skulle fortsätta. Men en viktig fråga hängde fortfarande i luften: Vem skulle efterträda Russell?

Den frågan skulle avgöras på årsmötet för Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania som var planerat att hållas i början av 1917. När alla rösterna hade blivit räknade stod det klart att de hade fattat ett enhälligt beslut. Men under månaderna som följde blev det tydligt att den enigheten inte skulle bli särskilt långlivad. Bröderna stod inför ett riktigt eldprov.