Kapitel 3

Vad sägs det i Första Moseboken?

1. a) Vad är syftet med denna genomgång av Första Moseboken, och vad bör vi komma ihåg? b) Hur behandlas händelserna i Första Mosebokens första kapitel?

LIKAVÄL som andra saker som är feltolkade eller missförstådda förtjänar bibelns första kapitel åtminstone en rättvis prövning. Man måste undersöka och avgöra om det som sägs där stämmer överens med kända fakta, inte göra om det för att passa in det i någon teoretisk ram. Man måste också komma ihåg att skildringen i Första Moseboken inte skrevs för att visa exakt hur skapelsen gick till. Den behandlar i stället de större händelserna steg för steg och beskriver vad som skapades, i vilken ordning tingen skapades och under vilken tidsperiod eller ”dag” de först uppträdde.

2. a) Ur vilken synvinkel beskrivs händelserna i Första Moseboken? b) Hur framgår det av beskrivningen av ljuskällorna?

² När vi undersöker skildringen i Första Moseboken är det bra att komma ihåg att den behandlar saker och ting med utgångspunkt från människor på jorden. Den beskriver således händelser så som de skulle ha tett sig för mänskliga iakttagare om sådana hade varit närvarande. Det kan man se av beskrivningen av händelserna under den fjärde ” dagen”. Där beskrivs solen och månen som stora ljuskällor i jämförelse med stjärnorna. Ändå är många stjärnor mycket större än vår sol, och månen är helt obetydlig i jämförelse med dem. Men inte för en iakttagare på jorden. Från jorden sett förefaller alltså solen vara den ”större ljuskällan till att råda över dagen” och månen den ”mindre ljuskällan till att råda över natten”. — 1 Moseboken 1:14—18, NW.

3. Hur beskrivs jorden före den första ”dagen”?

³ Den första delen av Första Moseboken visar att jorden kan ha existerat milliarder år före den första ”dagen”, även om det inte sägs hur länge. Jordens tillstånd alldeles innan den första ”dagen” började beskrivs emellertid: ”Nu visade sig jorden vara formlös och öde, och det var mörker på vattendjupets yta; och Guds verksamma kraft rörde sig fram och åter över vattenytan.” — 1 Moseboken 1:2, NW.

Hur lång är en ”dag” i Första Moseboken?

4. Vilken antydan finns det i själva skapelseskildringen om att ordet ”dag” inte avser en period på 24 timmar?

⁴ Många anser att ordet ”dag” som används i Första Mosebokens första kapitel innebär en tidsperiod på 24 timmar. I Första Moseboken 1:5 sägs emellertid Gud själv uppdela dagen i kortare perioder och bara kalla den ljusa delen ”dag”. I Första Moseboken 2:4 kallas alla skapelseperioderna tillsammans en ”dag”: ”Detta är himlarnas och jordens historia vid den tid då de skapades, på den dag [alla sex skapelseperioderna] då Jehova Gud gjorde jord och himmel.” — NW.

5. Nämn en betydelse av det hebreiska ordet för ”dag” som visar att längre tidsperioder kan avses.

⁵ Det hebreiska ordet johm, som har översatts med ”dag”, kan beteckna tidsperioder av olika längd. Bland de möjliga betydelserna räknas följande upp i William Wilsons Old Testament Word Studies: ”En dag; det används ofta om tid i allmänhet, eller om en lång tid; en hel tidsperiod som tas upp till behandling. ... Dag används också om en speciell period eller tid, då någon ovanlig händelse inträffar.”¹ Denna sista mening tycks passa in på skapelsedagarna, för de var verkligen perioder då exceptionella händelser beskrevs inträffa. Det ger också rum för tidsperioder som är mycket längre än 24 timmar.

6. Varför är det inte så att bruket av orden ”kväll” och ”morgon” nödvändigtvis begränsar en ”dag” till 24 timmar?

⁶ I Första Mosebokens första kapitel används uttrycken  ”kväll” och ”morgon” i samband med skapelseperioderna. Antyder inte det att de var 24 timmar långa? Inte nödvändigtvis. På vissa platser, i synnerhet i engelsktalande länder, talar man ofta om en människas livstid som hennes ”dag”. Man talar om ”min fars dag” eller ”under Shakespeares dag”. Man kan dela upp denna ”dag” omfattande en livstid genom att säga ”i hans livs gryning” eller ”i hans livs afton [eller skymning]”. Orden ”kväll” och ”morgon” i Första Mosebokens första kapitel begränsar således inte innebörden till 24 bokstavliga timmar.

7. Vad visar att ordet ”dag” kan omfatta mer än 24 timmar?

⁷ Ordet ”dag” kan, som det används i bibeln, inbegripa sommar och vinter, årstidernas växlingar. (Sakarja 14:8, NW) ”Skördedagen” omfattar många dagar. (Jämför Ordspråksboken 25:13 och 1 Moseboken 30:14; NW.) Tusen år liknas vid en dag. (Psalm 90:4; 2 Petrus 3:8, 10) ”Domens dag” omfattar många år. (Matteus 10:15; 11:22—24) Det förefaller rimligt att ”dagarna” i Första Moseboken också kan ha omfattat långa tidsperioder — årtusenden. Vad hände då under dessa skapelseperioder? Är bibelns skildring av dem vetenskaplig? Här följer en genomgång av dessa ”dagar” enligt beskrivningen i Första Moseboken.

Första ”dagen”

8, 9. Vad kom till på första ”dagen”, och sägs det att solen och månen skapades då?

⁸ ”’Må det bli ljus.’ Då blev det ljus. Och Gud började kalla ljuset dag, mörkret däremot kallade han natt. Och det blev kväll, och det blev morgon, en första dag.” — 1 Moseboken 1:3, 5, NW.

⁹ Naturligtvis fanns solen och månen till i yttre rymden långt före denna första ”dag”, men deras ljus nådde inte jordens yta så att en observatör här på jorden skulle kunna se det. Nu kom ljuset av allt att döma att bli synligt på jorden denna första ”dag”, och den roterande jorden började få alternerande dagar och nätter.

10. Hur skulle detta ljus ha kunnat komma till, och vilket slags ljus avses?

¹⁰ Uppenbarligen kom ljuset genom en gradvist skeende  process som sträckte sig över en lång tidsperiod, inte omedelbart som när man tänder en glödlampa. Översättaren J. W. Watts’ återgivning av detta ställe återspeglar den tanken: ”Och gradvis kom ljus att existera.” (A Distinctive Translation of Genesis) Detta ljus kom från solen, men solen själv kunde inte ses genom molntäcket. Därför var det ljus som nådde jorden ”indirekt ljus”, vilket framkommer i en kommentar om vers 3 i Rotherhams Emphasised Bible. — Se fotnot b till vers 14.

Andra ”dagen”

11, 12. a) Vad beskrivs ha hänt den andra ”dagen”? b) Hur har det hebreiska ordet för det som då blev till ibland blivit felöversatt, och vad betyder det egentligen?

¹¹ ”’Må det bli en utsträckning mitt i vattnen, och må vattnen skiljas från vattnen.’ Så grep Gud sig an med att göra utsträckningen och att skilja vattnen som skulle vara nedanför utsträckningen från vattnen som skulle vara ovanför utsträckningen. Och det blev så. Och Gud började kalla utsträckningen himmel.” — 1 Moseboken 1:6—8, NW.

¹² I somliga översättningar används ordet ”fäste” i stället för ”utsträckning”. Därav kommer det argumentet att skildringen i Första Moseboken har tagit efter skapelsemyter som framställer detta ”fäste” som en metallkupol. Men även i Konung Jakobs bibel, vilken använder ordet ”fäste”, står det i marginalen: ”utsträckning.” Det beror på att det hebreiska ordet ra·qiʹa‛, som har översatts med ”utsträckning”, kommer från ett ord som betyder att sträcka ut, sprida ut eller utvidga.

13. Utsträckningen kan ha sett ut som om vad hade hänt?

¹³ I Första Mosebokens skildring sägs det att Gud gjorde det, men det sägs inte hur. Hur det beskrivna åtskiljandet än gick till, skulle det ha sett ut som om vattnet ”ovanför” hade hämtats upp från jorden. Och fåglar skulle senare kunna sägas flyga i ”himlarnas utsträckning”, som det sägs i 1 Moseboken 1:20. — NW.

 Tredje ”dagen”

14. Hur beskrivs den tredje ”dagen”?

¹⁴ ”’Må vattnen under himlarna samlas till en plats, och må torra landet bli synligt.’ Och det blev så. Och Gud började kalla det torra landet jord, vattensamlingen däremot kallade han hav.” (1 Moseboken 1:9, 10, NW) Som vanligt beskrivs det inte hur detta gick till. Utan tvivel skulle oerhörda rörelser i jordskorpan ha behövt äga rum för att landområdena skulle kunna bildas. Geologer kan förklara att sådana stora förskjutningar hör till katastrofteorin. Men Första Moseboken visar att en Skapare styrde och kontrollerade dem.

15, 16. a) Vilka detaljer angående jorden riktades Jobs uppmärksamhet på? b) Hur djupt sträcker sig rötterna under kontinenterna och bergen, och vad liknas vid en ”hörnsten” för jorden?

¹⁵ I den bibliska skildring där Gud sägs fråga ut Job om hans kunskap om jorden beskrivs en mångfald detaljer som har med jordens historia att göra: dess mått, dess molnmassor och dess hav och hur deras vågor begränsades av torra land — många allmänna detaljer om skapelsen som spänner över långa tidsperioder. Bland annat säger bibeln att Gud liknar jorden vid en byggnad och frågar Job: ”Var fick hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten?” — Job 38:6.

¹⁶ Intressant nog kan delar av jordskorpan liknas vid  ”pelare”, eftersom den är mycket tjockare under kontinenterna och i ännu högre grad under bergskedjor, där den sträcker sig långt ner i manteln därunder, precis som trädrötter i jorden. ”Tanken att berg och kontinenter har rötter har omprövats gång på gång och befunnits vara giltig”, sägs det i Putnam’s Geology.² Jordskorpan under haven är bara omkring 8 kilometer tjock, men rötterna under kontinenterna sträcker sig omkring 30 kilometer ner och bergens rötter ungefär dubbelt så långt. Och jordens alla olika skikt pressar inåt mot jordens kärna från alla håll, vilket gör den till en stor stödjande ”hörnsten”.

17. Vad är det som är viktigt i samband med att torra land framträdde?

¹⁷ Hur Skaparen än gick till väga för att åstadkomma att torra land höjde sig är det viktigaste ändå det att både bibeln och vetenskapen anger landhöjningen som ett skede i jordens tillblivelse.

Landväxter på tredje ”dagen”

18, 19. a) Vad mer framträdde den tredje ”dagen”, förutom torra land? b) Vad nämns inte i skildringen?

¹⁸ Bibelns skildring tillägger: ”’Må jorden få gräs att spira upp, fröbärande växtlighet, fruktträd som enligt sina arter ger frukt, vars frö är i den, på jorden.’ Och det blev så.” — 1 Moseboken 1:11, NW.

 ¹⁹ Vid slutet av denna tredje skapelseperiod hade således tre stora kategorier landväxter skapats. Det indirekta ljuset hade då blivit ganska starkt, tillräckligt för fotosyntesen som är så viktig för de gröna växterna. Inom parentes kan sägas att skildringen här inte nämner varje slag av växter som framträdde på scenen. Mikroskopiska organismer, vattenväxter och andra nämns inte uttryckligen, men troligen skapades även de denna ”dag”.

Fjärde ”dagen”

20. Vilken uppdelning av tiden blev möjlig tack vare ljuskällornas framträdande i utsträckningen?

²⁰ ”’Må det bli ljuskällor i himlarnas utsträckning till att skilja dagen och natten åt; och de skall tjäna som tecken och till att utmärka tidsperioder och dagar och år. Och de skall tjäna som ljuskällor i himlarnas utsträckning till att lysa på jorden.’ Och det blev så. Och Gud grep sig an med att göra de två stora ljuskällorna, den större ljuskällan till att råda över dagen och den mindre ljuskällan till att råda över natten, och likaså stjärnorna.” — 1 Moseboken 1:14—16, NW; Psalm 136:7—9.

21. Hur skilde sig ljuset på den fjärde ”dagen” från ljuset på den första?

²¹ Tidigare, i samband med första ”dagen”, användes uttrycket: ”Må det bli ljus.” Det hebreiska ord som där användes för ”ljus” är ’ohr, vilket betyder ljus i allmänhet. Men i samband med fjärde ”dagen” används i stället det hebreiska ordet ma·’ohrʹ, vilket betecknar källan till ljuset. Rotherham säger i en fotnot till ordet ”ljuskällor” i Emphasised Bible: ”I 1 Mos. 1 v. 3, ’ôr [’ohr], indirekt ljus.” Sedan visar han att det hebreiska ordet ma·’ohrʹ i 1 Mos. 1 vers 14 betyder något som ”ger ljus”. Den första ”dagen” trängde uppenbarligen indirekt ljus genom jordens molnlindor, men källorna till det ljuset skulle inte ha kunnat ses av någon iakttagare på jorden, eftersom molntäcket fortfarande omslöt jorden. Nu, den fjärde ”dagen”, förändrades tydligen dessa förhållanden.

22. Vilka händelser under den fjärde ”dagen” kan ha bidragit till att djurlivet kunde uppstå?

²² En atmosfär som till en början innehöll mycket  koldioxid kan ha orsakat ett varmt klimat över hela jorden, men den frodiga växtligheten bör ha absorberat en del av denna värmeupplagrande koldioxid under tredje och fjärde skapelseperioden. Växtligheten avgav i sin tur syre — en förutsättning för djurlivet.

23. Vilka stora förändringar beskrivs ha inträffat under den här tiden?

²³ Hade det funnits en iakttagare på jorden då, skulle han ha kunnat urskilja solen, månen och stjärnorna, vilka skulle ”tjäna som tecken och till att utmärka tidsperioder och dagar och år”. (1 Moseboken 1:14, NW) Månen skulle utmärka månmånadernas gång och solen solårens. De årstider som nu blev till denna fjärde ”dag” var utan tvivel mycket mildare än vad de senare kom att bli. — 1 Moseboken 1:15; 8:20—22.

Femte ”dagen”

24. Vilka slags skapelser sägs ha framträtt på femte ”dagen”, och inom vilka gränser skulle de kunna föröka sig?

²⁴ ”’Må vattnen vimla fram ett vimmel av levande själar, och må flygande skapelser flyga över jorden på ytan av himlarnas utsträckning.’ Och Gud grep sig an med att skapa de stora havsvidundren och alla levande själar som rör sig, som vattnen vimlade fram enligt deras arter, och varje bevingad flygande skapelse enligt dess art.” — 1 Moseboken 1:20, 21, NW.

25. Vad kallades de skapelser som framträdde den femte ”dagen”?

²⁵ Det är intressant att lägga märke till att de djurskapelser som vattnet skulle vimla av kallas ”levande själar”. Denna term är också tillämplig på de ”flygande skapelser [som flyger] ... över jorden på ytan av himlarnas utsträckning”. Och den skulle också omfatta livsformerna i havet och i luften, till exempel havsvidundren, vars fossila kvarlevor forskare på senare tid har funnit.

Sjätte ”dagen”

26—28. Vad skedde den sjätte ”dagen”, och vad var det för speciellt med den sista skapelseakten?

²⁶ ”’Må jorden frambringa levande själar enligt deras  arter, varje tamt djur och krälande djur och vilt djur på jorden enligt dess art.’ Och det blev så.” — 1 Moseboken 1:24, NW.

²⁷ På sjätte ”dagen” framträdde således de landdjur som betecknas som vilda djur och tama djur. Men denna sista ”dag” var inte över. En sista fantastisk ”art” skulle komma:

²⁸ ”Och Gud sade vidare: ’Låt oss göra människor till vår avbild, enligt vår likhet, och må de råda över havets fiskar och himlarnas flygande skapelser och tamdjuren och hela jorden och varje krälande djur som rör sig på jorden.’ Och Gud grep sig an med att skapa människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne; till mankön och kvinnkön skapade han dem.” — 1 Moseboken 1:26, 27, NW.

29, 30. Hur kan man förstå skillnaderna mellan andra kapitlet och första kapitlet i Första Moseboken?

²⁹ I andra kapitlet i Första Moseboken bifogas tydligen  några detaljer. Det är emellertid inte, som några har menat, fråga om en annan skapelseberättelse som strider mot den i första kapitlet. Det är helt enkelt så att skildringen i andra kapitlet börjar någon gång under tredje ”dagen”, efter det att torra land har framträtt men innan landväxterna skapades, och den bifogar detaljer som har med människornas ankomst att göra — den levande själen Adam, hans trädgårdsliknande hem, Eden, och kvinnan Eva, hans hustru. — 1 Moseboken 2:5—9, 15—18, 21, 22.

³⁰ Det vi har gått igenom här har nämnts för att hjälpa oss att förstå vad som sägs i Första Moseboken. Och denna mycket realistiska skildring visar att skapelseprocessen försiggick under en period som inte bara var 144 timmar (6 × 24) lång, utan flera årtusenden.

Hur kunde Mose veta?

31. a) Hur feltolkar somliga skildringen i Första Moseboken? b) Vad visar att deras påståenden inte stämmer?

³¹ Många tycker att det är svårt att acceptera denna skapelseskildring. De hävdar att den är hämtad från  skapelsemyterna hos forntida folk, i första hand från det forntida Babylons. Det är emellertid så som det framhålls i en ny biblisk ordbok: ”Man har ännu inte funnit någon myt som uttryckligen omtalar skapelsen av universum”, och myterna ”utmärks av polyteism och gudomligheters kamp om makten, vilket utgör en slående kontrast till den hebr[eiska] monoteismen i [1 Moseboken] 1—2”.³ Angående babyloniska skapelselegender sades det i en publikation utgiven av styrelsen för British Museum: ”De fundamentala detaljerna hos den babyloniska och den hebreiska skildringen är i grunden olika.”⁴

32. Hur har skapelseskildringen i Första Moseboken visat sig vara vetenskapligt korrekt?

³² I ljuset av det vi har gått igenom framstår skapelseberättelsen i Första Moseboken som ett vetenskapligt korrekt dokument. Den visar hur de större kategorierna av växter och djur, med sina många varieteter,  fortplantar sig enbart ”enligt sina arter”. De fossila vittnesbörden bekräftar det. De visar i själva verket att varje ”art” uppträder plötsligt, utan några verkliga övergångsformer som sammanlänkar den med någon tidigare ”art”, vilket borde ha varit fallet enligt evolutionsteorin.

33. Endast varifrån skulle upplysningarna i Första Mosebokens skapelseskildring ha kunnat komma?

³³ Alla Egyptens visa mäns kunskap skulle inte ha kunnat ge Mose, som skrev Första Moseboken, någon ledtråd till skapelseprocessen. Skapelsemyterna hos forntida folk uppvisar ingen likhet med det Mose skrev i Första Moseboken. Hur fick han då reda på allt detta? Uppenbarligen genom någon som var där.

34. Vilken annan argumentering understryker hur förnuftig händelsernas ordning i Första Moseboken är?

³⁴ Matematiska sannolikhetsberäkningar ger goda bevis för att skapelseskildringen i Första Moseboken måste  ha kommit från någon som ägde kunskap om händelserna. I skildringen uppräknas tio större skeden i följande ordning: 1) en begynnelse; 2) en primitiv jord i mörker omgiven av tunga gaser och vatten; 3) ljus; 4) en utsträckning eller atmosfär; 5) stora områden av torrt land; 6) landväxter; 7) solen, månen och stjärnorna kan urskiljas i utsträckningen, och årstiderna börjar; 8) havsvidunder och flygande skapelser; 9) vilda djur och husdjur, däggdjur; 10) människan. Vetenskapen håller i stort sett med om att dessa ting inträffade i denna ordning. Hur stor är chansen att Mose helt enkelt gissade sig fram till denna ordning? Lika stor som att man slumpmässigt drar numren 1 till 10 ur en låda i rätt ordning. Chansen att man skall kunna göra det på första försöket är en på 3.628.800! Att säga att Mose helt enkelt råkade räkna upp de föregående händelserna i rätt ordning utan att få fakta någonstans ifrån är inte realistiskt.

35. Vilka frågor väcks, och var kommer svaren att behandlas?

³⁵ Evolutionsteorin lämnar dock inte rum för någon Skapare som var där, kände till fakta och kunde uppenbara dem för människor. I stället gör den gällande att livets uppkomst på jorden skedde genom självalstring av levande organismer ur livlösa kemiska föreningar. Men kan kemiska reaktioner som inte styrs av annat än slumpen skapa liv? Är forskare själva övertygade om att så kan ske? Undersök de frågorna i nästa kapitel.

[Frågor]

[Infälld text på sidan 25]

Skildringen i Första Moseboken är skriven från en jordisk iakttagares ståndpunkt

[Infälld text på sidan 36]

De fossila vittnesbörden bekräftar att djur och växter fortplantar sig enbart ”enligt sina arter”

[Ruta på sidan 35]

Den babyloniska skapelsemyt som några hävdar utgör grundvalen för skapelseberättelsen i Första Moseboken:

Guden Apsu och gudinnan Tiamat gjorde andra gudar.

Senare blev Apsu bedrövad över dessa gudar och försökte döda dem, men i stället dödades han av guden Ea.

Tiamat sökte hämnd och försökte döda Ea, men i stället dödades hon av Eas son Marduk.

Marduk delade hennes kropp i två delar, och av den ena hälften gjorde han himlen och av den andra hälften jorden.

Sedan gjorde Marduk med Eas hjälp människorna av blodet från en annan gud, Kingu.^a

Förefaller det dig som om denna saga har någon som helst likhet med skapelseberättelsen i Första Moseboken?

[Ruta på sidan 36]

En välkänd geolog sade följande om skapelseskildringen i Första Moseboken:

”Om jag som geolog ombads att kort förklara våra nutida tankar om jordens ursprung och livets utveckling för ett enkelt herdefolk, sådant som de stammar till vilka Första Moseboken riktar sig, skulle jag knappast kunna göra bättre än att i stort sett hålla mig till språket i första kapitlet i Första Moseboken.”^b Denne geolog, Wallace Pratt, framhöll också att händelsernas ordning — från havens uppkomst, till det att land uppträder, till det att livet i havet framträder och till fåglar och däggdjur — i grund och botten överensstämmer med de grundläggande geologiska tidsperiodernas ordningsföljd.

[Bild på sidan 27]

Första dagen: ”Må det bli ljus”

[Bild på sidan 28]

Andra dagen: ”Må det bli en utsträckning”

[Bild på sidan 29]

Tredje dagen: ”Må torra landet bli synligt”

[Bild på sidan 30]

Tredje dagen: ”Må jorden få gräs att spira upp”

[Bilder på sidan 31]

Fjärde dagen: ”’Må det bli ljuskällor i himlarnas utsträckning ...’, den större ljuskällan till att råda över dagen och den mindre ljuskällan till att råda över natten”

[Bild på sidan 32]

Femte dagen: ”Må vattnen vimla fram ett vimmel av levande själar, och må flygande skapelser flyga över jorden”

[Bild på sidan 33]

Sjätte dagen: ”Tamt djur ... och vilt djur ... enligt dess art”

[Bild på sidan 34]

Sjätte dagen: ”Till mankön och kvinnkön skapade han dem”

[Bild på sidan 37]

Chansen att göra detta på första försöket är en på 3.628.800