Rikets lojala förkämpar
Kapitel 15
Rikets lojala förkämpar
1. Vilka stora händelser förutsade Daniel?
DANIELS profetia hade långt i förväg preciserat år 29 v.t. som det år då Messias skulle framträda som människa och år 1914 som det år då Messias skulle insättas på tronen i himmelsk härlighet. Daniel förutsade också i detalj hur den stora striden om världsherraväldet skulle avgöras.
2. Vilken stridsfråga måste nu avgöras, och i vilken domstol?
2 Nu skall den stora stridsfrågan om rätten att härska över jorden slutgiltigt avgöras. Men i vilken domstol? Det blir givetvis i den högsta domstolen i hela universum! Så här beskriver Daniel det:
”Medan jag ännu såg härpå, blevo troner framsatta, och en som var gammal satte sig ned. Hans klädnad var snövit, och håret på hans huvud var såsom ren ull; hans tron var av eldslågor, och hjulen därpå voro av flammande eld. En flod av eld strömmade ut från honom; tusen gånger tusen voro hans tjänare, och tio tusen gånger tio tusen stodo där till hans tjänst. Så satte man sig ned till doms, och böcker blevo upplåtna.” — Daniel 7:9, 10.
3. a) Vem är Domaren? b) Vad visar ”böckerna”? c) Vilken dom avkunnas?
3 ”Evighetens Konung”, Jehova Gud, börjar således att döma. (Uppenbarelseboken 15:3) Men vad är det för ”böcker” som nu ligger öppna framför honom? Det är redogörelsen om det bedrövliga herravälde nationerna utövat ned genom tiderna. I och med att hedningarnas tider utlöper år 1914 fråntar den himmelska domstolen med rätta nationerna deras befogenhet att härska, den fråntar dem ”deras välde”, även om ”en förlängning av livet blev dem given för en tid och en stund” — tills domen verkställs på dem i Harmageddon. — Daniel 7:12, NW; Uppenbarelseboken 16:14, 16.
4, 5. a) Vem är det som får välde? b) Vilket är det enda sätt varpå vi kan urskilja Konungens närvaro?
4 Vem är det då som skall få välde? Daniel fortsätter:
”Sedan fick jag i min syn om natten se, huru en som liknade en människoson kom med himmelens skyar, och han nalkades den gamle och fördes fram inför honom. Åt denne gavs välde och ära och rike, och alla folk och stammar och tungomål måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde, som icke skall tagas ifrån honom, och hans rike skall icke förstöras.” — Daniel 7:13, 14.
5 Vem är denne ”som liknade en människoson”? Det är ingen mindre än den förhärligade Herren Jesus Kristus. Eftersom ”himmelens skyar” symboliserar osynlighet, så är det bara med trons skarpsynta öga som vi kan se det himmelska ”tecknet” på hans närvaro. Vi kan också se det ”tecken” som blev synligt genom händelserna på jorden vid ”början till nödens våndor” år 1914. — Matteus 24:3, 7, 8, 30; Uppenbarelseboken 1:7.
6. a) Vilka andra blir också dömda? b) Vad får dessa, och hur?
6 I Daniels profetia ser vi att det därefter skipas rätt ”åt den Högstes heliga” och att dessa också får ”rike och välde och storhet, utöver alla riken under himmelen”. (Daniel 7:22, 27) Vilka är då dessa ”heliga”? De är tydligen helt annorlunda än de korrumperade och själviska styresmännen i mänskliga regeringar som under så lång tid har förtryckt människorna. De är inga andra än de 144.000 smorda ”heliga”, människor som är ”oklanderliga” i fråga om sin ostrafflighet och som ”köptes från människorna” till att bli medregenter med ”Människosonen” i hans himmelska rike. ”På den yttersta dagen” uppväcks de för att vara tillsammans med honom. (Uppenbarelseboken 14:3—5; Matteus 24:30; Johannes 6:40) När Jesus kommer i sitt rike, finner han en kvarleva av dessa ”heliga” som är i högsta grad levande på jorden. Och de har ett arbete att utföra!
FÖRSVARARE AV GUDS ORD
7, 8. a) Vilken grupp började ett förberedande arbete, och när? b) Vad förkastade de? c) Vad förfäktade de troget? d) Vilket årtal pekade de fram emot? e) Vilket redskap har de använt, när de förkunnat Guds rike?
7 När tiden närmade sig för ”Människosonen” att motta sitt rike, var det tydligtvis Guds vilja att det skulle utföras ett förberedande arbete här på jorden. På 1870-talet organiserade Charles T. Russell en liten grupp hängivna kristna i Pittsburgh i staten Pennsylvania i USA. De insåg snart att kristenhetens religioner inte grundade sig på Guds ord utan i stället grundade sig på babyloniska läror och ritualer och på Platons lära om den odödliga själen. Den här lilla gruppen förkastade falsk religion, och den förfäktade troget det bibeln lär om Jesu lösenoffer, uppståndelsen och Guds rike som det enda hoppet för den lidande mänskligheten.
8 I tidskriften Vakttornet, som har kommit ut oavbrutet på engelska sedan juli 1879, försvarade Russell och hans medarbetare öppet och rakt på sak bibelns lära om en skapelse, och man var emot Darwins evolutionsteori. De riktade brandsprutan mot helvetet genom att visa från bibeln att det aldrig har existerat något brinnande pinohelvete för de ”hädangångnas själar”, utan att bibelns ”helvete” är graven. (Psalm 16:10; Apostlagärningarna 2:29—32) De pekade fram emot året 1914 som ett år av särskild betydelse i förbindelse med Guds rikes ankomst. Tidskriften Vakttornet förkunnar Jehovas rike, som ges ut på mer än 100 olika språk och i en upplaga på flera millioner, förfäktar fortfarande lojalt att Guds rike med Kristus är det enda hoppet för mänsklighetens nationer. — Matteus 12:21; Psalm 145:10—12.
9. Hur uppfylldes Uppenbarelseboken 11:7—12 på dessa ”vittnen”?
9 Sällskapet Vakttornets förste president, C. T. Russell, dog den 31 oktober 1916 efter att ha tjänat troget i över 30 år. Han efterträddes av J. F. Rutherford. Religiösa präster utnyttjade situationen under kriget till att hetsa upp människor mot budskapet om Guds rike. Kristna möten upplöstes. I många länder blev trogna Guds tjänare satta i fängelse. Rutherford och sju andra ansvariga medarbetare vid Sällskapet Vakttornets huvudkontor i Brooklyn i New York dömdes till många års fängelse. Men dessa Guds tjänare kände sig inte nedslagna, eftersom bibelns profetior hade förutsagt en sådan förföljelse. Uppenbarelseboken 11:7—12 beskriver till exempel de världsliga nationerna under symbolen av ett ”vilddjur” som för krig mot Guds ”vittnen” för att ”besegra dem och döda dem”. Man skulle få deras profeterande att upphöra, och de skulle i bildlig bemärkelse vara som döda kroppar som låg så länge på kristenhetens ”breda väg” att de blev till en stank. Allt detta hände, när Guds tjänare över hela jorden utsattes för allmänhetens hån. Men när krigshysterin lade sig och de fängslade frigavs — fullständigt rentvådda från de falska anklagelserna emot dem — ”kom livsande från Gud in i dem”. De blev upphöjda till en ställning där de åtnjöt Guds ynnest, och år 1919 började en period då de var nitiskt verksamma för Riket. — Jesaja 52:7, 8; Romarna 10:15.
”DET STORA BABYLON” FALLER!
10. Vilken skuld har kristenhetens religioner ådragit sig, och hur?
10 Kristenhetens präster tog inte bara ledningen i att förfölja de sanna kristna under första världskriget, utan de förkastade också vittnesbörden om att Guds rike var nära. De hade sitt eget religiösa ”kungavälde” eller rike — ”det stora Babylon”. (Uppenbarelseboken 17:5, 6, 18) På båda sidor om fronten drev deras predikningar ut ungdomarna i skyttegravarna, och de gav detta fruktansvärda blodbad sitt helhjärtade stöd. Därför vilar det fortfarande stor blodskuld på kristenhetens prästerskap, precis som det vilade blodskuld på de religiösa ledare i det forntida Jerusalem till vilka Jehovas profet sade: ”På dina mantelflikar finner man blod av arma och oskyldiga som du har dödat.” — Jeremia 2:34; 19:3, 4; se också Matteus 23:34, 35.
11. Hur är orden i Hesekiel 22:3, 4, 16 tillämpliga på kristenheten?
11 Denna blodskuld lades nu till kristenhetens avgudadyrkan och dess förkunnelse av falska babyloniska läror. Därför kom profeten Hesekiels ord också att gälla den avfälliga kristenheten:
”Så säger Herren, HERREN [Jehova]: Du stad, som utgjuter dina invånares blod, så att din stund måste komma, du som gör eländiga avgudar åt dig och så bliver orenad! Genom det blod som du har utgjutit har du ådragit dig skuld, och genom de eländiga avgudar som du har gjort har du orenat dig; så har du påskyndat dina dagars slut och nu hunnit gränsen för dina år. Därför skall jag låta dig bliva till smälek för folken och till sport för alla länder. Du skall bliva vanärad inför folkens ögon genom din egen skuld; och du skall förnimma, att jag är HERREN [Jehova].” — Hesekiel 22:3, 4, 16.
12. a) Vilken viktig händelse ägde rum år 1919? b) På vad sätt gagnade detta Guds folk på jorden?
12 Kristenheten, som hade ådragit sig så stor blodskuld, förkastades av den Gud den påstår sig tillbedja, men vars namn, Jehova, den inte längre tycker om att använda. År 1919 drabbades kristenheten, tillsammans med all annan falsk religion, av ett stort fall. Den kunde inte längre ha någon som helst ställning inför den Högste. Den kunde inte längre ha någon makt över Jehovas sanna tillbedjare, och det kunde inte heller någon annan del av det stora Babylon, världsväldet av falsk religion, eftersom Herren Jehova nu uppmanade de trogna ”heliga” på jorden:
”Jag är HERREN [Jehova], din Gud, den som lär dig, vad nyttigt är, den som leder dig på den väg du skall vandra. Dragen ut från Babel, ... förkunnen det med fröjderop och låten det bliva känt.” (Jesaja 48:16, 17, 20)
Vad är detta som skulle förkunnas ”med fröjderop”, och var har det förkunnats?
ETT VÄRLDSOMFATTANDE VITTNESBÖRD TAR SIN BÖRJAN
13. a) Vilken sida av det som skulle förkunnas med ”fröjderop” blev nu framträdande? b) Vilket stridsrop ljöd?
13 ”Människosonen” beskriver en framträdande sida av detta som skulle förkunnas med ”fröjderop” i sin profetia om ”avslutningen på tingens ordning”. Han säger:
”Och dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:3, 14, 37)
Men de ”heliga” måste organiseras för att få detta arbete utfört, och det var inte heller något de kunde utföra enbart i sin egen kraft. Men vid två internationella konvent i Cedar Point i Ohio i USA åren 1919 och 1922 utgöts Jehovas ande över dem på ett enastående sätt. Den organiserade och styrkte dem att ”annonsera, annonsera, annonsera Konungen och hans rike”. (Matteus 24:31) Det var ett stort arbete som låg framför dessa ”utvalda”, som höll fast vid sitt himmelska hopp.
14. Hur fick Joels profetia nu en större uppfyllelse?
14 Joels profetia, som hade uppfyllts vid pingsten år 33 v.t. under de ”yttersta dagarna” för den judiska tingens ordning, började nu att få en större uppfyllelse under de ”yttersta dagarna” för Satans världsordning. Upplysta och drivna av Guds ande profeterade Jehovas nutida söner och döttrar, genom att de satte i gång med att varna mänskligheten för ”Jehovas stora och glansfulla dag” som närmar sig och tala om för människorna hur viktigt det är att anropa Jehovas namn för att bli frälst. — Apostlagärningarna 2:16—21; Joel 2:28—32.
EN TROGEN ”SLAV”
15. a) Vem är den ”trogne och omdömesgille slaven”? b) Hur kan man känna igen den i vår tid?
15 Jesus frågade i sin stora profetia angående ”tecknet”:
”Vem är i själva verket den trogne och omdömesgille slaven, som hans herre har satt över sitt tjänstefolk till att ge dem deras mat i rätt tid?”
En trogen ”slav”-klass hade tjänat bland de första kristna ända till dess det stora avfallet började. Finner vi också en sådan ”slav”-organisation som delar ut andlig föda, när Herren Jesus kommer i sitt rike? Ja, det gör vi! Dessa ”bibelforskare”, som de kallades på den tiden, hade utfört ett världsomfattande förberedande arbete. Och Jesus sade:
”Lycklig är den slaven, om hans herre vid sin ankomst finner honom i färd med att göra så. Jag säger er i sanning: Han skall sätta honom över alla sina tillhörigheter.” — Matteus 24:45—47.
16. a) Hur har ”slaven” skött om Herrens ”tillhörigheter”? b) Vilket skriftenligt namn har ”slaven” tagit emot med glädje?
16 Denna kollektiva smorda ”slav” uppskattar att ha blivit förordnad till detta av sin Herre. Den har skött väl om Rikets intressen på jorden och sörjt för att de ”goda nyheterna” har blivit kungjorda. Under 1920-talet förkunnades kraftfulla domsbudskap mot Satan och hans organisation och framför allt mot babylonisk religion. År 1931 mottog ”slaven” med glädje det namn som tydligt avskilde den från all falsk religion — namnet ”Jehovas vittnen” — och den tog också emot det ansvar och det privilegium som profeten Jesaja framhöll i följande ord:
”’Ni är mina vittnen’, är Jehovas uttalande, ’ja, min tjänare, som jag har utvalt. ... Jag — jag är Jehova, och förutom mig finns ingen frälsare. ... Ni [är] mina vittnen’, är Jehovas uttalande, ’och jag är Gud.’” — Jesaja 43:10—12, NW.
17. Vilken fråga väntar nu på svar?
17 Hur kunde ”slaven”, av vilken det bara återstod några tiotal tusen smorda medlemmar, nu få dessa goda nyheter om Riket predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd? Jehova skulle snart ge svar på detta.
[Frågor]
[Bilder på sidorna 148, 149]
BIBELNS TEMA: GUDS RIKE
LÖFTET I EDEN OM RIKETS ”SÄD”
DEN KUNGLIGA ”SÄDEN” SKULLE KOMMA GENOM ABRAHAM OCH DAVID
PREDIKANDET OM RIKET — KONUNGENS LÖSENOFFER
RIKET UPPRÄTTAT — DE ”YTTERSTA DAGARNA” SEDAN ÅR 1914
RIKET KOMMER FÖR ATT GÖRA SLUT PÅ MÄNSKLIGT STYRE
1000-ÅRSRIKET ÅTERSTÄLLER PARADISET
