Organisation

Definition: En sammanslutning eller förening av människor som samordnar sina ansträngningar för att utföra ett särskilt arbete eller nå ett bestämt mål. Medlemmarna i en organisation är förenade genom administrativa anordningar och genom normer eller krav. Personer som är överlämnade och döpta vittnen för Jehova kommer in i Jehovas organisation som ett resultat av personligt val, inte genom födelse eller genom något tvång. De har dragits till hans jordiska organisation på grund av det den lär och gör och på grund av att de vill ta del i det arbete som den utför.

Har Jehova verkligen en organisation här på jorden?

För att få svar på den frågan kan du begrunda följande:

Är Guds himmelska skapelser, änglarna, organiserade?

Dan. 7:9, 10: ”Jag fortsatte att se tills troner ställdes fram och den Gamle av dagar satte sig. Hans klädnad var vit alldeles som snö, och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var flammor av eld; dess hjul var en brinnande eld. Det var en ström av eld som flöt fram och gick ut från platsen inför honom. Det var tusen tusenden som ständigt betjänade honom och tio tusen gånger tio tusen som ständigt stod direkt inför honom. Domstolen intog sin plats, och böcker öppnades.”

Ps. 103:20, 21: ”Välsigna Jehova, o ni hans änglar, väldiga i kraft, som fullgör hans ord, i det ni lyssnar till hans ords röst. Välsigna Jehova, alla ni hans härar, ni hans tjänare, som gör hans vilja.” (En ”här” är en organiserad grupp.)

Hur förmedlade Gud anvisningar till sina tjänare på jorden i forna tider?

När antalet tillbedjare av Jehova var litet, gav han familjeöverhuvudena, till exempel Noa och Abraham, anvisningar, och de handlade sedan som Jehovas språkrör för sina familjer. (1 Mos. 7:1, 7; 12:1—5) När Jehova befriade israeliterna från Egypten, gav han dem anvisningar genom  Mose. (2 Mos. 3:10) Vid berget Sinai organiserade Gud folket i en nation och gav det lagar och förordningar som skulle reglera deras tillbedjan och deras förhållande till varandra. (2 Mos. 24:12) Han upprättade ett prästerskap som skulle ta ledningen i frågor som gällde tillbedjan och som skulle undervisa folket om Jehovas krav; ibland uppreste han också profeter som skulle framföra behövliga förmaningar och varningar till folket. (5 Mos. 33:8, 10; Jer. 7:24, 25) Även om Jehova lyssnade till enskilda tillbedjares böner, gav han dem således anvisningar genom en organiserad anordning.

När den tiden närmade sig, då Jehova skulle börja förena de sanna tillbedjarna med sig själv förmedelst Jesus Kristus, sände Gud honom till jorden för att verka som hans språkrör. (Hebr. 1:1, 2) När sedan den heliga anden utgöts vid pingsten år 33 v.t., bildades den kristna församlingen. Efter det att Jesus hade återvänt till himlen, blev denna församling den anordning Jehova gjorde för att undervisa och samordna de enskilda kristna i deras ansträngningar. I de lokala församlingarna fanns det tillsyningsmän som skulle ta ledningen, och en central styrande krets fattade nödvändiga beslut och hjälpte till med att samordna verksamheten. Det är tydligt att Jehova hade frambringat en organisation på jorden, en organisation som bestod av sanna kristna. — Apg. 14:23; 16:4, 5; Gal. 2:7—10.

Visar Jehovas fysiska skaparverk att han är en organisationens Gud?

Jes. 40:26: ”Lyft upp era ögon mot höjden och se. Vem har skapat dessa ting? Det har Han som för ut hären av dem, ja efter antal; dem alla kallar han rentav vid namn. På grund av överflödet på dynamisk energi, också därför att han är väldig i kraft, saknas inte en enda av dem.” (Stjärnorna är grupperade i galaxer och rör sig i förhållande till varandra, men samtidigt har de enskilda stjärnorna sina karakteristiska drag. Planeterna rör sig med stor precision i bestämda banor. Elektronerna som finns i varje grundämnes atomer har också sina omloppsbanor. Och all materia är uppbyggd efter matematiska mönster som är så oföränderliga att det har varit möjligt för vetenskapsmän att förutsäga att vissa grundämnen existerar redan innan de i själva verket upptäckt dem. Allt detta vittnar om utomordentlig organisation.)

 Visar Bibeln att de sanna kristna skulle vara ett organiserat folk?

Matt. 24:14; 28:19, 20: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem ... och lär dem.” (Hur skulle detta kunna åstadkommas utan organisation? När Jesus övade sina första lärjungar för detta arbete, sade han inte helt enkelt till var och en av dem att gå varthelst han önskade och dela med sig av sin tro på vilket sätt han själv fann lämpligt. Han övade dem, gav dem anvisningar och sände ut dem på ett organiserat sätt. Se Lukas 8:1; 9:1—6; 10:1—16.)

Hebr. 10:24, 25: ”Låt oss tänka på varandra för att sporra till kärlek och förträffliga gärningar, i det vi inte underlåter att själva församlas, såsom några har för sed, utan uppmuntrar varandra, och det så mycket mer som ni ser dagen närma sig.” (Men vart skulle man leda de intresserade så att de kunde lyda denna befallning, om det inte fanns någon organisation som höll regelbundna möten, dit de kunde församlas?)

1 Kor. 14:33, 40: ”Gud är ju inte oordningens Gud, utan fridens. ... Låt allting ske anständigt och med ordning.” (Aposteln Paulus behandlar här hur församlingens möten skall gå till på ett ordnat sätt. För att tillämpa detta inspirerade råd krävs respekt för organisation.)

1 Petr. 2:9, 17: ”Men ni är ’ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, en helig nation, ett folk till att vara en särskild egendom, för att ni vitt och brett skall förkunna hans dygder’, hans som har kallat er ut ur mörkret in i sitt underbara ljus. ... Älska hela brödraskaran.” (En sammanslutning av människor som inriktar sina ansträngningar på att utföra ett särskilt arbete är en organisation.)

Är Guds trogna tjänare helt enkelt människor som finns spridda runt om i de olika kyrkorna inom kristenheten?

2 Kor. 6:15—18: ”Vilken del har en troende och trogen med en icke troende? ... ’”Därför, gå ut ifrån dem och  avskilj er”, säger Jehova, ”och sluta upp med att röra vid det orena”’; ’”och jag skall ta emot er”’. ’”Och jag skall vara en fader för er, och ni skall vara söner och döttrar till mig”, säger Jehova, den Allsmäktige.’” (Är en människa verkligen en trogen Guds tjänare, om hon fortsätter att ta del i tillbedjan tillsammans med dem som genom sitt sätt att leva visar att de i själva verket inte är troende? Se rubriken ”Det stora Babylon”.)

1 Kor. 1:10: ”Nu förmanar jag er, bröder, genom vår Herre Jesu Kristi namn att ni alla skall tala överensstämmande och att det inte skall vara söndringar bland er, utan att ni må vara på rätt sätt förenade i samma sinne och i samma tankegång.” (En sådan enhet existerar inte bland de olika kyrkorna inom kristenheten.)

Joh. 10:16: ”Jag har andra får, som inte är av den här fållan; också dem måste jag föra fram, och de kommer att lyssna till min röst, och de kommer att bli en hjord, en herde.” (Eftersom Jesus skulle föra in sådana i ”en hjord”, är det då inte uppenbart att de inte kunde vara skingrade runt om i kristenhetens religioner?)

Hur kan Jehovas synliga organisation i vår tid kännas igen?

1) Den upphöjer i sanning Jehova som den ende sanne Guden och lovprisar hans namn. — Matt. 4:10; Joh. 17:3.

2) Den erkänner till fullo den viktiga roll Jesus Kristus har i Jehovas uppsåt — som den som hävdar Jehovas suveränitet, den Främste förmedlaren av liv, huvudet för den kristna församlingen, den regerande messianske kungen. — Upp. 19:11—13; 12:10; Apg. 5:31; Ef. 1:22, 23.

3) Den håller sig tätt till Guds inspirerade ord och grundar alla sina läror och normer för uppförandet på Bibeln. — 2 Tim. 3:16, 17.

4) Den håller sig avskild från världen. — Jak. 1:27; 4:4.

5) Den håller den moraliska renheten på en hög nivå bland sina medlemmar, eftersom Jehova själv är helig. — 1 Petr. 1:15, 16; 1 Kor. 5:9—13.

 6) Den ägnar sig främst åt att utföra det verk som Bibeln förutsagt för vår tid, nämligen att predika de goda nyheterna om Guds kungarike i hela världen till ett vittnesbörd. — Matt. 24:14.

7) Trots mänsklig ofullkomlighet odlar och frambringar dess medlemmar Guds andes frukter — kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning — och gör det i så hög grad att de därigenom skiljer sig från världen i allmänhet. — Gal. 5:22, 23; Joh. 13:35.

Hur kan vi visa respekt för Jehovas organisation?

1 Kor. 10:31: ”Gör allt till Guds ära.”

Hebr. 13:17: ”Var lydiga mot dem som har ledningen bland er och var fogliga, ty de vakar ständigt över era själar såsom de som skall avlägga räkenskap.”

Jak. 1:22: ”Bli ordets görare och inte bara dess hörare.”

Tit. 2:11, 12: ”Guds oförtjänta omtanke, som medför räddning åt alla slags människor, har blivit uppenbar och undervisar oss om att säga nej till ogudaktigheten och de världsliga begären och att mitt i den nuvarande tingens ordning föra ett liv präglat av sundhet i sinnet och rättfärdighet och gudaktig hängivenhet.”

1 Petr. 2:17: ”Älska hela brödraskaran.”