I ett land öster om Israel fanns det människor som trodde att stjärnorna kunde hjälpa dem. En natt såg några män i det landet något som såg ut som en stjärna. Den rörde sig på himlen och lyste väldigt starkt. De bestämde sig för att följa efter den. Stjärnan ledde dem först till Jerusalem. När de kom fram började de fråga folk: ”Var är barnet som ska bli judarnas kung? Vi vill buga oss för honom.”

Herodes, kungen i Jerusalem, hörde om den nye kungen och blev väldigt orolig. Han frågade prästerna: ”Var skulle den där kungen födas?” De svarade: ”Profeterna har sagt att han ska födas i Betlehem.” Då kallade Herodes på männen som hade följt stjärnan och befallde: ”Gå till Betlehem och leta reda på barnet. Kom sedan tillbaka och berätta var han är. Jag vill också buga mig för honom.” Men han ljög, han ville egentligen döda barnet.

Stjärnan började röra sig igen. Och den här gången följde männen efter den till Betlehem. Stjärnan stannade ovanför ett hus, och männen gick in där. När de kom in såg de Jesus och hans mamma Maria. De bugade sig för Jesus och tog fram gåvor: guld, rökelse och olja som luktade väldigt gott. Var det Jehova som hade skickat de här männen för att hitta Jesus? Nej, det var det inte.

Den natten sa Jehova till Josef i en dröm: ”Herodes vill döda Jesus. Ta med dig familjen och fly till Egypten! Jag säger till när det är säkert att komma tillbaka.” Genast tog Josef sin familj och flydde till Egypten.

Jehova hade sagt till männen som följt stjärnan att de inte skulle gå tillbaka till Herodes. När Herodes märkte att de inte kom blev han  så arg att han befallde att alla pojkar i Jesus ålder i Betlehem skulle dödas. Men då var Jesus redan långt borta i Egypten.

Med tiden dog Herodes. Och då sa Jehova till Josef: ”Nu är det tryggt för er att komma tillbaka.” Så Josef, Maria och Jesus reste tillbaka till Israel och bosatte sig i staden Nasaret.