VET du vem kvinnan på den här bilden är? Hon heter Rebecka. Mannen som hon går fram till är Isak. Hon skall bli hans hustru. Hur kommer det sig?

Isaks far Abraham ville att hans son skulle få en god hustru. Han ville inte att Isak skulle gifta sig med någon av kvinnorna i Kanaan, eftersom de dyrkade falska gudar. Abraham sade därför till sin tjänare: ”Jag vill att du skall fara tillbaka till Haran, där mina släktingar bor, och skaffa en hustru åt min son Isak.”

Abrahams tjänare tog genast tio kameler och gav sig i väg på den långa resan. När han närmade sig den plats där Abrahams släktingar bodde, stannade han vid en brunn. Det var sent på eftermiddagen, vid den tid då kvinnorna i staden brukade komma för att hämta vatten ur brunnen. Abrahams tjänare bad därför till Jehova: ”Må den kvinna som ger mig och kamelerna vatten vara den som du har valt ut till hustru åt Isak.”

Snart kom Rebecka för att hämta vatten. När tjänaren bad henne om vatten, gav hon honom det. Sedan hämtade hon vatten åt alla de törstiga kamelerna. Det var mycket arbetsamt, för kameler dricker väldigt mycket vatten.

När Rebecka var färdig, frågade Abrahams tjänare henne vad hennes far hette. Han frågade också om han kunde få bo hemma hos dem över natten. Hon sade: ”Min far heter Beʹtuel, och vi har plats så du kan bo hos oss.” Abrahams tjänare visste att Betuel var son till Abrahams bror Nahor. Han föll därför på knä och tackade Jehova för att han hade lett honom till Abrahams släktingar.

Den kvällen talade Abrahams tjänare om för Betuel och Rebeckas bror Laban varför han hade kommit. De gick båda med på att Rebecka skulle få följa med honom och gifta sig med Isak. Vad sade Rebecka, när de frågade henne? Hon sade: ”Ja, jag vill fara.” Redan nästa dag satte de sig upp på kamelerna och började den långa resan tillbaka till Kanaan.

När de kom fram, var det kväll. Rebecka såg en man som gick ute på fältet. Det var Isak. Han blev glad, när han fick se Rebecka. Hans mor Sara hade dött bara tre år tidigare, och han var fortfarande ledsen för det. Nu kom Isak att älska Rebecka mycket, och han blev lycklig igen.