Jesus är snart klar med sin predikotjänst. Han har berättat flera liknelser som avslöjat de religiösa ledarnas rätta jag, och de vill inget hellre än att döda honom. (Lukas 20:19) Men Jesus har mer att säga om dem, så han berättar ytterligare en liknelse:

”Himmelriket är som en kung som ordnade ett bröllop för sin son. Han sände ut sina tjänare för att hämta dem som var inbjudna till bröllopsfesten, men de ville inte komma.” (Matteus 22:2, 3) Jesus säger redan i inledningen att liknelsen handlar om himmelriket. Det är därför lätt att räkna ut att kungen i liknelsen är Jehova Gud och att kungens son är Jesus själv. Men vilka är de inbjudna? Det är logiskt att de är en bild av dem som får möjligheten att vara tillsammans med Jesus i himlen.

Vilka blir inbjudna först? Ja, för vilka har Jesus och apostlarna predikat om riket? Svaret är judarna. (Matteus 10:6, 7; 15:24) Nationen valde att gå in under lagförbundet 1513 f.v.t. Och de blev då de första som fick utsikten att ingå i ”ett kungarike av präster”. (2 Moseboken 19:5–8) Men när uppmanades de att komma till ”bröllopsfesten”? Det hände i och med att Jesus började predika för dem om himmelriket år 29 v.t.

Hur har flertalet israeliter reagerat på det? Precis som Jesus sa, så ”ville [de] inte komma”. Majoriteten av de religiösa ledarna och folket har inte erkänt att Jesus är Messias och Guds utvalde kung.

Men de kommer att få en chans till. Jesus fortsätter: ”Då sände han ut andra tjänare och sa till dem: ’Säg till de inbjudna: ”Jag har lagat bröllopsmiddagen. Tjurarna och gödboskapen har slaktats, och allt är färdigt. Kom till bröllopet!”’ Men de inbjudna brydde sig inte om det, utan någon gick till sin åker och någon annan till sin affärsverksamhet. Och resten av dem överföll hans tjänare och misshandlade och dödade dem.” (Matteus 22:4–6) Det här  passar in på hur situationen blir precis efter att den kristna församlingen bildas. Judarna kommer då fortfarande att ha möjligheten att få ingå i riket. Men de flesta kommer inte att bry sig om det. En del kommer till och med att misshandla ”kungens tjänare”. (Apostlagärningarna 4:13–18; 7:54, 58)

Vad får det för konsekvenser? Jesus berättar: ”Kungen blev rasande, och han sände sin armé och dödade mördarna och brände upp deras stad.” (Matteus 22:7) Det här inträffar år 70 när romarna förstör ”deras stad”, Jerusalem.

Judarna har alltså vägrat att komma. Betyder det här att inga fler kommer att bjudas in? Nej, Jesus fortsätter att berätta: ”Sedan sa han [kungen] till sina tjänare: ’Allt är klart för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. Gå därför ut på de stora vägarna, och bjud in alla ni möter till bröllopet.’ Alltså gick tjänarna ut på vägarna och tog med sig alla som de träffade på, både onda och goda. Och bröllopssalen fylldes av gäster.” (Matteus 22:8–10)

Det här började uppfyllas när Petrus senare hjälpte icke-judar, alltså de som varken fötts som judar eller konverterat till judendomen, att bli sanna kristna. Den romerske officeren Cornelius och hans familj fick år 36 helig ande av Gud, och då fick de möjligheten att bli en del av det himmelrike Jesus pratat om. (Apostlagärningarna 10:1, 34–48)

Men det Jesus säger nu visar att inte alla som kommer till festen slutligen blir godkända av kungen. Berättelsen fortsätter: ”När kungen kom in och betraktade sina gäster fick han syn på en man som inte var klädd för bröllop. Så kungen sa till honom: ’Min vän, hur har du lyckats komma in här utan bröllopskläder?’ Men mannen kunde inte svara. Då sa kungen till sina tjänare: ’Bind hans händer och fötter och kasta ut honom i mörkret utanför. Där ska han gråta och gnissla tänder.’ Många är nämligen bjudna, men få är utvalda.” (Matteus 22:11–14)

De religiösa ledarna som lyssnat kanske inte helt förstår innebörden och följderna av det Jesus sagt. Men hur som helst tycker de verkligen inte om det de hört. Och de är nu mer beslutna än någonsin att göra sig av med Jesus.