När det gäller det ni skrev om: Det som står här och i 1Kor 8:1 visar att bröderna i Korinth hade skrivit till Paulus och ställt frågor om äktenskap och om mat som varit offrad åt avgudar. (Se studienoter till 1Kor 1:2; 8:1.)

inte röra en kvinna: Dvs. inte ha en sexuell relation med en kvinna. Den förståelsen av ordet ”röra” stämmer överens med andra bibelverser där ordet syftar på sexuellt umgänge. (1Mo 20:6, 7; Ord 6:29) Det är inte sex inom äktenskapet som Paulus avråder från, eftersom han rekommenderar gifta män och kvinnor att ge varandra det som de har rätt till. (1Kor 7:3–5; se studienot till 1Kor 7:3.) Paulus säger att det är ”bäst för en man att inte röra en kvinna” i samma sammanhang som han rekommenderar ogifta kristna att inte gifta sig. (1Kor 7:6–9; jämför Mt 19:10–12.)

den sexuella omoralen är så utbredd: Det här uttrycket återger pluralformen av det grekiska ordet porneia. Paulus beskrivning stämmer väl in på förhållandena i det forntida Korinth. (Se studienot till 1Kor 5:9.)

har rätt till: Det grekiska ord som används betyder ordagrant ”skuld”, ”förpliktelse”. Det som båda parterna ”har rätt till” syftar här på det sexuella umgänge som är en naturlig del av äktenskapet, som är en gåva från Gud. Gifta par ska inte neka varandra detta, om de inte har kommit överens om det. (1Kor 7:5) Jesus nämner ett annat undantag, nämligen om den ena parten är otrogen. Under sådana omständigheter kan den andra parten välja att ta ut skilsmässa. (Mt 5:32; 19:9)

en möjlighet: Syftar tydligen på det råd som Paulus gav i 1Kor 7:2.

som jag: Paulus var ogift när han reste som missionär. Bibeln säger inte uttryckligen om han tidigare hade varit gift eller inte. En del av hans kommentarer verkar ge utrymme för möjligheten att han var änkeman. (1Kor 7:8; 9:5)

försonas: Paulus använder här det sammansatta verbet katallạssō, som har grundbetydelsen ”byta ut”, ”utväxla”. I de kristna grekiska skrifterna används det här verbet i betydelsen ”byta ut fiendskap mot vänskap” eller ”återställa harmoni”. Paulus kan ha använt det här verbet i samband med äktenskapet för att visa att ansträngda relationer i äktenskapet kan bytas ut mot harmoniska, precis som man kan byta ut ett fientligt förhållande till Gud mot ett fridsamt. (Se studienot till Rom 5:10.)

säger jag – ja, jag, inte Herren: Flera gånger i det här kapitlet gör Paulus skillnad mellan sina egna tankar och uppfattningar och det som Kristus hade sagt. (Se också vers 25, 40.) Det verkar som att Paulus ödmjukt påminde sina läsare om att han i vissa frågor inte kunde citera direkt från något som Jesus Kristus hade lärt ut. Men som en Kristus apostel som var uppfylld av helig ande gav han uttryck åt sin egen mening. Precis som Jesus hade lovat skulle den heliga anden vägleda hans lärjungar så att de förstod ”hela sanningen”. (Joh 16:13) Paulus råd var därför inspirerat av Gud och gav, i likhet med resten av Skriften, tillförlitlig och nyttig vägledning för alla kristna. (2Ti 3:16)

en hustru som inte är troende: I det här sammanhanget syftar uttrycket ”inte ... troende” på en hustru som inte tror på Jesus och inte har överlämnat sig åt Jehova. Det syftar alltså inte bara på någon som helt saknar religiös tro, utan kan även ha syftat på en judinna eller någon som tillbad hedniska gudar.

inte ... troende: I det här sammanhanget använder Paulus uttrycket ”inte ... troende” om dem som inte tror på Jesus Kristus lösenoffer. Sådana personer har inte avskilt sig från den orena världen och har inte befriats från slaveriet under synd. Även om de är ärliga och lever ett moraliskt rent liv är de inte i sig själva heliga, eller rena, i Guds ögon. (Joh 8:34–36; 2Kor 6:17; Jak 4:4; se studienot till helgas ... i förbindelse med i den här versen.)

helgas ... i förbindelse med: Det grekiska verbet hagiạzō, som här återgetts med ”helgas”, och det motsvarande adjektivet hạgios, som betyder ”helig”, betecknar att bli eller vara avskild åt Gud. Det som var helgat skulle vara heligt, rent och avskilt för Guds tjänst. (Mk 6:20; 2Kor 7:1; 1Pe 1:15, 16; se Ordförklaringar under ”Helig; Helighet”.) Denna rena ställning inför Gud får man genom att tro på det som Gud gjort genom sin son. (Se studienot till inte ... troende i den här versen.)

heliga: Paulus menar inte att en äktenskapspartner som inte är troende blir ”helig” bara genom att vara gift med en som tror. Den icke-troende kanske gör sådant som är fel och lever ett liv som inte är rent. Paulus säger i stället att den icke-troende helgas ”i förbindelse med” den troende. Gud räknar alltså deras äktenskap som rent och ärbart. På grund av den troende betraktas parets små barn som heliga, och de har Guds omsorg och beskydd. De har ett bättre utgångsläge än barn som inte har någon troende förälder.

gå ifrån sin partner: Eller ”separera”. Det grekiska ord som används för ”gå ifrån”, chōrịzō, återges i 1Kor 7:10, 11 med ”lämna”.

enligt de omständigheter som Jehova har gett honom: Detta syftar på de omständigheter som Jehova tillåter att den kristne lever under – hans eller hennes lott i livet. Paulus uppmuntrar de kristna att fortsätta leva sina liv utan att gå helt upp i att försöka ändra sin lott i livet. I den grekiska texten använder han ett ord som kan återges med ”var och en” två gånger i den här versen, kanske för att betona den omsorg Gud har om den enskilde kristne. De flesta tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet ”Herren” (grekiska: ho Kỵrios) här, men det finns goda skäl att använda Guds namn i huvudtexten. (Se Tillägg C3 introduktion; 1Kor 7:17.)

Gud: I tidiga grekiska handskrifter står det ”Gud” här, men en del senare handskrifter använder ”Herren”. Vissa översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska (benämns J^{7, 8, 10} i Tillägg C4) använder ”Jehova” i denna del av versen.

omskuren ... inte försöka ändra på det: Paulus kan ha anspelat på något som en del judiska idrottsmän gjorde som gärna ville delta i grekiska idrottstävlingar, där löparna var nakna. För att slippa att bli hånade genomgick de en operation som rekonstruerade en förhud. Diskussioner om omskärelsen orsakade tydligen splittring i församlingen i Korinth, och därför uppmanade Paulus de kristna att inte försöka ändra på det tillstånd de var i då de blev kallade, oavsett om de var omskurna eller oomskurna. (1Kor 7:17–20; Heb 13:17)

Herrens frigivne ... fri: En slav som blivit fri kallades frigiven (grekiska: apeleutheros). Det här är enda gången i Bibeln detta grekiska ord används. Men i Korinth var detta ett välkänt begrepp, eftersom många frigivna hade bosatt sig i Korinth när romarna återuppbyggde staden. En del av dem blev kristna. Andra kristna hade aldrig varit slavar. Paulus omtalar den som tillhör den senare gruppen som ”fri” (grekiska: eleutheros), vilket betyder att han var född fri. Men kristna från båda grupperna hade ”blivit köpta”, och ”priset”, Jesus dyrbara blod, var betalt. Så oavsett om en kristen var frigiven eller fri från födelsen var han eller hon slav åt Gud och åt Jesus Kristus och förpliktad att hålla deras bud. I den kristna församlingen var det ingen skillnad mellan slavar, frigivna och fria. (1Kor 7:23; Gal 3:28; Heb 2:14, 15; 1Pe 1:18, 19; 2:16; se Ordförklaringar under ”Fri, frigiven”.)

dem som aldrig varit gifta: Ordagrant ”dem som är jungfrur”. Det grekiska ordet parthẹnos, som ofta har återgetts med ”jungfru”, betyder ordagrant ”en som aldrig har haft sexuellt umgänge”, och det kan i bokstavlig och bildlig bemärkelse användas om både män och kvinnor. (Mt 25:1–12; Lu 1:27; Upp 14:4; se studienot till Apg 21:9.) Men de verser som följer (1Kor 7:32–35) riktar sig inte bara till dem som aldrig varit gifta utan även till dem som tidigare hade varit gifta.

jag framför min åsikt: Här uttrycker Paulus sin personliga uppfattning i frågan om att gifta sig eller inte. Han varken fördömer eller förbjuder äktenskap, men under inspiration betonar han fördelarna med att vara ogift när man tjänar Herren. (Se studienot till 1Kor 7:12.)

ogift kvinna: Ordagrant ”jungfru”. (Se studienot till 1Kor 7:25.)

svårigheter i livet: Det grekiska ordet för ”svårigheter” har grundbetydelsen ”tryck” eller ”press” och används i överförd bemärkelse om betryck, smärta eller prövningar som beror på pressande förhållanden. Det grekiska ord som återgetts med ”livet” betyder ordagrant ”kött”, och det används ofta för att beteckna en människa. (Se studienot till Rom 3:20.) I det här sammanhanget syftar uttrycket ”svårigheter i livet (”köttet”)” på de problem och prövningar som är vanliga för gifta par, som ju blir ”ett” (ordagrant ”ett kött”) i Guds ögon. (Mt 19:6) De ”svårigheter” som gifta par och familjer drabbas av kan till exempel bero på sjukdomar och ekonomiska problem, och för de kristna kan de även bero på förföljelse. (Se studienot till 2Kor 1:4.)

utnyttjar världen: På många ställen i Bibeln syftar det grekiska ord som återgetts med ”världen” (kọsmos) i första hand på människovärlden. (Se studienoter till Joh 1:9, 10; 3:16.) Men i det här sammanhanget syftar ordet i en vidare bemärkelse på det strukturerade system som påverkar det mänskliga livet – den världsordning som människor lever och verkar i. Där inbegrips sådant som hör ihop med världens ekonomiska system, till exempel bostad, mat och kläder. (Se studienot till Lu 9:25.) De kristna ”utnyttjar” den här världen genom att till exempel tillgodose sina egna och sina familjers materiella behov. Men de utnyttjar den inte fullt ut, dvs. de ger den inte högsta prioritet i livet.

världsscenen förändras: Det grekiska ord som motsvarar ”scen” syftar på den form eller gestalt något har. Paulus kan ha anspelat på dåtidens teater och liknat den här världen vid en skådeplats, där scenerna hela tiden växlar och aktörerna byts ut. Uttrycket kan också antyda att världen i dess nuvarande form ”försvinner”. (1Jo 2:17)

är upptagen av: Ordagrant ”bekymrar sig om”. Detta uttryck är en återgivning av det grekiska verbet merimnạō, som har olika betydelser beroende på sammanhanget. I den här versen används det i en positiv betydelse och förmedlar tanken på att brinna för och vara upptagen av andliga intressen för att få Herrens godkännande. I de följande verserna används det om gifta män och kvinnor som är upptagna av varandras känslomässiga, fysiska och materiella behov. (1Kor 7:33, 34) I 1Kor 12:25 används samma grekiska ord om den omsorg de kristna i församlingen visar varandra. I andra sammanhang kan det grekiska verbet avse oro och bekymmer som gör att man förlorar fokus och blir splittrad, något som förtar glädjen. (Mt 6:25, 27, 28, 31, 34; Lu 12:11, 22, 25, 26; se studienoter till Mt 6:25; Lu 12:22.)

det som har med Herren att göra: Dvs. allt som främjar Guds sons intressen och hans Fars, Jehovas, intressen. Detta gäller i huvudsak den kristnes liv, tillbedjan och tjänst. (Mt 4:10; Rom 14:8; 2Kor 2:17; 3:5, 6; 4:1; se studienot till 1Kor 7:33.)

det som har med världen att göra: Det grekiska ordet kọsmos, som återgetts med ”världen”, betyder här människornas livssfär, den struktur där människor lever sitt liv. ”Det som har med världen att göra” inbegriper de materiella, eller icke-andliga, sysslor som hör till människors liv, som att skaffa mat, kläder och bostad. I det här sammanhanget syftar Paulus inte på det som har med den orättfärdiga världen att göra och som de kristna försöker undvika, till exempel det som nämns i 1Jo 2:15–17. (Se studienot till 1Kor 7:32.)

begränsa er frihet: Ordagrant ”kasta en snara över er”. När det här uttrycket används bokstavligt kan det syfta på att lägga en snara eller ett rep runt halsen på ett djur för att fånga in det eller begränsa dess rörelsefrihet. Det användes också om att hålla människor i fångenskap. I det här sammanhanget används uttrycket bildligt för att förmedla tanken på att begränsa andras handlingsfrihet eller kontrollera hur de ska uppföra sig. När Paulus gav vägledning om att gifta sig eller inte (1Kor 7:25–34) ville han inte begränsa friheten för de kristna i Korinth. Han ville i stället hjälpa dem så att de kunde ”tjäna Herren helhjärtat utan att vara distraherade”.

gör fel om han fortsätter att vara ogift: Eller ”handlar opassande mot sin jungfrulighet”. Det grekiska ord som används här, parthẹnos, har ofta återgetts med ”jungfru”. Men i det här sammanhanget syftar det uppenbarligen inte på en person som är jungfru eller ogift, utan på en persons jungfrulighet, dvs. att han eller hon fortsätter att vara oskuld och ogift. I de föregående verserna uppmuntrade Paulus till att förbli ogift, och det här är en fortsättning på det resonemanget.

inte är för ung: Eller ”är förbi ungdomsblomstringen”. Ordagrant ”är förbi den högsta punkten”. Det här uttrycket är en återgivning av ett sammansatt grekiskt ord (hypẹrakmos), som kommer från orden hypẹr, som betyder ”bortom”, och akmẹ̄, som betyder ”blomning” eller ”högsta punkt”. Den andra delen av uttrycket användes ofta om växters blomning. Här syftar uttrycket ”blomning” tydligen på den tid då en ung människa utvecklar den fysiska mognad som krävs för att kunna få barn. Men sådana kroppsliga förändringar åtföljs ofta av starka känslor som påverkar omdömet negativt. I det här sammanhanget talar Paulus om fördelarna med att vara ogift. Hans vägledning går ut på att det är bättre för en ung person som är fysiskt mogen men fortfarande håller på att utvecklas känslomässigt och andligt att arbeta på självbehärskning än att rusa in i ett äktenskap.

vara ogift: Eller ”bevara sin oskuld (jungfrulighet)”. Som det förklaras i studienoten till 1Kor 7:36 syftar det grekiska ordet parthẹnos i det här sammanhanget inte på en person som är oskuld eller ogift, utan på en persons jungfrulighet, dvs. att han eller hon fortsätter att vara oskuld och ogift. Den förståelsen passar in i sammanhanget, eftersom Paulus resonerar om fördelarna med att vara ogift. (1Kor 7:32–35)

gifter sig: Eller ”ger bort sin oskuld i äktenskap”. (Se studienoter till 1Kor 7:36, 37.)

bara det är med någon som tjänar Herren: Eller ”bara det är med någon som är i gemenskap med Herren”, ”bara det sker i Herren”, dvs. med en medtroende. Den här inspirerade anvisningen gäller alla kristna. Paulus syftar helt klart på en medtroende med tanke på att han i Rom 16:8–11 använder uttrycket ”i Herren” när han talar om medtroende. I Kol 4:7 använder han det tillsammans med sådana uttryck som ”älskade broder”, ”trogne tjänare” och ”medarbetare”. Kristna med judisk bakgrund kände till Guds lag till Israel om att ”inte ingå äktenskapsallianser” med någon från de omkringliggande hedniska nationerna. Jehova sa: ”De [dvs. icke-israeliterna] kommer att få era söner och döttrar att vända sig bort från mig och tillbe andra gudar.” (5Mo 7:3, 4) För de kristna betyder alltså Paulus uppmaning att bara gifta sig ”i Herren” att man bara ska gifta sig med någon som tillber Jehova och är en efterföljare till Kristus.

Herren: I det här sammanhanget kan titeln ”Herre” avse antingen Jehova Gud eller Jesus Kristus.

enligt mig: Se studienot till 1Kor 7:25.