tider och tidsperioder: Se studienot till Apg 1:7.

bröder: Ibland syftar uttrycket ”bröder” på både män och kvinnor.

Jehovas dag: I Bibeln syftar uttrycket ”Jehovas dag” på speciella tidsperioder när Jehova Gud verkställer dom över sina fiender och upphöjer sitt namn. Uttrycket har sin bakgrund i de hebreiska skrifterna. (Det förekommer bland annat i Jes 13:6; Hes 7:19; Joel 1:15; Am 5:18; Ob 15; Sef 1:14; Sak 14:1; Mal 4:5.) Profeten Joel talar om ”Jehovas stora och vördnadsbjudande dag”. (Joel 2:31) Petrus citerade Joels ord vid pingsten 33 v.t., och det finns nedtecknat i Apg 2:20. (Se studienot till Apg 2:20.) Jehovas dag kom över Jerusalem år 70 v.t. som en uppfyllelse av Joels profetia. Här i 1Th 5:2 syftar Paulus på en framtida Jehovas dag, som är densamma som den stora prövning som Jesus förutsade i Mt 24:21. (Läs mer om varför Guds namn används här i Tillägg C3 introduktion; 1Th 5:2.)

som en tjuv om natten: Tjuvar slår i regel till om natten, snabbt och oväntat. (Job 24:14; Jer 49:9; Mt 24:43) På samma sätt kommer Jehovas dag att komma plötsligt och överraskande. (2Pe 3:10; Upp 16:15) Trogna kristna lyder uppmaningen att hålla sig vakna och vänta på den dagen. (Lu 12:39; Upp 3:3) De kanske också blir överraskade över hur plötsligt den börjar (Mt 24:42–44; Lu 12:40), men de är förberedda och redo (1Th 5:4).

ska undergång plötsligt komma över dem: Det Paulus säger här tyder på att det kommer att gå kort eller ingen tid mellan uttalandet om ”fred och säkerhet” och den undergång som ska drabba dem som gör uttalandet. Undergången kommer att vara plötslig och oundviklig. Den grekiska frasen innehåller två ord med liknande innebörd för att understryka hur plötsligt undergången kommer. En liknande kombination av ord förekommer i Lu 21:34, där det också talas om att Jehovas dag kommer plötsligt.

lika plötsligt som värkarna drabbar en gravid kvinna: Värkar kommer plötsligt, och man kan inte veta vilken dag eller timme de börjar. Så Paulus använder den här metaforen för att framhålla hur plötslig och oundviklig den kommande undergången kommer att bli. När värkarna sätter i gång vet man att det är början på en process som är omöjlig att stoppa. (Jämför studienot till Mt 24:8.)

de ska på inga villkor komma undan: Paulus använder här två negationer (ordagrant ”inte inte komma undan”) för att understryka att det kommer att vara omöjligt för de onda att undkomma den plötsliga undergången.

skulle överraska er, precis som dagsljuset skulle överraska en tjuv: En del bibelöversättningar förmedlar den här tanken: ”överraska er som en tjuv”. Den återgivningen grundas på flera gamla grekiska handskrifter som har ordet ”tjuv” som subjekt i satsen. Men det finns också många handskrifter som har det ordet som objekt i satsen. Den återgivningen stämmer med sammanhanget, där Paulus säger att ”ni är inte i mörker” utan ”ni är alla ljusets söner och dagens söner”. (1Th 5:5) Oavsett är huvudtanken att de kristna inte ska bli överraskade av Jehovas dag.

som dagsljuset skulle överraska en tjuv: I 1Th 5:2 liknar Paulus Jehovas dag vid en tjuv som kommer plötsligt och utan förvarning. Men här verkar det som att Paulus byter illustration och liknar Jehovas dag vid dagsljuset. När det blir ljust på morgonen avslöjas det vad tjuvar håller på med, för de bryter sig ofta in och stjäl på natten. (Job 24:14; Joh 3:20) Morgonljuset kan överraska tjuvar som blir så uppslukade av att stjäla att morgonen kommer oväntat. Till skillnad från tjuvar ska sanna kristna vara ”ljusets söner”, som varken tillhör natten eller mörkret. (1Th 5:5) De bildspråk som Paulus använder, både det i vers 2 och det i vers 4, framhåller att de kristna måste hålla sig andligt vakna.

sova vidare: I Bibeln används det grekiska ord som här återgetts med ”sova vidare” ofta om bokstavlig sömn. (Mt 8:24; Mk 4:38; 1Th 5:7) Men det kan också användas som en metafor för någon som är apatisk eller likgiltig och ouppmärksam. En person som sover vet oftast inte vad som pågår omkring honom och märker inte att tiden går. En som sover i andlig bemärkelse missar också sådant som händer omkring honom. Han kan inte urskilja att viktiga saker som händer är knutna till Jehovas avsikt och är ett tecken på att Jehovas dag närmar sig. Här varnar Paulus de kristna för att sova vidare ”som de andra”. De inbillar sig att det är långt till dess att Guds dom verkställs. (2Pe 3:10–12)

vara sansade: Ordagrant ”vara nyktra”. Det grekiska ord som används här förekommer även i 1Th 5:8; 2Ti 4:5 (”var balanserad”); 1Pe 1:13 (”var klartänkta”); 4:7 (”visa … gott omdöme”); 5:8 (”var klartänkta”).

tron och kärleken som pansar över bröstet: I den här versen använder Paulus två delar av en rustning för att illustrera tre viktiga kristna egenskaper: tro, kärlek och hopp. (Se studienot till hoppet om räddning som hjälm i den här versen och studienot till 1Th 1:3.) Precis som ett pansar skyddar en soldats hjärta, skyddar tro och kärlek en kristens bildliga hjärta. För att understryka hur viktiga sådana egenskaper är för en kristen jämför Paulus dem vid den rustning en soldat har på sig när han riskerar sitt liv på slagfältet. I Ef 6:14 låter Paulus pansaret få representera egenskapen rättfärdighet.

hoppet om räddning som hjälm: Precis som en hjälm skyddar en soldats huvud, skyddar hoppet om räddning en kristens sinne. Paulus nämner den här bildliga hjälmen och ”tron och kärleken som pansar över bröstet” i samband med att han pratar om hur viktigt det är att hålla sig andligt vaken. (1Th 5:6, 7) En kristen som har på sig den här hjälmen har ”blicken stadigt riktad mot belöningen”, som Mose hade. (Heb 11:26) Om han håller hoppet om räddning starkt kommer han att kunna hålla sig andligt vaken. (Se studienot till Ef 6:17.)

somnar in: Eller ”sover i döden”. Det grekiska ord som har återgetts med ”somnar in” används i samband med att vara död. (Mt 9:24; Mk 5:39 och studienot; Lu 8:52) Här i 1Th 5:10 talar Paulus tydligtvis om att vara vakna eller somna i betydelsen vara levande eller död.

fortsätt uppmuntra: Eller ”fortsätt trösta”, som samma grekiska ord har återgetts med i 1Th 4:18. (Se studienot till Rom 12:8.)

har ledningen över er: Eller ”leder er”, ”presiderar bland er”. Det grekiska ordet proịstēmi betyder ordagrant ”stå inför (framför)” och kan inbegripa tanken på att leda, anföra, vägleda, visa intresse för och bry sig om andra.

ger … råd och vägledning: Detta är en återgivning av ett grekiskt ord (nouthetẹō) som är sammansatt av ordet för ”sinne” (nous) och ordet för ”lägga” (tịthēmi). Det kan ordagrant återges med ”lägga sinnet i”. I några sammanhang används det i betydelsen ”varna”, som i 1Th 5:14.

Visa dem särskilt stor omtanke: Det här uttrycket understryker vilken stor omtanke och respekt de kristna ska visa ”dem som arbetar hårt” bland dem. (1Th 5:12) Det grekiska ord som har översatts med ”särskilt stor” är sammansatt av grekiska ord som betyder ”mer än”, ”väldigt mycket” och ”i överflöd”.

Varna: Eller ”Förmana”. (Se studienot till 1Th 5:12.)

dem som inte lever ett skötsamt liv: Det grekiska ord som används här användes ofta om soldater som inte rättade in sig i ledet eller inte lydde order. Historikern Josefus, som levde under det första århundradet, använde ordet för att beskriva trupper som ”ryckte fram i oordning”. I dagligt tal kunde det grekiska ordet användas om någon som var lat och arbetsskygg, men oftast användes det om någon som inte ville rätta sig efter allmänna normer. Paulus använder ordet i en bred betydelse om personer i den kristna församlingen som var rebelliska och olydiga och som kraftigt avvek från kristna normer. (1Th 4:11; 2Th 3:6)

trösta: Det grekiska ordet för ”trösta” (paramythẹomai) används också i Joh 11:19, 31 om judarna som kom för att trösta Maria och Marta när deras bror, Lasarus, hade dött. Det innehåller tanken på stor ömhet och tröst. (Se studienot till 1Kor 14:3.)

de nedstämda: Eller ”de modfällda”. Det grekiska ordet (oligọpsychos) kan ordagrant återges med ”de med liten själ”. Antikens grekiska skribenter använde ett ord med motsatt betydelse, ”de med stor själ”, om dem som hade bra självkänsla och var fulla av självtillit. Så ordet som Paulus använder här verkar ha innehållit tanken på låg självkänsla. Samma grekiska ord används i Septuaginta som en översättning av hebreiska ord som återgetts med ”oroliga” och ”olycklig”. (Jes 35:4; 54:6) Några av de kristna i Thessalonike kan ha varit modfällda och nedstämda på grund av att de blev förföljda eller sörjde en medtroende som dött. (1Th 2:14; 4:13–18) Paulus säger inte att de kristna ska förmana eller varna de nedstämda. I stället säger han att de ska trösta och uppmuntra dem. (Se studienot till trösta i den här versen.)

ha tålamod med alla: De grekiska orden för ”tålamod” innehåller tanken på att man lugnt håller ut och inte blir arg så lätt. Det är egenskaper som Jehova och Jesus hela tiden visar när de har med människor att göra. (Rom 2:4; 9:22; 1Ti 1:16; 1Pe 3:20; 2Pe 3:9, 15; se studienot till Gal 5:22.) De kristna vill efterlikna Jehova och Jesus, och därför måste de vara tålmodiga. (1Kor 11:1; Ef 5:1) Det grekiska verbet för ”ha tålamod” används två gånger i Jesus liknelse om två tjänare, som båda sa: ”Ha tålamod med mig.” (Mt 18:26, 29) Den onde tjänaren som inte ville förlåta var inte tålmodig och barmhärtig. Det var däremot kungen, som Jesus använde som en bild av sin himmelske Far, Jehova. (Mt 18:30–35) Jesus liknelse och sättet som verbet används på i 2Pe 3:9 visar att tålamod innefattar att man är förlåtande och barmhärtig.

Be ständigt: Paulus menade inte att de kristna i Thessalonike skulle be precis hela tiden. Men han uppmanade dem att be ofta. De skulle vända sig till Jehova för att få vägledning och alltid vara medvetna om att de var beroende av honom i alla sidor av livet. (Ord 3:6) Paulus gav liknande uppmaningar i sina andra brev. (Rom 12:12; Ef 6:18; Flp 4:6; Kol 4:2)

Släck inte andens eld: Uttrycket ”släck … eld” är en översättning av ett enda grekiskt verb som ordagrant betyder ”släcka”. I Mk 9:48 och Heb 11:34 används det i samband med symbolisk och bokstavlig eld. Här använder Paulus det i bildlig bemärkelse om Guds ande, eller verksamma kraft. Guds ande kan vara som en eld i de kristna, som får dem att vara brinnande. Den får dem att prata och uppföra sig på ett sätt som stämmer med Jehovas vilja. (Se Rom 12:11 och studienot; se studienot till Apg 18:25.) Om en kristen låter köttet styra vad han tänker eller gör, ignorerar han Guds heliga ande och släcker andens eld i sitt hjärta. (Gal 5:17; 1Th 4:8)

profetior: Dvs. budskap från Gud. (Se Ordförklaringar under ”Profetia”.) Om man ser budskap som är inspirerade av Gud som värdelösa, inte bryr sig om dem och avvisar dem på ett respektlöst sätt skulle det vara detsamma som att förakta dem.

Pröva äktheten i: Det grekiska ord som Paulus använder här kan också återges med ”förvissa er om”. Ordet syftar på att man undersöker och granskar något för att se om det är äkta, till exempel ädla metaller. Paulus använder samma grekiska ord i Rom 12:2 (se studienot) i uttrycket ”avgöra”.

Pröva äktheten i allt: Det här uttalandet visar att de kristna måste försäkra sig om att allt de tror på stämmer med Guds vilja. (Jämför Apg 17:11.) I det här sammanhanget säger Paulus i vers 20: ”Förakta inte profetior.” Den här varningen visar att de kristna i Thessalonike skulle försäkra sig om att profetior som de trodde på verkligen kom från Gud. Under det första århundradet v.t. var det några av Jesus efterföljare som hade fått gåvan att profetera. (Rom 12:6; 1Kor 14:1–3) Men Jesus förutsade att det också skulle finnas falska profeter. (Mt 24:11, 24; Mk 13:22) De kristna skulle tänka på vilken slags person som kom med profetian (Mt 7:16–20) och fundera på om innehållet stämde med de inspirerade Skrifterna. När Paulus skrev till de kristna i Thessalonike (ca 50 v.t.) var Matteusevangeliet antagligen den enda boken i de kristna grekiska skrifterna som redan var skriven. För att ta reda på om en profetia eller lära verkligen var från Gud behövde de alltså studera de hebreiska skrifterna noga.

er ande, själ och kropp: Paulus uppriktiga bön för sina medtroende i Thessalonike (vers 23, 24) reflekterar hans innerliga omtanke om hela den kristna församlingen under det första århundradet. I det här sammanhanget har de tre orden tydligen följande innebörd: ande, dvs. församlingens dominerande anda (se studienoter till 1Kor 5:5; Gal 6:18; och Ordförklaringar under ”Ande”); själ, dvs. församlingens liv, eller existens (se Ordförklaringar under ”Själ”); kropp, dvs. hela gruppen av smorda kristna som utgör församlingen. (Jämför 1Kor 12:12, 13.) Paulus uppriktiga omtanke om församlingen är tydlig när han ber Gud att göra dem ”fullständigt heliga” och att han ska bevara dem ”rena och fullständiga i varje avseende”.

under vår Herre Jesus Kristus närvaro: Se studienot till 1Th 2:19.

med en helig kyss: Se studienot till Rom 16:16.

Herrens: I det här sammanhanget kan ”Herren” syfta antingen på Jehova Gud eller på Jesus Kristus. När det inte finns någon koppling till de hebreiska skrifterna eller när sammanhanget inte ger stöd för att använda Guds namn har översättningskommittén som står bakom Nya världens översättning valt att behålla återgivningen ”Herre” för att hålla sig inom ramen för översättning och inte börja tolka texten. (Se Tillägg C1.) En del översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska och andra språk använder Guds namn här, men i det här sammanhanget kan ”Herren” lika gärna syfta på Herren Jesus Kristus. (1Th 5:28)

vara med er: I en del handskrifter avslutas brevet med ”Amen”. Även om några av Paulus brev avslutas med ”Amen” (Rom 16:27; Gal 6:18), finns det inte starkt stöd i handskrifterna för att föra in det här.