på det som är där ovan: Paulus uppmanar de smorda kristna i Kolossai att vara fokuserade på sitt hopp. I sitt brev till filipperna nämner han även ”segerpriset”, deras hopp om att få regera tillsammans med Kristus i himlen. (Flp 3:14; Kol 1:4, 5) Den verbform som Paulus använder i uppmaningen inrikta er anger en pågående handling. Om de fortsatte att ha rätt fokus skulle de inte låta det som är på jorden, till exempel filosofi och meningslösa traditioner, distrahera dem och försvaga deras tro, vilket skulle leda till att de förlorade sitt dyrbara framtidshopp. (Kol 2:8)

Döda: Paulus använder ett starkt bildspråk för att betona att det krävs drastiska åtgärder för att bli av med orätta fysiska begär. (Gal 5:24; jämför Mt 5:29, 30; 18:8, 9; Mk 9:43, 45, 47.)

sexuell omoral: När det grekiska ordet porneia används i Bibeln är det ett övergripande begrepp som omfattar vissa sexuella handlingar som Gud inte godkänner, bland annat otrohet, sex mellan ogifta personer, homosexuella handlingar och andra allvarliga sexuella synder. (Se Ordförklaringar och studienot till Gal 5:19.)

orenhet: Eller ”smuts”, ”moraliskt fördärv”, ”oanständighet”. I bildlig bemärkelse omfattar ordet för ”orenhet” (grekiska: akatharsịa) alla typer av orenhet och kan till exempel gälla det sexuella, tal, handlingar och andliga relationer. (Jämför 1Kor 7:14; 2Kor 6:17; 1Th 2:3.) ”Orenhet” kan därför avse olika typer av felaktiga handlingssätt och kan variera i allvarlighetsgrad. Det grekiska ordet betonar att det felaktiga handlingssättet eller tillståndet är moraliskt motbjudande. (Se Ordförklaringar under ”Oren” och studienoter till Gal 5:19; Ef 4:19.)

okontrollerad sexuell lust: Se studienot till Rom 1:26; jämför 1Mo 39:7–12; 2Sa 13:10–14.

girighet, som är avgudadyrkan: Det grekiska ordet pleonexịa, som här har återgetts med ”girighet”, betecknar ett omättligt begär. (Se studienot till Rom 1:29.) Paulus förklarar att girighet är en form av avgudadyrkan eftersom en girig människa gör sina begär till sin gud och låter dem komma före tillbedjan av Jehova. Hennes främsta mål i livet är att tillfredsställa sina begär. (Se studienot till Ef 5:5.)

göra er av med allt: Paulus använder här ett grekiskt verb som betyder ”göra sig av med något” eller ”lägga bort något”, till exempel gamla kläder. Han introducerar på det sättet ett bildspråk som han återkommer till i vers 9, 10, 12 och 14. Bilden är att man tar av sig oönskade kläder och tar på sig lämpliga kläder. Paulus vill att de kristna i Kolossai ska se på de fem saker som han sedan räknar upp som om det var smutsiga och äckliga kläder som en kristen är angelägen om att bli av med. (Se de följande studienoterna till den här versen.) Den här passagen (Kol 3:8–10, 12, 13) liknar det som står i Ef 4:20–25, 31, 32. Dessa likheter stöder tanken att Paulus skrev båda breven vid ungefär samma tid. (Ef 6:21; Kol 4:7–9)

vrede, ilska: De två ord som Paulus använder här har nästan samma betydelse. En del experter på grekiska menar att det första, orgẹ̄, ursprungligen syftade på en inre känsla av vrede och att det andra ordet, thymọs, hade mer att göra med hur den känslan kom till uttryck. På Paulus tid kan den här skillnaden mer eller mindre ha suddats ut. Men eftersom Paulus använder båda orden varnar han både för tendensen att låta vrede ligga och gro och för de vredesutbrott som det kan leda till. (Ef 4:31; se studienoter till Ef 4:26.)

ondska: Det grekiska ordet kakịa, som här återgetts med ”ondska”, kan förmedla tanken på utstuderad elakhet och en önskan att skada andra. I en liknande uppräkning i Ef 4:31 använder Paulus samma grekiska ord i uttrycket ”allt annat som skadar”. (Se också Rom 1:29; 1Kor 14:20.) Ett uppslagsverk definierar ordet ”ondska” så som det används i det här sammanhanget som ”en skadlig kraft som förstör gemenskapen”. (P.T. O’Brien, 1982: Word Biblical Commentary)

kränkande ord: Paulus använder här det grekiska ordet blasfēmịa, som ofta återges med ”hädelse” när det handlar om tal som är respektlöst mot Gud. (Upp 13:6) Men från början användes det inte bara om kränkande ord riktade mot Gud. Det kan även användas om illasinnade eller nedsättande ord riktade till andra människor, och sammanhanget tyder på att det är så Paulus använder det här. (Se också Ef 4:31.) Andra översättningar av den här versen använder sådana uttryck som ”oförskämdhet”, ”förtal”, ”smädelse” och ”att vilja människor ont”. Ett uppslagsverk säger om det här ordet: ”Det betecknar det att försöka förminska någon och ge den personen dåligt rykte.” (F. Rienecker, 1980: A Linguistic Key to the Greek New Testament)

vulgärt språk: Det här uttrycket är en översättning av ett grekiskt ord som inte förekommer någon annanstans i de kristna grekiska skrifterna. Det syftar på tal som är grovt, smaklöst och ibland kränkande. Det var vanligt med ett vulgärt språk i omoraliska pjäser och komedier, och en del såg det som en form av humor. Ett sådant språk kunde även förekomma vid raseriutbrott, något som Paulus också varnade för. (Se studienoten till vrede, ilska i den här versen.) Han kom utan tvivel med den här varningen för att hjälpa de kristna att stå emot det dåliga inflytandet från människor i deras omgivning. (Se studienot till Ef 5:3.) I ett liknande avsnitt i Ef 4:29 (se studienot) uppmanar Paulus de kristna: ”Låt inte några nedbrytande ord komma över era läppar.”

Klä av er den gamla personligheten: Paulus fortsätter att använda illustrationen om att ta av och ta på kläder. (Se studienot till Kol 3:8.) Ordet som återgetts med ”personligheten” betyder ordagrant ”människa”, ”person”. Som ett uppslagsverk säger använder Paulus ordet ”människa” på ett bildligt sätt: ”Den ’gamla människan’ står här, precis som i Romarna 6:6 och Efesierna 4:22, för hela personligheten hos en människa som är underställd synden.” (P.T. O’Brien, 1982: Word Biblical Commentary) (Se studienot till Rom 6:6.) Det Paulus säger visar att de kristna med hjälp av Guds ande kan ”klä av” sig även djupt rotade karaktärsdrag och syndfulla vanor.

den nya personligheten: Paulus syftar här på de bildliga kläder som skulle ersätta ”den gamla personligheten”. (Se studienoter till Ef 4:24; Kol 3:9.) Den ”nya personligheten” består av goda egenskaper, och den återspeglar, eller liknar, Jehovas personlighet. Det grekiska ordet för ”återspeglar” som Paulus använder här är samma ord som används i Septuaginta för ”avbild” i 1Mo 1:26. Paulus påminde alltså de kristna i Kolossai om att även ofullkomliga människor kan gå in för att återspegla Guds upphöjda egenskaper. (Se studienot till Ef 5:1.)

förnyas: Paulus använder ett grekiskt ord som inte förekommer i grekisk litteratur före hans tid. Verbformen här visar att det inte handlar om en engångsföreteelse, utan en pågående process. Om en kristen skulle sluta arbeta på sin nya personlighet skulle den gamla förmodligen komma upp till ytan igen. (1Mo 8:21; Rom 7:21–25) Paulus betonar alltså för de kristna hur viktigt det är att fortsätta leva efter den ingående kunskap de får om den kristna personligheten. De måste arbeta hårt för att utveckla sådana egenskaper som de han nämner i vers 12–15. (Se studienot till 2Kor 4:16.)

utlänning: Ordagrant ”barbar”. (Se studienot till Rom 1:14.)

skyt: På Paulus tid förmedlade ordet ”skyt” tanken på ett fientligt och ociviliserat folk. Skyterna var huvudsakligen ett nomadfolk, som forntidens skribenter vanligtvis förknippade med områdena norr och öster om Svarta havet. Det finns en del som tyder på att de kan ha vandrat så långt bort som till västra Sibirien, nära gränsen till Mongoliet. I den grekisk-romerska världen blev begreppet ”skyt” synonymt med något skrämmande. Paulus räknar här upp olika grupper. Han nämner greker tillsammans med judar, omskurna tillsammans med oomskurna, utlänningar tillsammans med skyter och slavar tillsammans med fria. När han säger att ingen av de här benämningarna har någon betydelse betonar han att de som tar på sig den nya personligheten inte får vara splittrade på grund av etnicitet, religion, kultur eller sociala skillnader.

klä er: Paulus fortsätter här använda illustrationen om kläder som han introducerade i Kol 3:8. (Se studienot.) Han går nu igenom specifika egenskaper som ingår i ”den nya personligheten”, som Kristus efterföljare måste ta på sig som man tar på sig kläder. (Kol 3:10) Sådana egenskaper utvecklas i hjärtat, men de liknar kläder på det sättet att de behöver vara synliga. Olika uppslagsverk kommenterar att Paulus sätt att formulera sin uppmaning kan förmedla tanken på både att det är bråttom att göra det och att det är något man måste fortsätta med. I så fall betonar han för kolosserna hur viktigt det är att de reagerar snabbt på vägledningen och att de ser till att de här egenskaperna blir en permanent del av deras kristna personlighet.

ödmjukhet: Se studienot till Apg 20:19.

Fortsätt att ha överseende med varandra: Paulus uppmanar här de kristna i Kolossai att vara tålmodiga och överse med andras fel och personlighetsdrag som de tycker är irriterande. I 1Kor 4:12 är samma grekiska verb återgivet med ”härdar … tålmodigt ut”. Eftersom alla kristna är ofullkomliga och begår misstag (Jak 3:2) måste man vara resonlig i sina förväntningar på andra (Flp 4:5).

även om era anklagelser är berättigade: Paulus erkänner att kolosserna emellanåt skulle kunna rikta ”berättigade” anklagelser mot varandra. Deras medtroende kanske misslyckades med att visa en kristen egenskap eller så gjorde de något som sårade andra. Även i sådana situationer försöker de kristna efterlikna Jehova och förlåta villigt. (Mt 5:23, 24; 18:21–35; Ef 4:32; 1Pe 4:8)

Precis som Jehova villigt har förlåtit er: Bibeln nämner ofta att Jehova förlåter människors synder (4Mo 14:19, 20; 2Sa 12:13; Ps 130:4; Dan 9:9) och att han gör det ”villigt” (Neh 9:17; Ps 86:5; Jes 55:7). Det grekiska verb som Paulus använder här är inte det ord som brukar översättas med ”förlåta”, till exempel i Mt 6:12, 14 eller Rom 4:7 (se studienot). Det är i stället ett verb som är besläktat med det grekiska ordet chạris, som ofta återges med ”generös omtanke”. När det här verbet används i betydelsen ”förlåta” förmedlar det tanken på att göra detta villigt och generöst, som när man ger en gåva. Paulus använder samma ord i Kol 2:13, när han säger att Gud ”i sin godhet förlät … oss alla våra synder”. (Ef 4:32; läs mer om varför Guds namn används i den här versen i Tillägg C3 introduktion; Kol 3:13.)

klä er i kärleken: Se studienot till Kol 3:12.

fullkomligt föreningsband: Ordagrant ”fullkomlighetens sammanhållande band”. I sitt brev till efesierna betonar Paulus hur viktigt det är att ha frid för att församlingen ska vara enad. (Se studienot till Ef 4:3.) I den här versen fokuserar Paulus på den enastående egenskapen kärlek och dess förmåga att skapa enhet. Det främsta exemplet på kärlekens enande kraft är det band som finns mellan Jehova och hans enfödde son. Det är det starkaste band som kärleken någonsin har knutit. (Joh 3:35) Kvällen innan Jesus dog bad han sin Far skapa lika starka band mellan hans efterföljare. (Joh 17:11, 22; se studienot till Joh 17:23.)

Kristus frid: Dvs. den frid och det inre lugn som man får när man blir en lärjunge till Guds son. Den känslan bottnar i att man vet att man är älskad och godkänd av Jehova och av hans son. (Ps 149:4; Joh 14:27; Rom 5:3, 4)

Kristus: I en del gamla handskrifter står det här ”Guds”. Några översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska (benämns J^{7, 8} i Tillägg C4) använder här Guds namn. Men lydelsen ”Kristus” har starkt stöd i handskrifterna.

styra era hjärtan: Eller ”råda i era hjärtan”. Paulus uppmanar de kristna att låta Kristus frid vara det dominerande inflytandet i deras hjärta. Det grekiska ord som är återgett med ”styra” är besläktat med ett ord för en särskild domare, den som granskade aktiviteterna i dåtidens idrottstävlingar och bestämde vem som skulle få segerpriset. När Kristus frid bildligt talat fungerar som en domare, eller som dominerande princip, i de kristnas hjärtan påverkar det de beslut de fattar. De väger då in hur de bäst kan bevara enheten och friden med andra kristna.

Kristus ord: Det här är enda gången det här uttrycket förekommer i de kristna grekiska skrifterna, och det syftar på det budskap som kommer från Jesus Kristus och som handlar om honom. Det inbegriper det exempel han själv satte i sitt liv och sin tjänst. Paulus uppmanade de kristna att låta allt det Jesus lärde ut bo i dem, alltså bli en del av dem. Det kunde de göra genom att noga tänka över det kristna sanningsbudskapet och bli fullständigt uppslukade av det. Ett uppslagsverk kommenterar Paulus uttalande så här: ”Det kristna budskapet måste vara en viktig och bestående kraft i dem, inte något som de bara följer för syns skull eller av ren rutin.” (R.G. Bratcher och E.A. Nida, 1977: A Translator’s Handbook on Paul’s Letter to the Colossians)

Fortsätt att undervisa och uppmuntra varandra: Här uppmanar Paulus de kristna att undervisa, uppmuntra och förmana varandra genom att sjunga sånger med texter baserade på de inspirerade skrifterna. En del av de sånger som de kristna i det första århundradet använde i sin tillbedjan var psalmer från de hebreiska skrifterna. Många av psalmerna innehöll uppmaningar att lovprisa Gud, tacka honom och glädja sig över honom. (Ps 32:11; 106:1; 107:1; se studienot till Mt 26:30.)

uppmuntra: Eller ”förmana”. Det grekiska ord som används här (nouthetẹō) är sammansatt av ordet för ”sinne” (nous) och ”lägga” (tịthēmi). Det kan ordagrant återges med ”lägga sinne i”. I det här sammanhanget kan uppmuntran bland annat bestå av att man påminner varandra om tröstande tankar och råd från Skrifterna. Det besläktade substantivet används i Ef 6:4 (se studienot) och har återgetts med ”vägleda”.

psalmer, lovsånger till Gud och andliga sånger: Se studienot till Ef 5:19.

Sjung för Jehova: Se studienot till Ef 5:19; se också Tillägg C3 introduktion; Kol 3:16.

av hela ert hjärta: Eller ”i era hjärtan”. (Se studienot till Ef 5:19.)

i Herren Jesus namn: I Bibeln står begreppet ”namn” ibland för personen som bär namnet, hans rykte och allt han står för. ”Herren Jesus namn” har att göra med hans ställning som kung i Guds rike och med hans myndighet som den som gav sitt liv som en lösen för att befria mänskligheten från synd. (Mt 28:18; Apg 4:12; 1Kor 7:22, 23; Heb 1:3, 4; se studienot till Flp 2:9.) På alla områden i livet ska de kristna tala och handla ”i Herren Jesus namn”, dvs. som representanter för honom.

underordna er: Paulus talar här om att den kristna hustrun frivilligt underordnar sig den myndighet som hennes man fått av Gud. En gift kristen man har Kristus som föredöme när han utövar sitt ledarskap och underordnar sig frivilligt hans myndighet. (1Kor 11:3; Ef 5:22, 23; se studienot till Ef 5:21.)

som kristna kvinnor bör göra: Eller ”som det passar sig i Herren”. Paulus påminner här gifta kvinnor om att de som kristna bör underordna sig sina män. Det är något som gläder Kristus, som själv var ett fullkomligt exempel på att ödmjukt underordna sig sin Far. (Ef 5:22; se studienot till Flp 2:6.)

var … lydiga: Det grekiska ordet har grundbetydelsen ”lyssna”. Här används det i betydelsen att lyssna på föräldrarnas vägledning och att alltid följa den. När Paulus skrev att barn ”alltid” skulle lyda handlade det naturligtvis om att lyda så länge det inte gick emot Guds vilja. De som Paulus skrev till förstod att de här orden inte kunde användas som försvar för att vara olydig mot Gud, för det skulle inte vara ”vad Herren vill”. (Jämför Lu 2:51 och studienot; Apg 5:28, 29; Ef 6:1, 2.)

irritera inte: Det grekiska ordet för ”irritera” kan också återges med ”provocera” eller ”reta upp”. Paulus syftar inte på verkningarna av den tillrättavisning en kärleksfull förälder ger. (Jämför Ord 13:24.) Han tänker i stället på den skada föräldrar skulle orsaka sina barn om de behandlade dem på ett orimligt eller strängt sätt. Då skulle de inte efterlikna Jehova, som behandlade sitt folk på ett balanserat sätt (Ps 103:13; Jak 5:11) och som uppmuntrade och bekräftade sin son (Mt 3:17; 17:5).

uppgivna: Paulus använder här ett ord som bara förekommer här i de kristna grekiska skrifterna och som också kan återges ”nedslagna”, ”modfällda”. Det förmedlar tanken på att få en negativ känsla som kan sätta sig djupt och vara skadlig för ett barn. Som sammanhanget visar kan en sådan uppgivenhet bli följden av att föräldrarna behandlar sina barn illa. Flera uppslagsverk säger att om en förälder irriterar sina barn på det här sättet skulle det kunna göra att barnen tror att det är omöjligt att göra föräldern nöjd. Det skulle kunna leda till att barnen blir modfällda och ger upp. (Se studienot till irritera inte i den här versen.)

jordiska: Se studienot till Ef 6:5.

herrar: Det grekiska ordet kỵrios (”herre”) syftar här på människor som har myndighet över andra.

inte bara när de ser på: Ordagrant ”inte som ögontjänare gör”. (Se studienot till Ef 6:6.)

djup respekt för Jehova: Det här uttrycket handlar om en djup respekt och vördnad för Gud och en önskan att inte såra honom. En sådan vördnad är motiverad av tro på Gud och kärlek till honom, och den leder till en önskan att tillbe och lyda honom. Tanken att ha djup respekt för Gud nämns ofta i de hebreiska skrifterna. Som exempel kan nämnas 5Mo 6:13; 10:12, 20; 13:4; Ps 19:9; Ord 1:7; 8:13; 22:4. I de kristna grekiska skrifterna används det grekiska verbet för ”ha djup respekt”, ”vörda” ofta i betydelsen visa vördnad för Gud. (Lu 1:50; Apg 10:2, 35; Upp 14:7; se studienot till Apg 9:31; läs mer om varför Guds namn används här i Kol 3:22 i Tillägg C3 introduktion; Kol 3:22.)

av hela er själ: Se studienot till Ef 6:6.

som för Jehova och inte för människor: Paulus betonar här att slavar måste tänka på sitt förhållande till Jehova oavsett vilket arbete de utför. Det betydde att de skulle vara lydiga mot sina ”jordiska herrar” och tjäna dem ”i uppriktighet”, så att de inte smutskastade ”Guds namn”. (Kol 3:22; 1Ti 6:1) Paulus ger slavar liknande vägledning i brevet till efesierna, som skrevs vid ungefär samma tid som brevet till kolosserna. (Ef 6:6, 7; se ”Introduktion till Kolosserna”; läs mer om varför Guds namn används i den här versen i Tillägg C3 introduktion; Kol 3:23.)

det är Jehova som ska ge er arvet som lön: Genom hela Bibeln beskrivs Jehova som den som belönar sina trogna tjänare för det goda de gör. Man hittar exempel på det i Rut 2:12; Ps 24:1–5 och Jer 31:16. Jesus beskriver sin Far på samma sätt. (Mt 6:4; Lu 6:35; läs mer om varför Guds namn används i den här versen i Tillägg C3 introduktion; Kol 3:24.)

Var slavar åt Herren, Kristus: Paulus påminner här kristna som var bokstavliga slavar om att det var Kristus som var deras egentlige Herre. I en liknande vägledning i Ef 6:5, 6 ger Paulus den här påminnelsen: ”Lyd era jordiska herrar … Gör Guds vilja av hela er själ, som Kristus slavar.” De som väljer att bli Kristus slavar får en lättare börda än de hade tidigare. (Mt 11:28–30; jämför studienot till Rom 1:1.)

domen är opartisk: Den här versen visar att de som handlar orätt, till exempel de herrar som behandlar sina slavar illa, inte kommer att slippa undan straff. Liknande uttalanden i Rom 2:11 och Ef 6:9 visar att det är Gud som dömer sådana personer och att han inte är partisk. (Läs mer om det grekiska ordet för ”partisk” i studienoten till Rom 2:11.)