Detta är det kortaste av evangelierna. Texten i Markus är fartfylld. Det grekiska ordet euthỵs, som kan översättas med ”genast”, ”så fort” eller ”snabbt”, förekommer över 40 gånger. Man kan läsa Markus evangelium på bara ett par timmar, vilket ger läsaren en intressant översikt över Jesus liv och tjänst.

Enligt forntida källor är det Petrus som har bidragit med flera av de personliga iakttagelser som Markus har skrivit ner. (13:3) Detta stämmer med det faktum att Markus var tillsammans med Petrus i Babylon. (1Pe 5:13)

Markus berättar ofta hur Jesus kände och reagerade. (3:5; 7:34; 8:12; 9:36; 10:13–16, 21)

Markus lägger oftare tyngdpunkten på det Jesus gjorde än på hans predikningar och läror. Medan Matteus betonar Jesus roll som kung och den utlovade Messias, så målar Markus upp bilden av Jesus som en handlingskraftig man – den som får kraft av Gud att göra underverk, den som ska segra och rädda. Markus berättar om minst 19 av Jesus underverk. Däremot tar han bara upp några av hans liknelser, varav en som han är ensam om att återge. (4:26–29)

Detta evangelium kan ha skrivits under åren 60–65 v.t. då Markus besökte Paulus i Rom.

Matteus skrev sitt evangelium med en judisk målgrupp i åtanke, men Markus skrev tydligtvis sitt evangelium med romarna som huvudsaklig målgrupp. Han förklarar judiska traditioner och uppfattningar som var främmande för icke-judar. (2:18; 7:3, 4; 14:12; 15:42) Han översätter hebreiska och arameiska uttryck. (3:17; 5:41; 7:11, 34; 14:36; 15:22, 34) Han lägger till information om geografiska platser och årstider, sådant som judar redan kände till. (1:13; 11:13; 13:3) När han anger värdet på mynt som judarna använde, så gör han det i romersk valuta. (Se studienot till Mk 12:42.) Han använder fler latinska uttryck och idiom än någon annan av evangelieskribenterna. Några exempel är speculator (livvakt), praetorium (ståthållarens residens) och centurio (officer i den romerska armén). (6:27; 15:16, 39)