När man blir sjuk av kemikalier

DET finns många sidor av multipel kemisk överkänslighet (MCS) som är förbryllande. Det är inte konstigt att det råder stor oenighet i den medicinska världen när det gäller det här tillståndet eller den här sjukdomen. En del läkare tror att MCS har en fysisk orsak, andra tror att det har en psykologisk orsak, och åter andra pekar på både fysiska och psykologiska faktorer. Några läkare menar att MCS även kan representera en grupp av flera sjukdomar. *

Många av dem som lider av MCS säger att det hela började med att de utsattes för en stor giftexponering, till exempel av ett insektsmedel; andra pekar på en upprepad eller kronisk exponering av lägre halter av giftiga kemikalier. När man väl har fått MCS, reagerar man med olika symtom på en mängd till synes obesläktade kemikalier som man tidigare tålde, till exempel doftämnen och rengöringsmedel. Därav namnet ”multipel kemisk överkänslighet”. Ta till exempel Joyce.

Joyce fick huvudlöss när hon gick i skolan. Hennes hår sprejades med ett insektsmedel, men detta gjorde att hennes hälsa försämrades; det var flera kemikalier som hon inte längre tålde fast hon tidigare inte hade haft några besvär av dem, till exempel rengöringsmedel, luktförbättrare, dofter, hårschampon  och bensin. Joyce berättar: ”Ögonen svullnar igen, och bihålorna blir infekterade, vilket ger mig sådan huvudvärk och gör mig så illamående att jag är sjuk i flera dagar. ... Jag har haft lunginflammation så många gånger att jag har lika skadade lungor som den som har rökt i 40 år — och jag har aldrig rökt!”

Ständig exponering för lägre halter av giftiga kemikalier, vilket också anses orsaka MCS, kan ske både utomhus och inomhus. Vågen av nya sjukdomar som kommer av förorenad inomhusluft har gett upphov åt uttrycket ”sjuka hus-sjukan”.

”Sjuka hus-sjukan”

”Sjuka hus-sjukan” dök upp på 1970-talet, när man, för att spara energi, ersatte naturligt ventilerade hus, skolor och kontor med lufttäta, luftkonditionerade byggnader. Isolering, behandlat trä, lättflyktigt lim och syntetiska tyger och golvmattor användes ofta i sådana byggnader och inredningar.

I synnerhet när dessa produkter är nya frigör många av dem låga halter av potentiellt skadliga kemikalier, till exempel formaldehyd, i den luft som går igenom ventilationssystemen. Golvmattor bidrar också till problemet genom att de suger åt sig rengöringsmedel och lösningsmedel och sedan frigör dem under en lång tid. ”Ångor från olika lösningsmedel är de vanligaste luftföroreningarna inomhus”, står det i boken Chemical Exposures—Low Levels and High Stakes. ”Av kemikalierna är det oftast lösningsmedlen som påverkar dem som är kemikalieöverkänsliga”, sägs det i samma bok.

En del tycks klara av att leva i den miljö som finns i sådana hus, medan andra utvecklar symtom av något slag — det kan till exempel vara astma eller andra besvär i andningsorganen, huvudvärk eller onaturlig trötthet. Dessa symtom brukar försvinna när de som drabbas lämnar den miljön. Men i vissa fall ”kan patienterna utveckla multipel kemisk överkänslighet”, heter det i den brittiska läkartidningen The Lancet. Men varför blir somliga sjuka av kemikalier, medan andra inte blir det? Det här är en viktig fråga, eftersom de som inte drabbas kan ha svårt att förstå dem som blir sjuka.

Alla är vi olika

Det är bra att komma ihåg att vi alla reagerar olika, oavsett om det är fråga om kemikalier, bakterier eller virus. Sådant som påverkar hur man reagerar är bland annat genetiska faktorer, ålder, kön, hälsotillstånd, eventuella mediciner som man tar, tidigare sjukdomar och vilken livsstil man har, till exempel om man brukar alkohol, tobak eller narkotika.

När det gäller läkemedel är det vår egen unika person som avgör ”om en medicin skall ha någon verkan och vilka biverkningar den eventuellt kan ge”, heter det i tidskriften New Scientist. Några av dessa biverkningar kan vara allvarliga, ja, rentav leda till döden. Normalt rensar proteiner som kallas enzymer ut främmande kemikalier ur kroppen, till exempel de kemikalier som finns i droger och de förorenande ämnen som man får i sig i det dagliga livet. Men om dessa ”städarenzymer”  är defekta, kanske på grund av ärftlighet, tidigare skador av giftiga kemikalier eller näringsfattig kost, kan främmande kemikalier samlas i farligt stora mängder. *

MCS har jämförts med en grupp enzymrelaterade blodsjukdomar som kallas porfyrier. Ofta får de som har någon form av porfyrier samma reaktion på kemikalier, alltifrån bilavgaser till doftämnen, som de som har MCS.

Även sinnet påverkas

En kvinna som har MCS berättar för Vakna! att vissa vanliga kemikalier får henne att känna sig drogad. Hon säger: ”Jag har upplevt personlighetsförändringar — blivit arg, upprörd, retlig, ängslig och slö. ... Dessa symtom kan hålla i sig alltifrån några timmar till flera dagar.” Efteråt känner hon det som om hon har fått baksmälla, och hon drabbas av depression i varierande grad.

Sådana här verkningar är inte ovanliga för personer som har MCS. Doktor Claudia Miller säger att ”mer än ett tiotal länder rapporterar om psykiska problem efter kemiska exponeringar som är väl identifierade, vare sig det rör sig om exponering för insektsmedel eller ’sjuka hus[-sjukan]’. ... Vi vet att arbetare som utsätts för lösningsmedel löper större risk att få panikattacker och depression. ... Vi behöver därför noga tänka efter och komma ihåg att hjärnan kanske är det känsligaste organet i kroppen när det gäller kemisk exponering.”

Kontakt med kemikalier kan leda till psykiska problem, men många läkare tror också att det omvända gäller — psykiska problem kan bidra till att kemisk överkänslighet utvecklas. Doktor Miller, som nämndes här ovan, och dr Nicholas Ashford, vilka fullt och fast tror att det finns fysiska orsaker till MCS, erkänner att ”psykosociala händelser, till exempel en makas eller makes död eller en skilsmässa, kan försvaga immunförsvaret och göra att vissa människor blir mer känsliga för låga halter av kemikalier. Ja, det råder verkligen ett komplicerat förhållande mellan psykologiska och fysiologiska system.” Doktor Sherry Rogers, som också fullt och fast tror att MCS har fysiska orsaker, konstaterar att ”stress gör en person mer känslig för kemikalier”.

Finns det något som de som har MCS kan göra för att förbättra sin hälsa eller åtminstone minska symtomen?

Hjälp åt dem som har MCS

Även om man inte känner till något botemedel mot MCS, har många som lider av det kunnat minska symtomen, och en del har till och med kunnat börja leva ett ganska normalt liv igen. Vad har hjälpt dem? En del säger att de har haft nytta av att följa sin läkares råd att, i så stor utsträckning som möjligt, undvika kemikalier som utlöser deras symtom. * Judy, som lider av MCS, tycker att detta har fungerat bra för henne. Medan hon återhämtade sig från Epstein-Barr-viruset utsattes hon för en alltför stor dos insektsmedel som användes i hennes hem, och det ledde till att hon utvecklade MCS.

Liksom många andra som har MCS reagerar Judy på flera kemikalier som finns i hushållet. Det är därför hon använder enbart ren såpa och natriumbikarbonat när hon städar och tvättar. Hon tycker att ättika är det effektivaste mjukningsmedlet för tyger. I hennes garderob och sovrum finns bara naturmaterial. Hennes man hänger inte in sina kemtvättade kläder i garderoben förrän de har vädrats ur flera veckor i ett utrymme med god ventilation.

 Naturligtvis är det i dagens värld kanske inte möjligt för dem som lider av MCS att undvika all kontakt med kemikalier som vållar besvär. I tidskriften American Family Physician heter det: ”Det stora handikappet som MCS ger är den isolering patienten upplever när han försöker undvika att komma i kontakt med kemikalier.” I artikeln ges förslaget att patienter, under läkares tillsyn, bör arbeta, umgås med andra människor och gradvis öka sin verksamhet. Samtidigt bör de arbeta på att få bukt med panikattacker och hjärtklappningar genom att lära sig avslappning och andningskontroll. Målet är att hjälpa patienterna att anpassa sig till de kemiska exponeringarna snarare än att helt och hållet avlägsna kemikalier ur deras liv.

Något annat som bidrar till förbättrad hälsa är god nattsömn. David, som också har MCS men som nu är praktiskt taget symtomfri, menar att han har blivit bättre till stor del därför att han sover i ett rum där han får mycket frisk luft. Ernest och hans hustru, Lorraine, vilka båda lider av MCS, tycker också att ”en god nattsömn är till mycket stor  hjälp när det gäller att klara av den kemiska exponering under dagen som inte går att undvika”.

Det är naturligtvis alltid viktigt med näringsrik mat, när det gäller att återfå eller bevara god hälsa. Detta har faktiskt hyllats som ”den viktigaste enskilda faktorn i förebyggande hälsovård”. Det säger sig självt att om kroppen skall kunna bli frisk igen, åtminstone så mycket som möjligt, måste den fungera effektivt. Kosttillskott kan vara till hjälp.

Motion bidrar också till god hälsa. Dessutom är det så att när man svettas hjälper man kroppen att avlägsna gifter genom huden. Det är också viktigt att ha en positiv sinnesinställning och sinne för humor, men också att känna sig älskad och att visa kärlek mot andra. ”Kärlek och skratt” är den medicin en läkare ordinerar till alla sina patienter som har MCS. Ja, ”ett hjärta som fröjdar sig gör gott som botemedel”. — Ordspråken 17:22.

Men att ha ett kärleksfullt och glädjefyllt umgänge med andra kan innebära stora svårigheter för dem som lider av MCS och som inte tål doftämnen, rengöringsmedel, deodoranter, luftfräschare och andra kemikalier som de flesta av oss kommer i kontakt med i vårt dagliga liv. Hur klarar de som har MCS av att leva under sådana omständigheter? Lika viktigt är också: Vad kan andra göra för att hjälpa dem som har MCS? Följande artikel kommer att ge svar på de frågorna.

[Fotnoter]

[Ruta/Bilder på sidan 7]

Behöver du så många kemikalier?

Alla bör vi begränsa vår exponering för potentiellt giftiga kemikalier till ett minimum. Detta gäller även kemikalier som vi har i vårt hem. I boken Chemical Exposures läser vi: ”Luftföroreningar inomhus tycks vara de största orsakerna till och utlösarna av kemikalieintolerans. Komplicerade blandningar som innehåller låga halter av hundratals olika lättflyktiga organiska kemikalier finns inomhus.” *

Fråga dig därför om du verkligen behöver använda så många kemikalier som du gör, i synnerhet insektsmedel och produkter som innehåller lättflyktiga lösningsmedel. Har du provat giftfria alternativ? Om du måste använda ett kemiskt ämne som kan vara farligt, var då noga med att aldrig handskas med det utan att vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder. Var också noga med att förvara dem på ett säkert ställe där barn inte kan nå dem och där eventuella ångor inte gör någon skada. Kom ihåg att det till och med kan tränga ut ångor från vissa behållare som är förseglade.

Att vi är medvetna om riskerna med kemikalierna gäller också vad vi får på huden. Många kemikalier, även doftämnen, absorberas av blodet genom huden. Plåster är därför ett sätt att tillföra vissa mediciner. Om du får en giftig kemikalie på huden, ”är det absolut första du måste göra att noggrant tvätta bort den från huden”, heter det i boken Tired or Toxic?

Många som har multipel kemisk överkänslighet är känsliga för doftämnen. Nittiofem procent av de kemikalier som används i doftämnena innehåller syntetiska ämnen som har utvunnits ur petroleum. Aceton, kamfer, bensaldehyd, etanol, γ-⁠terpinen och många andra kemiska komponenter används. De hälsorisker som är förknippade med dessa ämnen har redovisats av den amerikanska miljöskyddsstyrelsen. Detsamma gäller kemikalier som används i luftfräschare. I University of California at Berkeley Wellness Letter står det att när miljöforskare studerar luftfräschare ser de dem ”som förorenare, inte förbättrare, av inomhusluften”. Luftfräschare tar inte bort dålig lukt; de döljer den.

I boken Calculated Risks konstateras det att ”en av de viktigaste principerna inom toxikologin (läran om gifter) [är att] alla kemikalier är giftiga under vissa exponeringsförhållanden”.

[Fotnot]