Är vårt väldiga universum ett slumpens verk?

EN DEL människor säger: ”Ja, vårt universum är ett verk av slumpen.” Andra, särskilt de som är religiösa, håller inte med om detta. Åter andra vet helt enkelt inte vad de skall tro. Vad tror du?

Oavsett vad du har för uppfattning, håller du utan tvivel med om att vårt universum är ett underverk. Ta till exempel galaxerna. Man har beräknat att det finns omkring 100 miljarder galaxer i det observerbara universum. En galax är en grupp stjärnor, och antalet stjärnor varierar från under en miljard till mer än en biljon.

De flesta galaxer är samlade i anhopningar med mellan ett litet antal galaxer och flera tusen. Så till exempel har vår granngalax Andromeda beskrivits som en tvilling till vår egen Vintergata. Dessa två enorma stjärnsystem är bundna till varandra genom gravitation. Tillsammans med ett litet antal andra närbelägna galaxer bildar de en galaxhop.

Universum består av ett oräkneligt antal galaxhopar. En del galaxhopar är bundna genom gravitationen till andra galaxhopar och bildar supergalaxhopar. Men på den här nivån förlorar gravitationen sitt grepp. Forskarna har upptäckt att supergalaxhoparna rör sig ifrån varandra. Med andra ord: universum expanderar. Denna fantastiska upptäckt visar att det fanns en begynnelse, när universum befann sig i ett mycket mindre och mer kompakt tillstånd. Universums födelse kallas ofta ”Big Bang”, ”den stora smällen”.

En del forskare tvivlar starkt på att man någonsin kommer att få reda på hur universum kom till. Andra funderar på hur vårt universum skulle ha kunnat komma till utan en intelligent orsak. I tidskriften Scientific American, i numret för januari 1999, behandlades ämnet ”Hur fick universum sin början?” Några av forskarnas teorier har redan visat sig vara otillräckliga. Vidare heter det: ”Dessvärre kan det bli mycket svårt ... för astronomer att pröva någon av dessa idéer.”

Tanken att universum är ett slumpens verk kräver tro på vad forskarna beskriver som många ”lyckliga slumpar” eller  ”sammanträffanden”. Så till exempel består universum av en stor mängd av de enklaste atomerna — väte och helium. Men för att skapa liv krävs inte bara väte, utan också en stor mängd mer komplicerade atomer, i synnerhet kol och syre. Forskarna har funderat över var sådana värdefulla atomer kommer ifrån.

Är det bara en slump att de komplicerade atomer som behövs för att uppehålla livet alstras inuti vissa jättelika stjärnor? Och är det bara av en slump som några av dessa jättelika stjärnor exploderar som supernovor och spyr ut sin dyrbara skattkista av sällsynta atomer? Sir Fred Hoyle, som var med och gjorde de här upptäckterna, sade: ”Jag tror inte att någon forskare som har undersökt bevisen kan låta bli att dra slutsatsen att kärnfysikens lagar har blivit avsiktligt utformade.”

Låt oss därför ta en närmare titt på det material som vårt universum består av.

[Ruta/Bild på sidan 4]

INFLATIONSTEORIN

En del forskare tror att vissa egenskaper hos det tidiga universum, till exempel den exakta hastighet med vilken universum expanderar, kan förklaras utan att det krävs en intelligent orsak. De hänvisar till någonting som kallas inflationsteorin. Teorin om ett expanderande universum kommer dock inte in på frågan om ursprunget. Det kräver tro på något som har existerat före och ur vilket vårt universum av en händelse föddes.

Enligt inflationsteorin växte universum från en storlek som var mindre än en atom till en storlek som var större än vår galax på mindre än en sekund. Man anser att från den tidpunkten fortsatte universum att expandera med en långsammare, normal hastighet. I dag anses den synliga delen av vårt universum vara en liten del av ett större universum. De som tror på inflationsteorin hävdar att även om det synliga universum är lika välordnat åt alla håll, kan den större, osynliga delen vara annorlunda, rentav kaotisk. ”Man kommer aldrig att kunna observera någon inflation”, konstaterar astrofysikern Geoffrey Burbidge. I själva verket är inflationsteorin i strid med observationer som gjorts på senare tid. Man förstår nu att om teorin vore riktig skulle det behövas en tänkt ny antigravitationskraft. En forskare vid Harvarduniversitetet, Howard Georgi, beskrev inflationsteorin så här: ”Det är en underbar form av vetenskaplig myt, som är minst lika bra som någon annan skapelsemyt jag hört någon gång.”

[Bild på sidan 3]

Nästan alla objekt på den här bilden, som tagits av rymdteleskopet Hubble, är galaxer

[Bildkälla]

Sidorna 3 och 4 (suddig): Robert Williams och Hubble Deep Field Team (STScl) och NASA

[Bilder på sidan 4]

”Kärnfysikens lagar har blivit avsiktligt utformade.” — Sir Fred Hoyle, här bredvid en bild av supernovan 1987A

[Bildkälla]

Doktor Christopher Burrows, ESA/STScl och NASA

Foto genom tillmötesgående från N. C. Wickramasinghe