Hur man kommer till rätta med prostatabesvär

”När jag var 54 år, började jag känna behov av att urinera ofta, ibland varje halvtimme. Jag sökte läkare på grund av de här symtomen, och jag fick klart för mig att min prostata måste tas bort.” Liknande fall är vanliga på urologiska avdelningar världen över. Vad kan en man göra för att förebygga sjukdomar i prostatan? När bör han söka läkarhjälp?

PROSTATAN är en valnötsformad körtel som är belägen under urinblåsan och omsluter övre delen av urinröret. (Se bilden av mannens bäcken.) Hos en normal, vuxen man väger den cirka 20 gram och är som störst 4 centimeter längs den tvärgående linjen, 3 centimeter längs den vertikala linjen och 2 centimeter från fram- till baksida. Prostatakörtelns funktion är att producera ett sekret som utgör cirka 30 procent av sädesvätskan. Sekretet, som innehåller citrat, kalcium och enzymer, förbättrar förmodligen spermiernas motilitet (förmåga att simma) och fertilitet. Dessutom innehåller sekretet från prostatan zink, som forskare tror skyddar mot genitala infektioner.

Symtom på en sjuk prostata

Flera olika symtom i underlivet hos män kan tyda på inflammation eller cancer i prostatan. Prostatit — inflammation i prostatan — kan orsaka feber, sveda vid vattenkastning och smärtor i korsryggen eller urinblåsan. Om prostatan är kraftigt förstorad, kan patienten vara oförmögen att urinera. Om bakterier är orsaken till inflammationen,  kallas sjukdomen bakteriell prostatit, och den kan vara akut eller kronisk. Den är vanligtvis kopplad till urinvägsinfektion. I många fall kan man dock inte spåra orsaken till inflammationen, och av den anledningen kallas sjukdomen då icke-bakteriell prostatit.

Vanliga prostatabesvär är tätare urinträngningar, behov av att urinera på natten, svagare urinstråle och en känsla av att urinblåsan inte töms fullständigt. Dessa symtom tyder vanligtvis på prostataförstoring — en godartad förstoring av prostatan — som kan drabba män över 40 år. Förekomsten av prostataförstoring ökar med åren. Tjugofem procent av alla män som fyllt 55 år har den här åkomman och 50 procent av alla män som fyllt 75 år.

Prostatan kan också angripas av elakartade tumörer. Prostatacancer upptäcks i de flesta fall vid en rutinkontroll, även då patienten inte känner av några symtom. Om sjukdomen är längre framskriden, kan man få urinstopp med vidgad urinblåsa som följd. I de fall där cancern har spridit sig till andra organ kan ryggsmärtor och neurologiska symtom uppstå, och benen kan svullna på grund av att lymfsystemet har blivit tilltäppt. Nyligen rapporterades enbart i USA under ett år omkring 300.000 nya fall av prostatacancer och 41.000 dödsfall orsakade av sjukdomen. Forskare tror att 30 procent av alla män mellan 60 och 69 år och 67 procent av alla män mellan 80 och 89 år drabbas av prostatacancer.

Vilka löper störst risk att få prostatacancer?

Forskning har visat att riskerna för prostatacancer ökar snabbt när man har passerat 50 år. I USA är den här cancerformen dubbelt så vanlig bland svarta män som bland vita män. Sjukdomen förekommer i olika omfattning runt om i världen. I Nordamerika och europeiska länder är förekomsten hög, i Sydamerika medelhög och i Asien låg. Det här tyder på att skillnader i miljön eller kosten kan spela stor roll för om en man skall utveckla prostatacancer. Om han flyttar till ett land  med större förekomst, kan alltså risken öka för hans del.

För män som har släktingar med prostatacancer är sannolikheten att drabbas större. ”Om en man har en far eller en bror med prostatacancer, är risken dubbelt så stor att han utvecklar den här sjukdomen”, säger American Cancer Society. Några riskfaktorer är ålder, ras, nationalitet, släktens sjukdomshistoria, kost och fysisk inaktivitet. Män som äter mycket fet mat och som är stillasittande ökar därigenom risken att utveckla den här formen av cancer.

Hur sjukdomar i prostatan kan förebyggas

Forskare vet fortfarande inte exakt vad som orsakar prostatacancer, men de tror att ärftliga och hormonella faktorer kan vara inbegripna. Lyckligtvis kan vi påverka två riskfaktorer — kost och fysisk inaktivitet. American Cancer Society  rekommenderar att man ”begränsar intaget av fet mat från djurriket och väljer den största delen av maten man äter från växtriket”. De rekommenderar också att man äter ”minst fem portioner frukt och grönsaker varje dag” och dessutom bröd, gröt, pasta, andra spannmålsprodukter, ris och bönor. Tomater, grapefrukt och vattenmeloner innehåller mycket lykopen — en antioxidant som hjälper till att förebygga skador på DNA och som kan bidra till att minska risken för prostatacancer. Somliga experter hävdar också att vissa örter och mineralämnen kan vara till hjälp.

American Cancer Society och American Urological Association anser att man kan rädda liv genom att göra systematiska undersökningar för att upptäcka prostatacancer. Utsikterna att behandlingen skall lyckas är bäst om cancern upptäcks tidigt. American Cancer Society rekommenderar att män över 50 år, eller över 45 år om de tillhör riskgrupperna, genomgår en läkarundersökning varje år. *

Undersökningen bör omfatta ett blodprov som tas för att mäta halten av prostataspecifikt antigen (PSA). Detta antigen är ett protein som produceras av prostataceller. PSA-halten ökar i samband med sjukdomar i prostatan. ”Om ditt PSA-prov inte är normalt, be då att få resonera med din läkare om riskerna för att du har cancer och behovet av ytterligare undersökningar”, säger American Cancer Society. En undersökning via ändtarmen (rektalpalpation) bör också göras. Genom patientens ändtarm kan läkaren känna med fingret efter hårdare områden i prostatakörteln, eftersom körteln är belägen framför ändtarmen. (Se bilden av mannens bäcken på sidan 20.) En ultraljudsundersökning via ändtarmen är lämplig att göra ”när PSA-provet eller rektalpalpationen tyder på något onormalt” och läkaren skall besluta sig för om han bör föreslå en biopsi av prostatakörteln. Ultraljudsundersökningen tar omkring 20 minuter.

Vid årliga urologiska undersökningar kan man upptäcka inte bara prostatacancer, utan även godartad prostataförstoring på ett tidigt stadium. Prostataförstoringen kan då behandlas på ett mindre aggressivt sätt. (Se rutan ”Behandlingsmetoder vid prostataförstoring”.) Ett moraliskt rent uppförande är ett skydd mot veneriska sjukdomar, vilka kan leda till prostatit.

Naturligtvis måste mannen skydda och vara rädd om prostatan. Mannen som nämndes i början av artikeln berättade att han blev helt återställd efter operationen. Enligt hans mening ”bör alla män genomgå en årlig förebyggande läkarundersökning”, även om de inte har några symtom.

[Fotnot]

[Ruta på sidan 21]

Symtom på godartad prostataförstoring

Anvisningar: Besvara nedanstående frågor genom att ringa in siffran som passar in på dig.

Frågorna 1–6 besvaras enligt följande:

0 — Aldrig

1 — Färre än en av fem gånger

2 — Mindre än hälften av gångerna

3 — Omkring hälften av gångerna

4 — Mer än hälften av gångerna

5 — Nästan alltid

1. Hur ofta under den senaste månaden har du, när du har urinerat färdigt, haft en känsla av att urinblåsan inte har tömts fullständigt? 0 1 2 3 4 5

2. Hur ofta under den senaste månaden har du behövt urinera ytterligare en gång inom två timmar efter det att du sist urinerade? 0 1 2 3 4 5

3. Hur ofta under den senaste månaden har urinstrålen upphört upprepade gånger när du har urinerat? 0 1 2 3 4 5

4. Hur ofta under den senaste månaden har du haft svårt att hålla tillbaka urinen? 0 1 2 3 4 5

5. Hur ofta under den senaste månaden har du haft svag urinstråle? 0 1 2 3 4 5

6. Hur ofta under den senaste månaden har du behövt ta i för att börja urinera? 0 1 2 3 4 5

7. Hur många gånger i genomsnitt har du under den senaste månaden behövt gå upp för att urinera från det att du har gått till sängs till dess att du har stigit upp på morgonen? (Ringa in antalet gånger.) 0 1 2 3 4 5

Summan av de inringade siffrorna anger graden av dina symtom på prostataförstoring. Låg: 0–7; måttlig: 8–19; hög: 20–35.

[Bildkälla]

Från American Urological Association

[Ruta på sidan 22]

Behandlingsmetoder vid prostataförstoring

▪ LÄKEMEDEL: Många olika slags läkemedel kan användas, beroende på patientens symtom. Det är bara din läkare som kan ordinera dem åt dig.

▪ AVVAKTANDE BEHANDLING: Patienten genomgår bara återkommande läkarundersökningar och använder inga läkemedel.

▪ KIRURGISK BEHANDLING:

a) Vid transuretral resektion av prostata (TURP) för kirurgen in genom urinröret ett instrument (resektoskop) som innehåller en elektriskt uppvärmd metallslinga som skär bort vävnadsbitar och försluter blodkärl. Ingreppet kräver inga operationssnitt. Det tar omkring 90 minuter. När man använder transuretrala metoder blir ingreppet mindre besvärande än vid öppna operationer.

b) Transuretral incision av prostata (TUIP) påminner om TURP. Men genom den här behandlingen vidgas urinröret genom att kirurgen gör några små insnitt i urinblåsans nedre del och i själva prostatakörteln.

c) Öppen operation görs när en transuretral metod inte kan användas på grund av att prostatan är kraftigt förstorad. Öppen operation kräver ett snitt genom huden.

d) Vid laserbehandling använder man laser för att förånga blockerande prostatavävnad.

Patienten måste själv fatta det avgörande beslutet angående vilken behandling, om alls någon, han skall godta. Enligt en färsk rapport i The New York Times är vissa specialister tveksamma till att ens undersöka förekomsten av prostatacancer, särskilt när det gäller äldre män. Anledningen är att ”sjukdomen kan utvecklas långsamt och med all sannolikhet inte orsaka bestående skada på hälsan, medan behandlingen ofta kan föra med sig allvarliga biverkningar”.

[Ruta på sidan 22]

Frågor som du kan ställa till din läkare före ett kirurgiskt ingrepp

1. Vilken kirurgisk behandling rekommenderar du?

2. Varför behöver jag genomgå operationen?

3. Finns det några alternativ till kirurgisk behandling?

4. Vilka är fördelarna med ingreppet?

5. Vilka är riskerna med ingreppet? (Blödningar eller impotens, till exempel.)

6. Vad händer om jag inte genomgår den här operationen?

7. Vart kan jag vända mig för att få ett andra utlåtande?

8. Vilken erfarenhet har du av att utföra den här operationen utan blodtransfusion?

9. Var kommer operationen att utföras? Respekterar läkarna och sjuksköterskorna på det sjukhuset patientens rättigheter beträffande blodtransfusion?

10. Vad slags bedövning kommer jag att behöva? Har narkosläkaren erfarenhet av kirurgiska ingrepp utan blodtransfusion?

11. Hur lång tid tar det att bli återställd?

[Diagram på sidan 20]

(För formaterad text, se publikationen)

urinblåsa

prostata

ändtarm

urinrör

Bild av mannens bäcken

[Bild på sidan 23]

Hälsosam kost och lagom motion kan bidra till att riskerna för prostatacancer minskar