Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Priset för att man försöker göra för mycket

Priset för att man försöker göra för mycket

Priset för att man försöker göra för mycket

I VÄSTVÄRLDEN I DAG ÄR MAN BESATT AV TANKEN ATT ALLT SKALL GÅ SÅ SNABBT OCH VARA SÅ BEKVÄMT SOM MÖJLIGT.

DISKMASKINEN spar tid i köket. Det är samma sak med tvättmaskinen i tvättstugan. Miljoner människor behöver inte ens gå utanför dörren för att göra sina inköp och bankaffärer längre — de sätter bara på datorn och använder Internet.

Ja, världen, åtminstone vissa delar av den, är full av alla slags tids- och arbetsbesparande hjälpmedel. Man kanske därför skulle tro att människor har massor av tid över till familjen och till avkoppling. Men alltför ofta kan man höra folk säga att de aldrig har känt sig så trötta och stressade som nu. Orsakerna är många och komplicerade.

Den ekonomiska pressen är en av huvudorsakerna. Vid ett forskningscenter i Australien gjorde man en analys av antalet timmar människor tillbringade på arbetet i det landet och kom fram till att ”ett avsevärt antal arbetar regelbundet mer än 49 timmar i veckan” och att ”denna ökning av antalet arbetstimmar sannolikt skulle ha en betydande negativ effekt på familjen och samhällslivet”. Många av dem som arbetar väljer att bo i städernas gröna och lugnare ytterområden. Det kan betyda att de får använda flera timmar i veckan — ja kanske rentav om dagen — till att pendla i överfulla tåg och bussar eller att de får sitta i långa bilköer. Det här leder till att arbetsdagarna blir längre och att påfrestningarna ökar.

Lider du av sömnbrist?

Sömnproblem har blivit så vanligt på senare tid att man på många håll i världen har öppnat särskilda sömnkliniker. Forskarna har kommit fram till att när människor under en längre period får för lite sömn, samlar de på sig en ”sömnskuld”. Naturligt nog vill kroppen betala den här skulden och visar detta genom att göra så att man känner sig trött. Men på grund av dagens sömnberövande livsstil är det många som är kroniskt trötta.

I ett land i västvärlden har sömntiden minskat med 20 procent under det senaste århundradet, från i genomsnitt nio timmar per natt till sju. Forskarna har samlat en mängd bevis för att sömnskuld leder till inlärnings- och minnesproblem, försämrad motorik och försvagat immunsystem. De flesta av oss har nog upptäckt att det är lättare att göra misstag om man är trött. Sorgligt nog kan sådana fel bli både allvarliga och kostsamma.

Trötthetens höga pris

Trötthet till följd av långa arbetsdagar och personalnedskärningar sägs ha bidragit till några av de värsta katastroferna under 1900-talets senare del. Till dessa hör katastrofen i Tjernobyl i Ukraina, rymdfärjan Challengers explosion och oljeutsläppet i samband med tankern Exxon Valdez grundstötning i Prins William-sundet i Alaska.

Explosionen i Tjernobyl inträffade i samband med att man gjorde ett prov i kärnkraftverket. I boken The 24-Hour Society skriver Martin Moore-Ede att provet ”utfördes under övervakning av en grupp utmattade elektroingenjörer som hade varit på kärnkraftverket i minst tretton timmar och troligen längre, eftersom de hade blivit tio timmar försenade då de väntade på tillstånd att börja”. Oavsett hur det var med den saken visar en nyligen gjord undersökning att en effekt av det radioaktiva utsläppet är den tiofaldiga ökningen av antalet fall av sköldkörtelcancer bland ukrainska barn sedan 1986.

Efter en noggrann utredning om rymdfärjan Challengers explosion visade rapporten att övertidsgränsen på 20 timmar hade överskridits 480 gånger av en grupp kontraktsarbetare och 2.512 gånger av en annan grupp. Rapporten visade dessutom att trötthet bland cheferna, som berodde på ”flera dagars oregelbundna arbetstider och bristande sömn”, var ytterligare en avgörande faktor när man gav en mindre välbetänkt klarsignal för rymdfärjan att lyfta. Rapporten visade att ”när man arbetar övertid för mycket, minskar arbetsprestationen, medan risken för fel på grund av den mänskliga faktorn ökar”.

Från fackligt håll menar man att minskningen av antalet besättningsmän i avsikt att, som det har förklarats, minska arbetskostnaderna innebar att de som arbetade på Exxon Valdez fick arbeta längre och att de fick fler uppgifter. En rapport om katastrofen visar att tredjestyrman, som hade ansvar för fartyget när det gick på grund strax efter midnatt, hade varit uppe ända sedan tidigt på morgonen. Nästan 42 miljoner liter olja — det största oljeutsläppet i USA:s historia — orsakade fruktansvärda skador på stränderna och djurlivet och kostade mer än 2 miljarder dollar att få bort.

Trötthetens dolda kostnader

Enligt en beräkning är det pris världen får betala på grund av trötthet och utmattning minst 3.700 miljarder kronor om året! Men inga pengar i världen kan motsvara kostnaden i mänskligt liv och hälsa, något som också alltför ofta är med i bilden. Ta till exempel trafikolyckorna. Enligt en sömnstörningsklinik i Sydney i Australien beror mellan 20 och 30 procent av trafikolyckorna i det landet på att föraren har somnat bakom ratten. Det beräknas att i USA är sömnighet en bidragande orsak till minst 100.000 trafikolyckor årligen.

Men detta är inte allt tröttheten kan leda till. Ett olycksoffer som snabbt förs till sjukhus för operation hoppas att han får en vaken och alert läkare. Men på grund av ett fulltecknat schema och långa arbetsdagar kanske läkaren är allt annat än vaken och alert! En rapport från Australiska hälsovårdsinstitutet visade att ungefär 10 procent av läkarna arbetade mer än 65 timmar i veckan, 17 procent av alla specialister överskred också det antalet timmar, och 5 procent av de yngre läkarna arbetade mer än 80 timmar i veckan!

”Maskiner skyddas genom manualer, varningsskyltar och särskild utbildning”, säger Martin Moore-Ede. ”Människor kommer till den här världen utan något sådant skydd. ... Den bistra sanningen är att vi känner till mycket mindre om hur människan är konstruerad än vi vet om hårdvaran och mjukvaran som den människan har hand om.”

Vår kropp har inga blinkande röda ljus och larmsignaler som visar när vi skall sluta eller sakta ner farten. Men den ger oss varningssignaler. Det kan vara kronisk trötthet, humörsvängningar, nedstämdhet, och man kan ha lätt för att smittas av de virus som finns runt omkring. Om du har dessa symtom — och det inte finns några fysiska problem eller andra hälsoproblem som har orsakat dessa — kan det vara tid att du på nytt granskar din livsstil.

Vad det kostar socialt att ha för mycket att göra

En livsstil som präglas av stress och sömnbrist kräver också sin tribut, när det gäller mänskliga relationer. Ta till exempel John och Maria, * ett nygift par. De önskade sig vad de flesta nygifta önskar sig — ett bekvämt hem och ekonomisk trygghet. Båda började därför arbeta heltid. Men eftersom de arbetade skift, fick de inte så mycket tid tillsammans. Deras förhållande blev snart lidande. Men de brydde sig inte om symtomen, utan höll fast vid sina krävande arbetsscheman tills äktenskapet, som knappt hade börjat, upplöstes.

”Undersökningar visar att skilsmässofrekvensen bland skiftarbetande familjer är 60 procent högre än bland dagarbetare med fasta arbetstider”, heter det i boken The 24-Hour Society. Men många par — vare sig de arbetar skift eller inte — försöker pressa in så mycket i sitt liv att de i själva verket pressar livet ur sitt äktenskap. För andra kan stress och trötthet bidra till att man hamnar i en ond cirkel av drog- och alkoholmissbruk och dåliga matvanor — faktorer som inte bara förvärrar tröttheten och utmattningen, utan leder till många andra problem, till och med till barnmisshandel.

För att hjälpa föräldrar att klara av krävande arbetsscheman finns det allt fler nattöppna dagis. Men för många barn är det faktiskt TV-n som är barnvakt. Om barn skall växa upp till att bli ansvarskännande, känslomässigt välanpassade vuxna, måste de naturligtvis få stora mängder kvalitetstid tillsammans med sina föräldrar. Men föräldrar som är för trötta för sina barn, därför att de försöker hålla en orimligt hög levnadsstandard, är förnuftiga om de beräknar kostnaderna — för sina barn och för sig själva.

I dagens tekniskt utvecklade samhälle med dess höga tempo drabbas även de äldre. De snabba förändringarna och det ständiga flödet av nya ”prylar” på marknaden gör att många känner sig förvirrade, osäkra, rädda eller rentav efter sin tid. Vad har då framtiden i beredskap för dem?

Är vi alla — unga och gamla — helt i händerna på en värld som tycks ha föresatt sig att ta sig fram ännu snabbare? Eller finns det saker vi kan göra för att klara av detta och som förbättrar vår livskvalitet? Lyckligtvis är det så, vilket följande artikel kommer att visa.

[Fotnot]

^ § 20 Namnen är fingerade.

[Bilder på sidan 6]

Trötthet kan ha varit en bidragande orsak till katastrofen i kärnkraftverket i Tjernobyl, till rymdfärjan Challengers explosion och till Exxon Valdez oljeutsläpp

[Bildkällor]

Genom tillmötesgående från U.S. Department of Energy’s International Nuclear Safety Program

NASA photo

[Bilder på sidan 7]

Det uppskruvade tempot kan leda till påfrestningar i äktenskapet

[Bild på sidan 8]

För att orka med sin situation tar somliga sin tillflykt till alkohol