Meteora — klippor som tornar upp sig

”Ingenting kan vara märkligare och underbarare än detta fantastiska område, som inte är likt någonting jag sett. I ... andra bergsområden som jag har besökt finns det ingenting som alls kan jämföras med dessa egendomliga bergstoppar.” — Robert Curzon, engelsk resenär, 1849.

VI ÄR helt oförberedda på den häpnadsväckande syn som möter oss när vi närmar oss staden Kalabáka och den närliggande byn Kastráki, som ligger på den thessaliska slätten i Grekland. Här finns en ”skog” av mer än 20 enorma pelarformade klippor — ett gytter av fristående, tvärbranta klippformationer som sträcker sig flera hundra meter upp i luften. På topparna finns kloster med karakteristiska trägallerier och takgesimser.

Vi befinner oss i Meteora, där unika naturliga klippor och otroliga mänskliga ansträngningar skapar en märklig kombination. ”Meteora” — från ett grekiskt ord som betyder ”upphöjd över jorden” — syftar på denna grupp av fristående klippor och de mer än 30 kloster som har byggts på dem. Den genomsnittliga höjden på dessa klippor är 300 meter, och den högsta reser sig omkring 550 meter över den omgivande marken.

Skuggorna från de mäktiga klipporna blir allt längre ju närmare vi kommer. Landskapet i denna märkliga värld förändras hela tiden i takt med att solen kastar olika skuggor bland klipporna. På vintern framträder de kolossala, mörka och kala klipporna i kontrast mot det vita snötäcket.

Hur de bildades

Det har spekulerats en hel del om hur Meteoras klippor har bildats. Många tror att slätten vid Meteora för miljontals år sedan var täckt av en väldig insjö. Enligt en teori var det en enorm geologisk höjdförskjutning som på något sätt fick klipporna att höja sig. Tidskriften Experiment förklarar att några geologer tror att ”dessa klippor måste ha fått sin nuvarande form mellan år 2000 och 1000 f.v.t.”.

 Robert Curzon, som citerades i inledningen, skrev så här om Meteora: ”Det ser ut som om änden på en bergskedja har brutits bort av någon jordbävning eller sköljts bort av syndafloden, och kvar är bara en rad ... höga, smala, släta och nålliknande klippor.” Det är intressant att forntida grekisk mytologi också hänvisar till en översvämning eller ”syndaflod”, framkallad av gudarna, för att förklara hur bergen i Thessalien bildades. — 1 Moseboken 6:1–8:22.

Kloster i skyn

Hur man än väljer att förklara den geologiska orsaken till att Meteora bildades, kan man konstatera att dessa klippor verkat lockande på människor ända sedan 800-talet v.t. Nutida bergsbestigare, som med hjälp av särskild utrustning klättrar i Meteora, kan kanske bäst förstå vilken bedrift som utfördes av de tidiga religiösa eremiter som bosatte sig i grottorna och klyftorna i klipporna. Hur klostren byggdes på klippornas närapå ouppnåeliga toppar debatteras fortfarande.

Hur kom människorna förr i tiden upp till och ner från sina kloster högt uppe på klipporna? I boken Meteora—The Rock Monasteries of Thessaly sägs det att ”de antingen kunde klättra upp på trästegar som sänktes ner från klipporna eller bli upphissade i en nätkasse med hjälp av ett vindspel i klostret ovanför. I båda fallen var besökaren tvungen att lita på munkarna och deras tvivelaktiga ingenjörskonst.” En tidigare abbot tillfrågades om hur ofta repet till nätkassen byttes ut. Han uppges ha sagt: ”Det byts bara när det går av.” Det var inte förrän 1925 som man högg ut steg i klippan för att göra det enklare att komma upp.

De första eremiter som klättrade upp på klipporna var Varnavas, någon gång mellan  år 950 och 965 v.t., och Andronikos från Kreta, 1020 v.t. Andra munkar från alla delar av Bysans följde efter, och därför ökade antalet kloster på klipporna till 33. På 1500- och 1600-talen hade dessa brödraskap sin största betydelse, men alltsedan dess har deras betydelse minskat.

”Se på oss nu!” utropade abboten för ett av klostren. ”Ack, ... de unga vill inte leva som vi!” Det är faktisk bara sex av klostren, av vilka två är nunnekloster, som fortfarande är i bruk. Därför finns det övergivna kloster på flera av Meteoras klippor.

En stor kulturskatt

Nu för tiden är Meteora en av de mest intressanta platserna i Grekland när det gäller kultur. Enligt UNESCO (FN:s organ för internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation) är klostren en unik skattkista när det gäller kulturarv. På senare tid har den grekiska staten intresserat sig för att bevara Meteoras kulturella rikedom. Renoverade byggnader och museer har öppnats för besökare. Vad kan man se där?

Ja, förutom sådant som bärbara ikoner, kyrkliga skrudar och musikkodexar, innehåller de unika historiska bibelhandskrifter. Bland dessa finns pergamentkodexen 591, daterad till år 861 eller 862 v.t., som innehåller förklarande kommentarer till bibelboken Matteus.

Mäktiga naturkrafter har verkligen skapat ett unikt landskap i Meteora. Om du kommer till Grekland, varför inte ta med Meteora i din resplan? Och se till att du tar med dig tillräckligt med film, för du kommer att vilja använda din kamera ofta. — Från en av våra läsare.

[Bilder på sidan 16]

Klostret St. Nicholas Anapausas

Klostret Rousanou

[Bildkälla]

M. Thonig/H. Armstrong Roberts

[Bilder på sidan 17]

Klostret Den heliga treenigheten

Klostret Stora Meteora

[Bildkälla]

R. Kord/H. Armstrong Roberts

[Bildkälla på sidan 15]

Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.

[Bildkälla på sidan 16]

Bakgrunden: Y. Yannelos/Greklands turistförening