Sanningen om några populära högtider

HÄXOR och spöken, pumpor och bål, bus eller godis. Halloween är en högtid som man inte tar miste på. Men vad är bakgrunden till den här och liknande högtider? Halloween har även kallats All Hallows’ Eve – alla helgons afton. Detta ”kristna” namn döljer dock ett ursprung som är långt ifrån heligt. Kännare menar faktiskt att halloweens rötter går tillbaka till en tid långt före kristendomen – en tid då de forntida kelterna befolkade de brittiska öarna. Med en månkalender delade kelterna upp året i två årstider – de mörka vintermånaderna och de ljusa sommarmånaderna. Vid fullmånen närmast 1 november firade kelterna högtiden Samhain som betyder ”sommarens slut”. *

Denna högtid markerade början på det nya keltiska året och inträffade vid  sommarens slut, när skörden var inbärgad och kreaturen hade tagits hem från betesmarkerna. När dagarna blev kortare, trodde kelterna att det var nödvändigt att återuppliva solen med hjälp av olika riter och offer. Som en symbol av det döende gamla året släcktes alla eldar, och det nya året invigdes med heliga bål från vilka alla bybor tog kol för att tända en ny brasa i sitt hem. Dessa bål – som har gett upphov till de brasor som i dag tänds under firandet av Guy Fawkes Night i England och junifesten i Brasilien – trodde man också skrämde bort onda andar.

Man trodde att slöjan mellan människornas värld och andevärlden drogs bort under Samhain och att andar, både goda och onda, strövade omkring på jorden. De dödas själar antogs återvända till sina familjer, som brukade ställa ut mat och dryck till sina övernaturliga besökare i hopp om att kunna blidka dem och avvärja olycka. När barn i dag klär ut sig till spöken eller häxor och går från hus till hus och kräver att få godis för att inte hitta på något bus, för de alltså omedvetet vidare de gamla ritualerna från Samhain. Jean Markale säger i sin bok Halloween, histoire et traditions (Halloween – historia och traditioner): ”När barnen tar emot en gåva skapar de, utan att veta om det, ett slags symboliskt broderligt utbyte mellan den synliga och den osynliga världen. Därför är maskeraderna vid halloween ... egentligen religiösa ceremonier.”

Eftersom människor trodde att vägen mellan den fysiska och den övernaturliga världen var öppen, trodde man att människor lätt kunde träda in i den andliga världen. Samhain var därför ett ypperligt tillfälle att avslöja framtidens hemligheter. Äpplen eller hasselnötter, båda ansedda som frukter av heliga träd, användes för att erhålla övernaturliga upplysningar om bröllop, sjukdomar och död. Man märkte till exempel äpplen med olika personers namn och lade sedan äpplena i en balja med vatten. Genom att snappa åt sig ett äpple med munnen antogs en ung man eller kvinna kunna få veta vem som var hans eller hennes tillkommande. Denna spådomskonst lever vidare i dagens halloweenfirande, där man i en viss lek snappar åt sig äpplen med munnen.

Samhain kännetecknades också av fylleri och lössläppthet. ”Man vände upp och ner på traditionella värderingar”, säger Markale. ”Det förbjudna tilläts och det tillåtna förbjöds.” Denna inställning kan än i dag  märkas i halloweenfirandet, och det förklarar till stor del högtidens ökade popularitet. The Encyclopedia of Religion beskriver våra dagars halloween som ”ett tillfälle då även vuxna kan överträda kulturella gränser och glömma vem de är genom att släppa lös alla hämningar. Sålunda har det ursprungliga keltiska draget av festivalen, som en årligt återkommande kväll då man flyr verklighet och förväntningar, bevarats in i 1900-talet.”

Religiös rivalitet

Efter den felslagna potatisskörden under 1800-talet emigrerade många irländare till USA och tog med sig halloweenfirandet dit. Därifrån har högtiden återvänt till Europa under de senaste åren. Halloweens växande popularitet ses dock inte med blida ögon av alla. Som den franska tidningen Le Monde konstaterar: ”Halloween, som sammanfaller med alla helgons dag och alla själars dag (1 och 2 november) och som till och med kan komma att konkurrera ut dessa, gör butiksinnehavare glada och sprider panik bland de kyrkliga.”

Kyrkliga representanter i Frankrike har uttryckt oro över att dessa traditionella katolska helgdagar mer eller mindre har fått träda tillbaka till förmån för halloween. Man ser det som ett tecken på att ”hedendomen får ett ökat inflytande i samhället”. Stanislas Lalanne, talesman för den franska biskopskonferensen, anser att halloween ger en skev bild av livet och döden. Biskopen av Nice, Jean Bonfils, sade att ”den här högtiden med sina ritualer inte har något att göra med vår kristna medelhavskultur”, och han varnade katoliker för ”alla satanisters viktigaste högtid”.

Hippolyte Simon, biskop av Clermont-Ferrand, kommenterar fransmännens övergivande av katolska traditioner till förmån för sådana hedniska högtider: ”Det är som om fransmännen söker efter en sorts folklig religion som kan ersätta den kristna symboliken.” Han skriver: ”Vid halloween imiterar man de döda, och deras ’andar’ kommer tillbaka för att skrämma oss och för att hota att döda oss. På alla helgons dag däremot försäkrar vi varandra om att de döda lever och att vi skall få förena oss med dem i Guds stad.” (Vers une France païenne? [Mot ett hedniskt Frankrike])

 Likaså bad Carlo Maria Martini, kardinal i Milano, italienarna att inte överge katolska helgdagar och förklarade att halloween är ”främmande för vår tradition, som är oerhört värdefull och måste vårdas. Alla själars dag är en del av vår historia. Det är då hoppet om det eviga livet uppenbaras, det är då Herren låter oss förstå att det finns något mer än det liv vi lever nu här på jorden.” Många uppriktiga katoliker känner det utan tvivel på samma sätt. Men är det verkligen en så knivskarp skillnad mellan halloween och alla själars dag som dessa uttalanden får oss att tro? Vad avslöjar en ingående granskning av dessa katolska högtiders ursprung?

En helig maskerad

The Catholic Encyclopedia definierar alla helgons dag som en högtid då man ”ärar alla helgon, kända och okända”. Vid slutet av det andra århundradet började så kallade kristna att ära dem som hade lidit martyrdöden för sin tros skull, och i tron att dessa redan var tillsammans med Kristus i himlen bad man till dem för att de skulle frambära förböner för de levande. En återkommande minnesdag infördes när påven Bonifatius IV den 13 maj * år 609 eller 610 v.t. helgade Pantheon – det romerska tempel som var helgat åt alla gudar – åt Maria och alla martyrer. Markale säger: ”De romerska gudarna fick lämna plats åt den segrande religionens helgon.”

Påven Gregorius III (731–741 v.t.) ändrade högtidens datum till att infalla i november. Han helgade ett kapell i Rom åt alla helgon och befallde att deras minne skulle hedras den 1 november. Man vet inte med säkerhet varför han gjorde detta. Men det kan ha berott på att en sådan högtid redan firades i England det datumet. The Encyclopedia of Religion påpekar: ”Samhain förblev en populär högtid bland kelterna under kristnandet av Storbritannien. Den engelska kyrkan försökte avleda detta intresse för hedniska seder genom att förlägga en kristen högtid till samma dag som Samhain. ... Den medeltida engelska minnesfesten alla helgons dag kan ha frammanat det omfattande firandet av den här högtiden i hela den kristna kyrkan.”

Markale pekar på det ökade inflytande som irländska munkar hade i Europa vid den här tiden. New Catholic Encyclopedia konstaterar också: ”Irländarna förlade ofta viktiga högtider till den första dagen i månaden, och eftersom 1 november även var början på den keltiska vintern, var det ett lämpligt datum för en högtid tillägnad alla helgon.” År 835 v.t. kom alla helgons dag genom påven Gregorius IV:s försorg att gälla för hela kyrkan.

 Alla själars dag, då böner läses upp för att hjälpa själar i skärselden att erhålla himmelsk lycksalighet, förlades till den 2 november av munkarna i Cluny i Frankrike under 1000-talet. Även om alla själars dag är en till synes katolsk högtid, är det tydligt att vanligt folk kände sig något förvirrade. New Catholic Encyclopedia konstaterar att ”under medeltiden var det en vanlig uppfattning att själarna i skärselden den här dagen kunde visa sig som irrbloss, häxor, paddor etc.”.

När kyrkan inte kunde utrota de hedniska uppfattningarna från sina medlemmars hjärtan, gav man helt enkelt dessa trossatser ett ”kristet” sken. The Encyclopedia of Religion belyser detta när den säger: ”Den kristna högtiden för alla helgon hedrar minnet av kända och okända helgon i den kristna tron alldeles som Samhain hade erkänt och hedrat de keltiska gudomligheterna.”

Populära högtider och du

Men vad har egentligen halloweens och liknande högtiders mörka förflutna för betydelse för dig? När allt kommer omkring är ju halloween för de flesta bara ett tillfälle då man klär upp sig och har roligt. Men håll med om att det är viktigt för föräldrar att veta att deras barn ägnar sig åt nöjen som är bra för dem och inte är skadliga.

En fransk skolinspektör med mer än 20 års erfarenhet som lärare tillfrågades om vilket inflytande halloween kan ha på små barn. Han sade: ”Jag är rädd att ett beteende där barn går från hus till hus och hotar vuxna för att få godis kan få långtgående negativa följder för barnen. Det kan göra dem själviska och egocentriska. De lär sig att de genom att utöva påtryckningar och genom att kräva, hota och skrämmas kan få vad de vill ha.” Föräldrar måste därför fråga sig: Vad kommer mina barn att lära sig genom att fira den här högtiden?

Många föräldrar upptäcker helt naturligt att det är dyrt att ge efter för barnens krav på gåvor och dräkter. Robert Rochefort, generaldirektör för Centre de recherche pour l’étude et l’observation des conditions de vie (ett forskningscentrum där man studerar levnadsförhållanden) i Frankrike, säger: ”Halloween ... är inte en religiös högtid, utan en kommersiell.” Halloween får fart på handeln som brukar vara ganska lugn före jul. Det är med andra ord bara ännu ett  sätt att få folk att göra av med pengar – pengar som många inte har råd att göra av med. Måste du verkligen följa den stora massan?

Det som är ännu viktigare för kristna är att halloween och liknande högtider genomsyras av hedendom. Aposteln Paulus skrev: ”Jag vill inte att ni skall ha gemenskap med demonerna. Ni kan inte dricka både ur Herrens bägare och ur demonernas bägare.” (1 Korinthierna 10:20–22, Bibel 2000) Han frågade också: ”Vad har rättfärdighet med laglöshet att skaffa, och vad har ljuset gemensamt med mörkret? Hur rimmar Kristus med Beliar [djävulen, enligt Phillips], och vad förenar den troende med den otroende?” (2 Korinthierna 6:14–16, Bibel 2000) Bibeln fördömer alltså hela idén att ge hedniska seder ett kristet sken!

Bibeln varnar också för spiritism. (5 Moseboken 18:10–12) Även om flertalet av dem som firar halloween påstår sig avsky sataniska handlingar, måste vi ändå komma ihåg att den här högtiden längre tillbaka var nära förbunden med det ockulta. Därför kan halloween bli ett första steg mot spiritism, särskilt för lättpåverkade ungdomar. Hedniska riter och traditioner som är besmittade med spiritism hör helt enkelt inte hemma i kristen tillbedjan; de är långt ifrån ofarliga.

Slutligen har vi det faktum att halloween, alla helgons dag och alla själars dag alla är grundade på uppfattningen att de döda lider eller att de på något sätt kan skada de levande. Bibeln visar dock klart och tydligt att sådana uppfattningar är falska: ”De levande är medvetna om att de kommer att dö; men vad de döda beträffar, är de inte medvetna om någonting alls.” (Predikaren 9:5) Därför råder Bibeln oss: ”Allt som din hand finner att göra, gör det med själva din kraft, ty det finns ingen verksamhet eller planläggning eller kunskap eller vishet i Sheol [mänsklighetens gemensamma grav], den plats dit du går.” (Predikaren 9:10) Eftersom de döda är omedvetna och därför inte kan skada någon eller själva lida, har vi inget att frukta från deras sida. Böner som är avsedda att hjälpa dem är därför fullständigt meningslösa. Betyder det att det inte finns något hopp för våra nära och kära som har dött? Nej, inte alls. Bibeln försäkrar oss om att ”det skall komma att bli en uppståndelse för både de rättfärdiga och de orättfärdiga”. (Apostlagärningarna 24:15) *

Med kunskap följer friheten att välja. Vi kan inte förväntas ta förståndiga beslut om vi inte känner till alla fakta. Nu är frågan, när du har fått fakta presenterade för dig: Vad blir ditt beslut?

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 6]

Med halloween fortlever lögnen att de döda egentligen lever

[Infälld text på sidan 7]

Keltiska spådomsriter har levt vidare i lekar vid halloweenfirandet

[Bild på sidan 6]

Halloween har sina rötter i en keltisk högtid, där man troligen tillbad Lug, ljusets gud

[Bild på sidan 6]

Kyrkogård med forntida keltiska kors

[Bilder på sidan 6, 7]

I en av lekarna med keltiskt ursprung skall man med hjälp av munnen försöka få tag i äpplen

[Bildkälla]

Från tidskriften The Delineator, oktober 1911

[Bild på sidan 8]

Påven Bonifatius IV helgade det hedniska templet Pantheon i Rom åt Maria och alla kyrkans martyrer

[Bilder på sidan 9]

Hur påverkar halloween dina barn?

[Bild på sidan 10]

Familjer av sanna kristna njuter av uppbyggande rekreation