Blick på världen
Blick på världen
Sjuk av att skjuta upp
”Vanan att skjuta upp saker kan göra en sjuk”, sägs det i en undersökning som det berättades om i tidningen Vancouver Sun. Undersökningen, som omfattade 200 kanadensiska universitetsstuderande och som nyligen presenterades vid en konferens i Toronto som hölls av American Psychological Society, ”visade att de som sköt upp saker utsatte sig själva för sådan press att de i större utsträckning än andra drabbades av stressrelaterade sjukdomar. ... När tentorna närmade sig, ökade stressnivån kraftigt bland de här studenterna. Deras bekymmerslösa inställning ersattes av återkommande huvudvärk, ryggont, förkylningar, sömnproblem och allergier. De drabbades i högre grad av andningsproblem, infektioner och migrän.”
En bergsklättrande fisk!
En grupp brasilianska iktyologer, forskare som studerar fiskar, har observerat en sydamerikansk art av släktet Characidium som rutinmässigt utför något till synes omöjligt. Den klättrar uppför en våt och hal klippa under ett vattenfall, en klippa som är hög som ett femvåningshus, sägs det i tidskriften Natural History. ”Forskarna kunde iaktta den här fyra centimeter långa fiskens förmåga att klättra, när de studerade den i forsarna i Espírito Santo i östra Brasilien.” Med hjälp av två par stora fenor kunde fiskarna klamra sig fast vid klippväggen vid vattenfallets bas och ”med starka sidorörelser” långsamt ta sig uppför den 15 meter höga klippan, medan de stannade och vilade med jämna mellanrum. ”Forskarna tror att det här beteendet hjälper till att bevara bestånden i det isolerade höglandet”, sägs det i rapporten. Men det här är inte de enda fiskar som kan klättra uppför klippor. Andra exempel är vissa arter av tropisk smörbult och asiatisk grönlingsfisk.
Saltresistenta tomater
”Forskare har med hjälp av genteknik framställt den första tomat i världen som kan växa i salthaltigt vatten – ett framsteg som skulle kunna bidra till att lösa ett av de största problemen inom jordbruket”, sägs det på washingtonpost.com. Den salttåliga tomaten har tagits fram med hjälp av en gen från en växt som är släkt med kålen. Den här genen gör att tomaten kan ”leda saltet till håligheter där det lagras, vilket gör att den kan växa och frodas i jord som annars skulle vara otjänlig för de flesta grödor”. Enligt rapporten ”kan den genetiskt modifierade tomaten växa i jord som bevattnas med vatten som är ungefär 50 gånger saltare än normalt”. Man hoppas att sådana saltresistenta grödor skall kunna växa i jord som inte får regn regelbundet. Rapporten tillägger att det finns ”ett annat potentiellt användningsområde för de modifierade tomaterna (eller andra grödor som man på liknande sätt gör resistenta mot salt), nämligen att man kan återställa förstörd jord genom att låta dem absorbera salterna”.
Självmordsbenägna barn
Antalet barn med självmordstankar som ringer till den brittiska telefonservicen ChildLine fördubblades från 346 samtal under åren 1990 och 1991 till 701 samtal under 1998 och 1999, sägs det i Londontidningen The Guardian. ”Extrem förtvivlan orsakades av mobbning, sexuella och fysiska övergrepp, sorg efter någon som har dött och stress inför prov i skolan.” Enligt hjälporganisationen är ”den vanliga uppfattningen att självmordsförsök bara görs för att få uppmärksamhet farlig. Det ligger ingen sanning i myten att de som talar om självmord inte begår självmord. Många av de självmordsbenägna barn som ringde till ChildLine sade att deras förtvivlan blev värre av att föräldrar eller andra inte verkade ta dem på allvar.” Efter det första självmordsförsöket ”är familjen så lättad över att barnet har överlevt ... att de tror att problemet har försvunnit. Sedan händer det tragiskt nog igen”, vanligtvis inom några månader efter det första försöket. Fastän det var fyra gånger fler flickor än pojkar som försökte begå självmord, var det mycket vanligare att pojkar verkligen tog livet av sig. De flesta självmordsbenägna barn som ringde var mellan 13 och 18 år, men det yngsta barnet var bara sex år.
En annorlunda myggfälla
Ett företag i Singapore framställer en apparat som används för att bekämpa mygg utan att använda insektsmedel. Det är en 40 centimeter hög svart plastlåda som ”avger värme och koldioxid ungefär som en människa”, sägs det i Londontidningen The Economist. Eftersom myggor hittar sina offer genom att söka upp och flyga mot kroppsvärme och koldioxiden i utandningsluft, lurar apparaten ”myggorna att tro att de skall få mat”. Lådan värms upp elektriskt och släpper ut koldioxid från en liten behållare. Lampor lockar sedan myggan att flyga in i en springa i lådan. Därefter blåser en fläkt ner den i vatten, så att den drunknar. Lådan kan fånga 1 200 myggor på en natt, och man kan ställa in den på att fånga Anopheles, nattaktiva myggor som kan sprida malaria, eller Aedes, dagaktiva myggor som kan sprida gula febern och denguefeber. Ytterligare en fördel med lådan är att den inte skadar ofarliga insekter, till exempel fjärilar.
Män uppmanas att äta fisk
Män som äter stora mängder fet fisk, som lax, sill och makrill, löper två till tre gånger mindre risk att utveckla prostatacancer än män som sällan äter fisk, säger forskare vid Karolinska institutet. Man har gjort en undersökning som omfattade 6 272 män under en period på 30 år och som även tog hänsyn till sådana riskfaktorer som rökning. Forskarna kom fram till att de ”så kallade omega-3-fettsyrorna [som särskilt finns i fet fisk] sannolikt skyddar mot prostatacancer”. Dessa syror ”minskar även risken för hjärtinfarkt”, sägs det i rapporten. Därför rekommenderar experter att man äter fisk ”en eller två gånger i veckan”.
En kombination som är farlig för hjärtat
Bakom sjukdomar i hjärtat och blodkärlen ligger vanligen en kombination av olika orsaker. Det kan vara sådant som ligger i livsstilen, t.ex. rökning och mathållning, och det kan vara bakterier, virus och ärftliga faktorer. Bakterien Helicobacter pylori kan finnas hos ända till 50 procent av befolkningen i södra Sverige, men i de flesta fall orsakar den inte några tydliga symtom. Bakterien har varit uppmärksammad som en faktor i uppkomsten av magsår och magcancer. Forskning i Sverige har nu visat att samverkan mellan bakterien och en viss form av klamydia kan vålla svår inflammation i hjärtats kranskärl. Inflammationen gör att fett och döda celler samlas, varigenom risken för hjärtinfarkt ökar. Professor Torkel Wadström i Lund hoppas att kunskaperna skall kunna användas för att utveckla läkemedel. (Arboga Tidning, 7 januari 2002)
Barn och den psykiska hälsan
”Statistik visar att vart femte barn kommer att få psykiska problem före elva års ålder”, sägs det i tidningen The Gazette, som ges ut i Montreal. ”God psykisk hälsa innebär att man har balans mellan de sociala, fysiska, andliga och känslomässiga sidorna av livet.” Sandy Bray, som arbetar för Canadian Mental Health Association med att informera allmänheten, menar att vi bör vara lika intresserade av vår psykiska hälsa som av vår fysiska hälsa. Hon säger: ”Det är när vi placerar den psykiska hälsan sist på prioriteringslistan som vi löper stor risk att bli deprimerade, oroliga och utbrända.” Föräldrar uppmanas att bygga upp sina barns psykiska hälsa genom att planera in tid när familjen kan vara tillsammans och genom att ha gemensamma måltider. Ytterligare råd som kan hjälpa alla att ha god psykisk hälsa är att sova ordentligt, äta förståndigt, hålla sig i form, ta sig tid att göra sådant man tycker om, umgås med vänner, skratta, göra frivilliga insatser för andra, ge och ta emot beröm, lyssna till andra och att inte vara för hård mot sig själv när man gör misstag.
Det höga priset för överfiskning
”En studie visar att människan har orsakat en marin apokalyps i en skala som man aldrig kunnat föreställa sig, där tusentals arter utrotas genom överfiskning”, sägs det i Londontidningen The Times. ”Människans effektiva sätt att jaga stora havsdjur och fiska skaldjur har stört näringskedjor och förstört ekosystem i sådan omfattning att haven har förändrats för alltid”, sägs det i forskningsrapporten. Man nämner också att när kapten John Smith seglade in i Chesapeake Bay på USA:s östra kust 1607, föll en kanon överbord och låg ”fullt synlig på över 9 meters djup”. Forskarna menar att vattnet var klart på grund av att ”stora ostronbankar filtrerade allt vatten i viken var tredje dag, vilket begränsade förekomsten av mikrober och alger”. På den tiden ”fanns det gott om gråval, delfiner, manater, floduttrar, havssköldpaddor, alligatorer och amerikansk atlantstör” i området. Endast ”en bråkdel av de arter” som en gång fanns i viken lever där fortfarande.