Mammornas hinderlopp

Det är ett komplicerat men underbart äventyr att vara mamma. Mammor upplever dyrbara ögonblick som de inte vill byta bort för allt i världen. Men ibland kan de känna det som om de är nära ett sammanbrott. Helen jämför sitt liv som mamma med hinderlöpning, och ju längre tiden går, desto fler och högre tycks hindren bli.

Mammor får kanske offra ledig tid och en stor del av sitt sociala liv för barnens bästa. Esther, en fembarnsmamma, säger: ”Jag har dygnet-runt-jour. Jag har fått byta avslappnande bad mot hastiga duschar, romantiska middagar mot färdigmat. Jag har inte rest så mycket, sett så mycket eller upplevt så mycket. Men tvätten är i alla fall ren och struken!”

Naturligtvis vill de flesta mammor också tala om de många unika stunder av glädje som de får uppleva när barnen växer upp. Esther fortsätter: ”Ett spontant leende, de härliga orden ’Tack, mamma!’ och de varma kramarna – det är bränslet som håller mig i gång.” *

 Mammor i arbetslivet

Ett svårt hinder som har komplicerat livet för många mammor är att de försöker uppfylla det som traditionellt förväntas av dem och samtidigt orka med ett krävande arbete för att hjälpa till med familjens ekonomi. Många mammor i den här situationen arbetar utanför hemmet, inte för att de vill, utan för att de är tvungna. De vet att om de skulle stanna hemma, måste deras familjer, och särskilt barnen, klara sig utan en hel del saker. Deras löner, som ofta är lägre än männens trots att de utför samma arbete, är av stor betydelse för familjens ekonomi.

I São Paulo i Brasilien är 42 procent av alla arbetstagare kvinnor. En brasiliansk tidning kallade mammor som är hemma med barnen på heltid en ”utrotningshotad art”. På landsbygden i Afrika är mammor med en packe ved på huvudet och ett barn hängande på ryggen en vanlig syn.

Den krävande arbetsplatsen

Ett ytterligare hinder kan vara att arbetsgivarna fordrar att man arbetar långa dagar. Och kraven upphör inte i och med det. När Maria, som bor i Grekland, blev anställd, ombads hon att underteckna ett avtal där hon lovade att inte bli gravid under de närmaste tre åren. Om hon ändå blev gravid, skulle hon få kompensera arbetsgivaren ekonomiskt. Maria skrev under. Men ungefär ett och ett halvt år senare blev hon med barn. Hennes arbetsgivare visade då avtalet för Maria, som gick till domstol för att få företagets policy prövad. Hon väntar nu på ett domstolsutslag.

I mindre extrema fall kanske arbetsgivarna försöker få mammorna att återvända till arbetet så fort som möjligt efter förlossningen. Vanligtvis beviljas de ingen minskad arbetstid när de väl återgår till sitt arbete. Det görs alltså inga eftergifter trots att de nu har ansvaret för en liten baby. Dessutom kan de inte ta ut mycket ledighet utan att förlora på det ekonomiskt. Mammorna kanske också måste finna sig i bristfällig barnomsorg och otillräckliga bidrag.

Andra mammor kanske inte arbetar så mycket för sina ekonomiska behov som för sitt eget självförverkligande. Båda gångerna Sandra hade fått barn bestämde hon sig för att återgå till arbetslivet. Hon minns att hon ”ibland stod och stirrade ut genom fönstret och undrade vad resten av världen hade för sig” medan hon själv var ensam hemma med en baby. Och en del mammor börjar arbeta för att fly från familjelivets stress. Londontidningen The Daily Telegraph skrev: ”En del föräldrar försöker få några timmar extra i någorlunda lugn och ro på jobbet. Det skapar en ond cirkel; ju mindre tid de är med sina barn, desto mer likgiltiga, aggressiva och förändrade blir barnen.”

En svår balansgång

Att få balans mellan hem och arbete är inte lätt. Många instämmer säkert i vad en mamma från Nederländerna sade: ”Trött, trött, trött. Jag är trött redan när jag vaknar. När jag kommer hem från jobbet är jag helt utschasad. Barnen har redan börjat säga: ’Mamma är jämt trött’, och det ger mig så dåligt samvete. Jag vill inte försumma mitt jobb, men jag vill också vara den där utåtriktade mamman som kan göra allting. Tyvärr är jag inte så exemplarisk som jag skulle vilja vara.”

 Hon är en av de miljoner mammor som trodde på idén att ”kvalitetstid” med barnen delvis uppväger att man ofta är frånvarande, men som har upptäckt att den idén inte fungerar. I dag säger många mödrar att ansträngningen av att hantera stressen på arbetet och ansvarsbördan i hemmet gör att de känner sig utarbetade, överansträngda och underbetalda.

När kvinnor är borta från hemmet en stor del av tiden, får inte barnen det de mest av allt behöver – mammans tid och uppmärksamhet. Fernanda A. Lima, en barnpsykolog från Brasilien, säger att den enda som kan fylla mammans roll är mamman själv. ”De första två åren i ett barns liv är de mest kritiska”, säger hon. ”Barnet är fortfarande för litet för att förstå varför mamman inte finns där.” Någon annan kan minska barnets behov av mamman, men inte ta hennes plats. ”Barnet känner att det inte får sin mammas kärlek och omvårdnad”, säger hon.

Kathy, som är en heltidsarbetande mamma med en liten dotter, säger: ”Jag kände mig så fruktansvärt skyldig, som om jag övergav henne [på dagiset]. Det känns tufft att veta att man går miste om att se sitt barn växa upp och utvecklas, och det är väldigt konstigt att tänka sig att hon är mer fäst vid dagiset än vid mig.” En flygvärdinna i Mexico medgav: ”Till slut känner inte barnen igen dig, de respekterar dig inte, eftersom det inte är du som fostrar dem. De vet att det är du som är deras mamma, men plötsligt föredrar de att vara tillsammans med den kvinna som tar hand om dem.”

Å andra sidan säger mammor som stannar hemma för att ta hand om sina barn att de måste stå ut med att bli sedda över axeln och nedvärderade av ett samhälle som höjer förvärvsarbete till skyarna. I en del samhällen har hemmafruar inte längre någon status, så kvinnor känner sig pressade att göra karriär även om deras inkomst inte är nödvändig för familjen.

En ensam kamp

Något som bidrar till mammans alla mödor är följande faktum: Trött av en hel dags arbete kommer mamman hem, inte för att få vila, utan för att ta itu med de ordinarie hushållssysslorna. Kvinnor ses fortfarande ofta som ansvariga för barnen och hushållet, vare sig de förvärvsarbetar eller inte.

Allt fler mammor arbetar längre dagar, men det uppvägs inte alltid av att papporna hjälper till. Londontidningen The Sunday Times skrev: ”Storbritannien är en nation av frånvarande fäder, och enligt nya undersökningar tillbringar de så lite som 15 minuter om dagen med sina barn. ... Många män tycker inte att det är särskilt trevligt att vara tillsammans med familjen. ... Som en jämförelse är yrkesverksamma mödrar i Storbritannien tillsammans med sina barn 90 minuter om dagen.”

 En del män klagar på att hustrun har svårt att delegera sysslor, eftersom hon insisterar på att få det gjort exakt som hon alltid brukar göra det. ”Annars gör man fel”, säger männen. Om en trött hemmafru vill dra nytta av sin makes samarbetsvilja, är det tydligt att hon måste vara villig att göra eftergifter när det gäller hur saker blir gjorda i hemmet. Å andra sidan skall inte mannen använda det argumentet som en ursäkt för att inte göra någonting.

 Fler hinder

Djupt rotade traditioner kan också utgöra hinder. I Japan förväntas mammor ge sina barn en likadan uppväxt som andra barn i samma åldersgrupp. Om andra barn tar piano- eller teckningslektioner, känner mamman att hennes barn också måste få göra det. Skolan vill att föräldrarna låter sina barn vara med på samma fritidsaktiviteter som de andra barnen. Att man är annorlunda kan leda till att man blir mobbad av andra barn, föräldrar, lärare eller släktingar. Det är på samma sätt i andra länder.

Marknadsföring och trycket från samhället att konsumera kan göra barn krävande. I länder med hög levnadsstandard kanske mammorna tycker att de måste köpa allt det barnen vill ha, eftersom de ser att andra mammor gör det. Om de inte kan det, kanske de känner sig misslyckade.

Det här resonemanget om mammornas roll i dagens samhälle skall inte förringa den bedrift som miljoner hårt arbetande, självuppoffrande mammor gör, när de försöker lyckas med en av de viktigaste uppgifterna man kan ha – att fostra de kommande generationerna av den mänskliga familjen. Den uppgiften är ett privilegium. Bibeln säger: ”Barn är en gåva från Herren, livsfrukt är en lön.” (Psalm 127:3, Bibel 2000) Miriam, som har två barn, är en värdig representant för alla sådana mammor. Hon säger: ”Det har sina ojämförliga glädjeämnen att vara mamma, trots alla utmaningar. Vi mammor känner oss nöjda och tacksamma när vi ser barnen ta emot vår övning och fostran och bli ansvarsfulla samhällsmedlemmar.”

Vad kan hjälpa mammor att känna större glädje i sin uppgift? Nästa artikel kommer att bidra med några praktiska förslag.

[Fotnot]

[Ruta på sidan 6]

”Mors dag”

Svår fattigdom, brist på utbildning, ansvarslösa fäder, utbredda missförhållanden och aids plågar mödrar i södra Afrika. Så här hette det i en sydafrikansk tidning, The Citizen, på mors dag för ett tag sedan: ”Tusentals kvinnor kommer att misshandlas av sina män, och en del kommer att förlora livet på mors dag.” Varje år leder sådana problem till att tusentals sydafrikanska mammor överger sina barn. Under en tvåårsperiod såg man en 25-procentig ökning av antalet övergivna barn. Ännu mer tragiskt är att fler och fler kvinnor begår självmord. En kvinna från ett mycket fattigt område stod nyligen med sina tre barn tätt tryckta mot bröstet medan ett framrusande tåg närmade sig. Alla fyra dog. I kampen för att få det att gå ihop börjar en del mammor prostituera sig eller sälja droger. En del mammor får även sina döttrar att göra det.

Från Hongkong rapporteras det att ”vissa unga mödrar dödar sina barn vid födseln eller slänger babyn i en soptunna, eftersom de inte kan hantera sin utsatta situation”. Tidningen South China Morning Post skriver att en del unga gifta kvinnor i Hongkong ”befinner sig under så stor press att deras mentala hälsa kan försämras till den grad att de begår självmord”.

[Ruta på sidan 7]

Mammornas situation i några länder

Tidsbrist

❖ En undersökning i Hongkong visade att 60 procent av de förvärvsarbetande mammorna ansåg att de inte hade tillräckligt med tid för barnen. Under arbetsveckorna bor 20 procent av barnen som är upp till tre år och som har arbetande föräldrar någon annanstans än hemma, vanligtvis hos mor- eller farföräldrar.

❖ I omkring 13 år av sitt liv tar kvinnor i Mexico hand om minst ett barn som är yngre än fem år.

Mammor och arbete

❖ På Irland stannar 60 procent av mammorna hemma för att ta hand om barnen. I Grekland, Italien och Spanien är det 40 procent av mammorna som är hemma med barnen.

Hjälp i hemmet

❖ I Japan sade 80 procent av hemmafruarna att de önskade få hjälp av någon familjemedlem med hushållsarbetet, i synnerhet vid sjukdom.

❖ I Nederländerna tillbringar männen ungefär två timmar om dagen tillsammans med sina barn och använder 42 minuter till hushållsarbete. Kvinnorna använder omkring tre timmar tillsammans med barnen och 1 timme och 42 minuter i hushållet.

Stressade mammor

❖ Över 70 procent av mammorna i Tyskland känner sig stressade. Hälften klagar över besvär med ryggen. Mer än en tredjedel känner sig ständigt trötta och missmodiga. Nästan 30 procent dras med huvudvärk eller migrän.

Misshandlade mammor

❖ Av de kvinnor som ingick i en undersökning i Hongkong uppgav fyra procent att de hade blivit misshandlade under graviditeten.

❖ En undersökning som gjordes av tidningen Focus i Tyskland visade att nästan var sjätte mamma hade blivit fysiskt angripen av sitt barn vid minst ett tillfälle.

[Bilder på sidan 7]

Det kan innebära mycket stress att vara mamma, eftersom många kvinnor måste sköta både arbete och familj