Globaliseringen — förhoppningar och farhågor

”Globaliseringen är den stora ekonomiska företeelsen i vår era. ... Den ger oanade möjligheter åt miljarder människor över hela världen.” – MARTIN WOLF, EKONOMISKRIBENT.

”Vi, människorna på jorden, är en enda stor familj. Den nya tidsåldern ger oss nya utmaningar och nya globala problem, som miljökatastrofer, utarmning av tillgångar, blodiga konflikter och fattigdom.” – EDUARD SJEVARDNADZE, PRESIDENT I GEORGIEN.

I DECEMBER 1999 blev ett möte som hölls av Världshandelsorganisationen (WTO) i Seattle i USA avbrutet av ett upplopp. Polisen använde tårgas, gummikulor och pepparspray för att återställa ordningen. Det hela slutade med att hundratals demonstranter blev arresterade.

Vad var det som framkallade ”striden i Seattle”? Man kan räkna upp många anledningar, till exempel oro över anställningstrygghet, miljö och sociala orättvisor. För att göra en lång historia kort: det man fruktade var globaliseringen – och dess effekter på människan och jorden.

Oron har inte minskat. Sedan 1999 har demonstrationerna mot globaliseringen bara ökat i omfattning och intensitet. I vissa fall bemödar sig nu makthavarna om att förlägga sina möten till avskilda platser där det blir svårt för demonstranter att störa överläggningarna.

Alla ser naturligtvis inte globaliseringen som ett hot. Medan en del anser att globaliseringen bär skulden för alla svårigheter, menar andra att den är ett universalmedel som kan lösa de flesta av världens problem. Visst kan den här pågående debatten verka meningslös för den största delen av mänskligheten, som kanske bara har en vag föreställning om vad globalisering egentligen innebär. Men oavsett vad du har för uppfattning, påverkas du redan nu av globaliseringen, och du kommer förmodligen att påverkas ännu mer i framtiden.

Vad är egentligen globalisering?

”Globalisering” är den term som en del använder för att beskriva det världsomspännande, ökande beroendet länder och folk emellan. Det är en process som har accelererat i allt snabbare takt under de senaste tio åren, mycket beroende på de stora framsteg som har gjorts inom avancerad teknik. (Se rutan på sidan 5.) I princip har det kalla krigets två block praktiskt taget försvunnit, handelsbarriärerna har övervunnits, världens stora finansiella centra har integrerats, och det har blivit både enklare och billigare att resa.

Den här växande världsvida integrationen har fått en mängd olika konsekvenser – ekonomiska, politiska, kulturella och miljömässiga. Tyvärr kan en del vara negativa.  I FN:s Human Development Report 1999 heter det: ”Människor runt hela jorden förs samman på ett mer djupgående, genomgripande och direkt plan än någonsin tidigare. Det skapar många möjligheter och ger ny kraft åt både gott och ont.” Som så mycket annat av det människan har åstadkommit har även globaliseringen en fram- och en baksida.

Hopp om en bättre värld

Globaliseringen ”har berikat världen vetenskapligt och kulturellt och även gett många människor ekonomiska fördelar”, hävdar nobelpristagaren Amartya Sen. I Human Development Report 1999 görs en liknande iakttagelse: ”[Globalisering] skapar en enorm potential för att under tjugohundratalet utrota fattigdomen en gång för alla.” En snabb ökning av välståndet till följd av globaliseringen är anledningen till sådan optimism. I dag har en genomsnittsfamilj i världen tre gånger så hög inkomst som för 50 år sedan. *

En del analytiker ser en annan fördel med ekonomisk integration: det gör länder mindre benägna att starta krig. I boken The Lexus and the Olive Tree hävdar Thomas L. Friedman att globaliseringen ”ökar motivationen för att undvika krig och gör krig mer kostsamma än någonsin tidigare i modern historia”.

Större samverkan mellan människor kan också stärka den globala solidariteten. Människorättsorganisationer har med framgång använt sig av Internet för att verka för sin sak. Så till exempel kunde 1997 års internationella fördrag om att förbjuda landminor delvis uppnås genom e-post, som användes för att mobilisera stödgrupper över hela världen. Att man på det sättet närmade sig människor på gräsrotsnivå hyllades som ”en ny form av internationell diplomati, i vilken regeringar och samhällsmedborgare arbetar sida vid sida för att bekämpa den globala humanitära krisen”.

Trots de positiva resultaten fruktar många att de negativa konsekvenserna av globaliseringen överskuggar fördelarna.

Fruktan för en alltmer splittrad värld

Det hittills kanske största problemet med globaliseringen är att den har ökat klyftan mellan fattiga och rika. Utan tvivel har välståndet i världen ökat, men det har kommit ett färre antal människor och länder till godo. Nettoinkomsten för de 200 rikaste personerna i världen överstiger den sammanlagda inkomsten för 40 procent av jordens befolkning – cirka 2,4 miljarder människor. Och medan lönerna fortsätter att stiga i rika länder har man under de senaste tio åren sett en nedgång av den genomsnittliga inkomsten i åttio av världens fattigaste länder.

Miljön utgör ett annat stort problem. Ekonomisk globalisering har underblåsts av marknadskrafter som är mer intresserade av vinst än av bättre miljö. Agus Purnomo, ordförande för Världsnaturfonden i Indonesien, beskriver dilemmat: ”Vi är i en ständig kapplöpning med utvecklingen. ... Jag befarar att vi alla inom det närmaste årtiondet kommer att vara medvetna  om miljön, men att det då inte finns något kvar att värna om.”

Många oroar sig också för sina jobb. Både arbeten och inkomster har blivit mer osäkra när internationella fusioner och hård konkurrens gör att företagen ser sig tvingade att rationalisera sin verksamhet. Minsta förändring på marknaden ger företag en anledning att anställa eller avskeda personal om det påverkar vinsten, men i slutändan är det ändå människors liv det handlar om.

Globaliseringen av finansmarknaderna har medfört en annan osäkerhetsfaktor. Internationella investerare kan plöja ner enorma summor i utvecklingsländer men plötsligt dra dem tillbaka, när de ekonomiska utsikterna mörknar. Sådana omfattande transaktioner kan försätta det ena landet efter det andra i ekonomisk kris. Den ekonomiska krisen i Asien 1998 gjorde att 13 miljoner människor förlorade sina arbeten. I Indonesien fick de som trots allt kunde behålla sitt arbete se sin reallön minska till hälften.

Det är därför fullt förståeligt att globaliseringen väcker både hopp och förtvivlan. Finns det anledning att frukta globaliseringen? Eller kan vi förvänta oss att få det bättre? Har globaliseringen gett oss anledning att vara optimistiska inför framtiden? Följande artikel kommer att besvara de här frågorna.

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 3]

Nettoinkomsten för de 200 rikaste personerna i världen överstiger den sammanlagda inkomsten för 40 procent av jordens befolkning

 [Ruta/Bild på sidan 5]

TEKNIKEN BAKOM GLOBALISERINGEN

Tekniken har revolutionerat kommunikationerna det senaste årtiondet. Det går snabbare och har blivit billigare och lättare att komma i kontakt med människor och hämta information från praktiskt taget hela världen.

TELEVISION De flesta människor har nu tillgång till TV, även om de inte äger en egen TV-apparat. År 1995 fanns det 235 TV-apparater per 1 000 invånare i världen, vilket är dubbelt så många som 1980. Med en enkel parabol kan de som bor på avlägsna platser ta emot sändningar från hela jorden. ”I dag kan inte något land helt och hållet avskärma sig från de globala kommunikationsmedierna”, framhåller Francis Fukuyama, professor i politisk ekonomi.

INTERNET Varje vecka kopplar 300 000 nya användare upp sig på Internet. År 1999 uppskattade man att 700 miljoner skulle vara uppkopplade på Internet år 2001. ”Resultatet är att det aldrig tidigare i världens historia har varit möjligt för så många människor att få veta mer om så många andra människors liv, produkter och uppfattningar”, säger Thomas L. Friedman.

TELEFON Med fiberoptiska kablar och satellitöverföring har man sänkt telefonkostnaderna betydligt. Ett treminuterssamtal från New York till London har gått ner från 2 300 kronor år 1930 till 3 kronor år 1999. Sladdlösa nätverk har gjort mobiltelefonen lika vanlig som datorn. Mot slutet av år 2002 kommer uppskattningsvis en miljard människor att använda mobiltelefon, och många av dem kommer att ha möjlighet att koppla upp sin telefon på Internet.

MIKROCHIPS Alla de här tekniska landvinningarna, som hela tiden är under utveckling, är beroende av mikrochipset. De senaste 30 åren har mikrochipsets kapacitet fördubblats var artonde månad. Aldrig förr har så mycket information kunnat lagras i något så litet.