Gräs – inte bara det gröna på marken

FÖR en del är det bara det gröna som växer utanför huset, det där man måste klippa. Men för lantbrukare och fotbollsspelare är det en naturlig del av arbetsmiljön. För barn är det den idealiska lekplatsen. Men syftar ordet gräs bara på gräset i gräsmattor, vid bondgårdar och på idrottsplatser?

Om du bor i ett höghus mitt i stan, kanske du inte tror att du har så mycket med gräs att göra. Men faktum är att nästan varje dag kommer vi alla i kontakt med gräs i någon form och de produkter som framställs av det. Vad är egentligen gräs? Och hur kan vi använda det?

Vad är gräs?

Vi kan väl se lite närmare på den här oansenliga växten. Det finns många olika sorters gräs. Förutom växter som har den vetenskapliga beteckningen gräs (Poaceae, eller Gramineae) menar en del att även starrgräs och säv är gräs. Men endast växtfamiljen gräs kan sägas vara ”riktigt” gräs. Medlemmarna av gräsfamiljen har vissa gemensamma karaktärsdrag. Ta dig en ordentlig titt på det du tror är ett grässtrå.

Är strået runt och ihåligt? Har det noder, eller leder? Är bladen långa, platta och smala med parallella vener, och utgår de från bladslidor som omger strået? Växer bladen på samma sätt på den andra sidan av strået, så att bladen bildar två vertikala rader? Är rötterna ett virrvarr av tunna trådar snarare än en enda rot som förgrenar sig? Är blommorna – om du kan se några – små och obetydliga, och bildar de ett ax, en klase eller en vippa? Om det är så, är strået antagligen en medlem av familjen gräs.

Även om medlemmarna av gräsfamiljen är ganska lika till utseendet, uppvisar de en förbluffande variation, med mellan 8 000 och 10 000 olika arter. Längden på strået kan variera från cirka två centimeter till 40 meter, som hos en del sorter av bambu. Den största delen av vegetationen som täcker vår jord är gräs. Och det är inte att undra på, för gräs är en av jordens mest anpassbara växtgrupper och växer i både polartrakter och öknar, i tropiska regnskogar och på vindpinade bergssluttningar. Hela vegetationstyper – till exempel stäpp, savann, gräshed, prärie och äng – domineras helt av gräs.

En av de främsta anledningarna till att gräs växer så bra är dess motståndskraft. Till skillnad från många andra växter sker tillväxten inte i toppen, utan ovanför noderna. Och nya skott kan skjuta upp från revor som växer horisontellt på eller under jorden. Så när grässtråets topp klipps bort av en gräsklippare eller  av en ko som tar en tugga, fortsätter det ändå att växa, till skillnad från många andra växter. Och om man är flitig med gräsklippningen gynnas gräset mer än andra växter, vilket kan ge en tät och vacker gräsmatta.

Dessutom kan de flesta gräs som blir böjda i vinden eller nertrampade resa sig igen genom att strået växer snabbare på den sida som ligger mot jorden. Skadat gräs återställs därför ganska fort, vilket ger det en fördel framför andra växter i kampen om solljuset. Och vi kan vara glada för att gräset är en sådan tålig växt. Vi är ju faktiskt beroende av det.

En mångsidig växt

Gräs är inte bara den vanligast förekommande, utan också den mest betydelsefulla av blomväxterna på jorden. Gräs utgör själva grunden för vår föda, säger en botaniker. Det är som ”en fördämning som skyddar mänskligheten mot hunger”. Tänk till exempel på vad du har ätit i dag. Började du med en tallrik flingor av ris, havre, majs eller vete? I så fall åt du i själva verket  gräsfrö. Eller åt du kanske en småfranska eller något annat bröd? Mjölet i brödet görs av gräskärnor – vete, råg, korn och andra sädesslag är allesammans gräs. Cornflakes och tortillas, som görs av majsmjöl, är gräsprodukter. Majs – javisst, du gissade rätt – är också ett gräs. Använder du socker i teet eller kaffet? Mer än hälften av allt socker framställs av sockerrör, som är ett gräs. Kor, får och getter lever oftast av gräs, så man kan i viss bemärkelse säga att mjölk och ost är förädlat gräs.

Men din lunch då? Både pasta och pizzadeg görs av vetemjöl. Kycklingar och andra fjäderfän utfodras ofta med sädeskorn. Boskap äter alla möjliga sorters gräs. Egentligen har vi ägg, kött och fågel på vår meny tack vare att djuren har bearbetat gräset i sitt matsmältningssystem. Du kan till och med dricka gräs. Mjölk kommer från gräs, och det gör också många populära alkoholhaltiga drycker: öl, whisky, rom, sake, kvass och vodka.

Oroa dig inte för att just din favoritmat inte har blivit nämnd. Det är helt enkelt omöjligt att få med alla livsmedel som framställs av gräs. Man har beräknat att mer än hälften av alla kalorier som förbrukas i världen kommer från gräs. Det kanske inte är så konstigt, för nästan 70 procent av all odlad yta täcks av gräs!

Men gräs används inte bara till mat. Om dina husväggar är tillverkade av lera och strå, ja då är det gräs som ger den nödvändiga hållfastheten. På olika håll i världen täcker man hustaken med gräs. I Sydostasien används bambu till byggnadsställningar, ledningar, möbler, väggar och mycket annat. Man väver mattor och väskor av gräs, och gräs är råmaterial till lim och papper. Och tänk också på dina kläder. De flesta djur som förser oss med ull och läder är uppfödda på gräs. Gräsarten Arundo donax (kallas italienskt rör på svenska) används till rörblad i träblåsinstrument, till exempel i klarinetter. Man har inte funnit något material som har fungerat bättre för det ändamålet.

Gräs täcker och förskönar en stor del av jordens yta. Och tänk vilket vackert, fridfullt och avkopplande intryck en grön äng eller en välskött gräsmatta ger! Den rikliga tillgången på grönt gräs gör att en stor del av vårt syre kommer från gräsväxter. De fintrådiga rötterna skyddar jorden mot erosion. Och när vi tänker på gräsets mångsidighet blir vi inte förvånade över att höra att gräs har odlats och använts under lång tid.

Gräsets historia

Gräs nämns första gången i Bibelns skapelseberättelse. På den tredje skapelsedagen sade Gud: ”Må jorden få gräs att spira upp.” (1 Moseboken 1:11) * Alla stora civilisationer har varit beroende av gräs av något slag. Egyptierna, grekerna och romarna hade vete och korn som baslivsmedel, kineserna hade ris och hirs, folken kring floden Indus åt vete, korn och hirs, och mayafolket, aztekerna och inkaindianerna åt majs. De vidsträckta stäpperna försåg det mongoliska kavalleriets hästar med nödvändigt foder. Ja, gräs har verkligen haft stor betydelse för mänskligheten i alla tider.

Nästa gång du ser ett böljande sädesfält, en grönskande äng eller bara några ensamma grässtrån som sticker upp mellan gatstenarna kanske du stannar upp en stund och ägnar en tanke åt den här fantastiska och mycket mångsidiga växtfamiljen. Du kanske också känner att du vill tacka den store Konstruktören, Jehova Gud, precis som psalmisten gjorde när han sjöng: ”O Jehova, min Gud, du har visat dig vara mycket stor. ... Han låter grönt gräs skjuta upp för djuren och växtlighet till människans tjänst, för att låta föda komma fram ur jorden. ... Lovprisa Jah!” (Psalm 104:1, 14, 31–35)

[Fotnot]

[Diagram/Bilder på sidorna 16, 17]

(För formaterad text, se publikationen)

Gräsets vegetativa byggnad

Blommornas vanligaste former

Ax

Klase

Vippa

Rotfibrer

Stam

Bladslida

Nod

Bladskiva

 [Bilder på sidan 18]

Vad åt du för gräs i dag?

[Bild på sidan 18]

Eller drack du det?

[Bild på sidan 18]

Man kan till och med bo i hus av gräs

[Bild på sidan 18]

Andra gräsätare