Regnskogarna – Vem kommer att rädda dem?

DEN som vill lösa de problem som hotar tropiska skogar måste först ta itu med orsakerna. Vilka är de? Problemen handlar inte bara om överbefolkning. Jordens bördiga områden kan mätta världens befolkning – ja, mer än väl.

I vissa länder är regeringar faktiskt bekymrade för lantbrukens överproduktion, vilken får priserna på livsmedel att dala. Ibland har lantbrukare uppmuntrats att omvandla sin mark till fritidsområden, till exempel campingplatser, golfbanor eller djurparker.

Varför krymper då världens skogar? Vi måste se till orsaker som ligger på ett djupare plan än dem vi har tagit upp hittills.

Avskogningens grundorsaker

Många regeringars begär efter makt och rikedom ledde till att skogar skövlades långt före vår tids befolkningsexplosion. Det brittiska imperiets efterfrågan på timmer för sina skeppsbyggen ledde exempelvis till att Storbritanniens egna ekskogsbestånd ödelades, och längre fram även teakskogarna i Burma och Thailand. Samma stormakt ödelade skogar i Indien för att få bränsle till järngjuterier. Andra skogar höggs ner för att bereda plats åt gummi-, kaffe- och kakaoplantager.

Men efter andra världskriget gjorde motorsågar och bulldozrar det möjligt att kalhugga skogar i större skala. Man började alltmer exploatera de ömtåliga skogarna.

Stora företag köpte upp enorma områden bördig mark och mekaniserade jordbruket för att odla avsalugrödor. I tusental började landsbygdsbefolkningen söka sig till städerna, fråntagna sina arbeten. Åter andra flyttade till regnskogsområden. Sådana trakter kallades ibland ”ett land utan befolkning för en befolkning utan land”. När man till sist blev medveten om hur svårt det är att odla sådan mark var det ofta för sent – ett vidsträckt skogsområde var borta.

Korruption har också inneburit dödsdomen för många skogar. Ett tillstånd att avverka skog är värt stora summor. Vissa oärliga myndighetspersoner har tagit mutor och gett företag tillstånd att avverka under en kortare period, och då har avverkningen skett utan någon hänsyn till miljön.

 Det största hotet mot växt- och djurlivet i skogarna är ändå inte avverkning, utan omvandlingen av skog till jordbruksmark. I vissa fall, om marken är näringsrik, kan ett sådant ingrepp vara berättigat. Men i många fall har korrupta eller inkompetenta myndighetspersoner gett klartecken till att avverka skog som aldrig kan återhämta sig.

Skogarna blir också förstörda genom olaglig verksamhet. Värdefulla träd huggs ner utan att gärningsmännen blir upptäckta, till och med i nationalparker. Ibland sågas timmerstockarna till virke redan i skogen – något som är både olagligt och oekonomiskt. Invånare i trakten får betalt för att forsla bort timret på sina cyklar eller till och med på ryggen. Sedan, efter mörkrets inbrott, kör lastbilar i väg med det på vägar uppe i bergen för att undvika vägspärrar.

Avskogning och förlust av växter och djur är alltså inte det oundvikliga resultatet av befolkningstillväxt. Det är ofta en följd av vanvård, girighet, brottslighet och korrupta regeringar. Om det är så verkligheten ser ut, vad finns det då att hoppas på när det gäller att bevara de tropiska regnskogarnas rika biologiska mångfald?

Vilket hopp finns det för regnskogarna?

”Endast en bråkdel av världens tropiska regnskogar sköts på ett bra sätt”, sägs det i boken The Cutting Edge: Conserving Wildlife in Logged Tropical Forest. I samma bok tilläggs det: ”För närvarande är det inte många (om ens några) skogar som sköts framgångsrikt på ett miljövänligt sätt.” Miljövänlig skogsvård är säkert möjlig, men verkligheten är den att avskogningen sker snabbt över hela jorden.

Ett anmärkningsvärt undantag från den här regeln sägs vara Bolivia, där certifierat hållbart skogsbruk bedrivs i 25 procent av den tropiska regnskogen. Men världsvitt kan andelen vara mindre än en procent – en sorgligt liten del. De flesta tropiska skogar exploateras hänsynslöst. Själviskhet och girighet är de verkliga pådrivande faktorerna bakom skövlandet. Hur förnuftigt är det att tro att världens affärsmän och politiker kommer att hejda den här utvecklingen och i stället börja skydda mänsklighetens oersättliga arv?

Boken Forests of Hope avslutas med beskrivningen av följande mål för mänskligheten: ”Att komma fram till och hålla sig till en livsstil som fungerar för människor i hela världen och som inte ödelägger jorden och dess resurser.” Det är ett tilltalande mål – men är det realistiskt?

Vad var Skaparens avsikt med jorden och människan? Han uppmanade det första människoparet: ”Uppfyll jorden och lägg den under er, och råd över havets fiskar och himlarnas flygande skapelser och varje levande skapelse som rör sig på jorden.” (1 Moseboken 1:28) Gud tillåter alltså människorna att dra nytta av allt skapat. Men ”råd över” innebar inte rättighet att förstöra.

Frågan är alltså om mänskligheten globalt sett kan ändra sin livsstil för att leva på ett sätt ”som inte ödelägger jorden och dess resurser”. Sådana ord andas kärlek till nästan och respekt för Guds skaparverk, något som är sällsynt i dagens samhälle. Att hoppas att mänsklighetens ledare skall ta till sig och verka för en sådan livsstil är en önskedröm.

Men inte desto mindre förutsäger Guds ord en tid då jorden kommer att vara full av människor som älskar sin nästa och sin Skapare. Bibeln säger: ”De kommer inte att göra skada eller vålla fördärv någonstans på hela mitt heliga berg; ty jorden kommer sannerligen att vara full av Jehovas kunskap, liksom vattenmassorna täcker havets botten.” (Jesaja 11:9; Psalm 37:29; Matteus 5:5) Lägg märke till att orsaken till att Guds folk inte kommer att ”göra skada eller vålla fördärv” är att de har lärt känna Jehova, den store Skaparen, och älskar honom. Sådana människor skulle helt visst inte fördärva jorden.

Det här är ingen dröm. Jehova församlar och undervisar uppriktiga människor redan nu. Genom att studera Guds ord har miljoner över hela världen lärt sig leva på ett sätt som är grundat på självuppoffrande kärlek till andra. (Johannes 13:34; 1 Johannes 4:21) Vakna! tillsammans med tidskriften Vakttornet ges ut för att hjälpa människor att lära sig mer om en sådan livsstil och hur man kan leva så. Vi inbjuder dig att fortsätta att skaffa sådan kunskap. Inget ämne skulle kunna vara mera givande.

[Bilder på sidan 10]

Människan kommer att ta hand om den vackra jorden och inte missköta den