Född till en kall värld

ETT barn föds till en hård, kall värld, en värld full av stress. Ett barn kanske inte kan sätta ord på sina känslor, men en del forskare menar att till och med före födelsen är fostret medvetet om vad som händer runt omkring det.

I boken De oföddas hemliga liv sägs det: ”Vi vet nu att det ofödda barnet är en uppmärksam, reagerande människa som från den sjätte graviditetsmånaden (och kanske ännu tidigare) har ett aktivt känsloliv.” Barnet kanske inte minns något av det, men en del forskare undrar om inte den stressfyllda upplevelsen att komma till världen inverkar på livet längre fram.

Efter födelsen fortsätter stressen. Utanför mammans mage får barnet inte längre mat utan att anstränga sig. Navelsträngen som gav syre och näring är borta. För att överleva måste bebisen börja andas och äta själv. Någon behöver ge den mat och fylla de andra fysiska behoven.

Den nyfödde behöver också utvecklas mentalt, känslomässigt och andligt. Så någon måste ta hand om den lille. Vem passar bäst för det uppdraget? Vad måste barnet få av sina föräldrar? Hur kan man bäst fylla de behoven? Följande artiklar kommer att svara på det.