Ropet på reformer

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I TYSKLAND

”Om jag vore yngre, skulle jag starta en reformrörelse!” utropade Anna, en 80-årig kvinna i Tyskland. ”Vad skulle du då förändra?” frågade Robert. ”Allt!” svarade Anna.

MÅNGA instämmer säkert med Anna. Enligt en opinionsundersökning, som gjordes i Tyskland i mitten av 1990-talet, tyckte 2 av 3 att det krävdes ”långtgående reformer och viktiga sociala förändringar”. Det råder kanske en liknande situation i det land där du bor.

När allmänheten ropar på förändringar, utlovas vanligtvis reformer. Universitetslektor Frederick Hess, som är sakkunnig i utbildningsfrågor, skrev så här om skolreformer: ”Reformer är i huvudsak ett  symboliskt försök att lugna ett otåligt samhälle.” I tidningsrubriker läser vi om skattereformer, jordbruksreformer och reformer inom vården och rättssystemet. Vi hör om föreslagna reformer av skolan, socialvården och kriminalvården. * Vi läser också om hur medlemmar av vissa kyrkor kräver reformer i lärofrågor.

Reformer eller status quo

Vad ligger bakom sådana krav på förändringar? Människan har ständigt försökt förbättra världen omkring sig. Hon har försökt att göra det genom politiska val, genom ekonomiska satsningar, genom lagstiftning eller genom våld. Detta beror på människans djupa inre längtan efter att förbättra sin livssituation, att trygga sina barns framtid eller att söka förverkliga idealistiska drömmar om välfärd, moral och rättvisa. Så länge det finns människor som kämpar för att undgå de förödande verkningarna av okunnighet, sjukdom, fattigdom och hunger, kommer man att ropa på förändringar.

Medan många välkomnar reformer har andra en annan syn på reformivrare och det de söker uppnå. Somliga föredrar att behålla samhället som det är, att bevara status quo. De betraktar reformivrare som idealister som vill förändra världen men som har förlorat kontakten med verkligheten. I en handbok om den tyska reformrörelsen (Handbuch der deutschen Reformbewegungen 1880-1933) heter det att reformivrare ”lätt blir föremål för kritik, politiska karikatyrer och ironi”. Den franske skådespelsförfattaren Molière sade vid ett tillfälle: ”Det finns ingen större dårskap än detta att vilja ställa världen till rätta.”

Vad tycker du? Kan reformer förbättra världen? Eller är reformivrare bara idealistiska drömmare? Hur är det med tidigare reformer? Uppnådde de som låg bakom dem sina mål? Följande artiklar tar upp dessa frågor.

[Fotnot]