Vår sargade jord

ÅR 1805 kom två kända forskningsresande, Meriwether Lewis och William Clark, till Columbiafloden i det som nu är staten Washington i USA. * Det som fångade deras uppmärksamhet mer än själva floden var att det var så rikligt med lax i den. ”Det är nästan ofattbara mängder av den här fisken”, skrev de i sin dagbok. ”De kommer i så stora stim nerför strömmen och drivs upp på land att indianerna bara behöver plocka upp dem, dela dem och torka dem på träställningar.” Det var så rikligt med lax att indianerna torkade dem för att använda dem som bränsle!

I dag är situationen helt annorlunda. ”I mer än ett årtionde har forskare vetat om att det tas upp fisk i snabbare takt än fisken kan föröka sig”, sägs det i en rapport i Newsweek. Man beräknar till exempel att 90 procent av det vilda laxbeståndet i Nordatlanten är borta.

Men det är inte bara fisk det är ont om. Naturtillgångar som fossila bränslen, mineraler och skogsprodukter förbrukas i häpnadsväckande takt. Världsnaturfonden rapporterar att 30 procent av jordens naturtillgångar gick förlorade mellan 1970 och 1995. De metoder man använder för att skörda jordens tillgångar kan ofta slå tillbaka på miljön.

En del menar att eftersom människan har skapat dessa problem, kan hon också lösa dem. För att ta ett exempel har luftföroreningarna i många industristäder på senare år minskat. Betyder sådana strimmor av hopp att människan börjar få situationen under kontroll?

[Fotnot]

[Bildkälla på sidan 3]

© Kevin Schafer/CORBIS