Blick på världen

Värme från städer påverkar växterna

Satellitobservationer av östra Nordamerika tycks visa att värmen som avges från städer påverkar växterna, sägs det i en rapport i tidskriften Science News. Rapporten framhåller att växterna i städer får knoppar tidigare på våren och tappar löven senare på hösten än växter på landsbygden utanför städerna. Enligt Science News var städernas uppmätta temperatur under en femmånadersperiod ”i genomsnitt 2,28 grader högre än på platser omkring 10 kilometer från tätorternas centrum”. Från norra delen av Florida till södra delen av Canada ligger åtminstone 70 stadsområden som vardera omfattar mer än 10 kvadratkilometer. ”Dessa fakta visar att städerna har en tydlig inverkan på det lokala klimatet”, sägs det i Science News.

 Djurvänner

Hovdjur kan ha vänskapliga relationer till andra individer i flocken eller hjorden. Detta har länge hävdats av lantbrukare och boskapsskötare, men nu visar även en vetenskaplig undersökning av biologen Anja Wasilewski att det är så. Enligt Wasilewski, som har studerat hästar, åsnor, nötboskap och får, är vänskapen märkbar hos djur som ofta vistas tillsammans. Den tar sig uttryck i att djuren har kroppskontakt med varandra när de vilar eller äter, att de delar med sig av maten och att de gör rent varandras päls. Får, till exempel, ”gnuggar huvud” med ett ”kompisfår” efter att ha bråkat med något annat djur. Detta beteende verkar lugna och trösta fåret, sägs det i den tyska dagstidningen Die Zeit. Åsnor har för det mesta bara en enda vän, men å andra sidan varar deras vänskap längre. Men för att undvika att förmänskliga djuren är forskarna försiktiga med att spekulera om vilka funktioner och effekter sådana sociala mönster kan ha.

Avskogning i Latinamerika

På bara 13 år har omkring 50 miljoner hektar skog i Latinamerika förstörts, vilket motsvarar hela Spaniens yta, sägs det i en rapport utgiven av FN:s miljöprogram (UNEP). I Brasilien har 23 miljoner hektar förstörts, och i Mexico har 6,3 miljoner hektar skog försvunnit samt 400 000 hektar odlingsbar mark eroderat. Haiti, El Salvador och ön Saint Lucia förlorade mellan 46 och 49 procent av sina skogar under samma period. Den vetenskapliga tidskriften ¿Cómo Ves?, som ges ut av ett universitet i Mexico City, säger: ”Statistiken är skrämmande, och den blir ännu mer skrämmande när man tänker på ... alla de hundratusentals växter och djur som har försvunnit från vår alltmer ofruktbara planet.”

Träning mot kronisk trötthet

Trots omfattande forskningsarbete har läkarvetenskapen ännu inte funnit orsakerna till kroniskt trötthetssyndrom (CFS) och inte heller något botemedel. ”Av det breda utbud av antivirusbehandlingar, hormonbehandlingar, immunologiska, antidepressiva och andra behandlingar som har utvärderats har inte någon medfört någon större förbättring”, sägs det i en rapport publicerad i The Medical Journal of Australia (MJA). Behandlingsprogram som har inbegripit fysisk träning, som att gå, cykla eller simma, har visat sig ge bättre resultat än ett flertal andra behandlingar. En del som lider av kroniskt trötthetssyndrom har undvikit att träna, eftersom de känner att för mycket fysisk aktivitet har förvärrat deras symtom. Lagom är alltså bäst. Vissa som tränar med måtta och tar hänsyn till sina begränsningar upplever en märkbar förbättring. Träningen minskar depressionen och påverkar blodtrycket gynnsamt. Välbefinnandet och arbetsförmågan ökar, rapporterar MJA. ”Fysisk träning bör vara en grundläggande del i behandlingen av patienter med kroniskt trötthetssyndrom”, avslutar rapporten.

Pandor och bambu

”Jättepandan, symbolen för Kina och för naturskydd, är inte lika utrotningshotad som man har trott”, sägs det i Londontidningen The Daily Telegraph. En undersökning som har pågått under fyra år och har utförts av Världsnaturfonden och den kinesiska regeringen visar att det inte bara finns mellan 1 000 och 1 100 jättepandor, vilket tidigare beräkningar har visat, utan fler än 1 590. Den mer tillförlitliga beräkningen har gjorts med hjälp av förbättrad teknik. Man har använt satellitnavigationssystemet GPS för att kartlägga de områden som omfattas av undersökningen. Detta är goda nyheter för naturvårdare, men World Conservation Monitoring Centre i Cambridge i Storbritannien varnar för att bambun, jättepandans huvudsakliga föda, hotas av avverkning. Det som gör bambun särskilt känslig för avskogning är att ”bambuplantor av samma art blommar samtidigt, och det sker en enda gång, varefter plantorna dör. Blomningen sker efter 20–100 år beroende på art”, sägs det i Londontidningen The Guardian.

Varning för insektsmedel

Två studier visar att myggspiraler, ett av de mest använda insektsmedlen i Asien, kan vara skadliga, i synnerhet för barn, rapporterar tidskriften Down to Earth, som ges ut i Indien. Forskare vid University of California i USA menar att rykande myggspiraler utsätter lungorna för cancerogena ämnen. Många familjer i utvecklingsländer använder myggspiraler i sina hus, som ofta är mycket små. De som sammanställde denna studie framhåller också: ”Fönstren är dessutom stängda under natten.” En annan undersökning, som gjordes av forskare från Malaysia och USA, visade att en myggspiral som brinner i åtta timmar ”avger lika många partiklar som mellan 75 och 137 cigaretter”. Som ett alternativ rekommenderar experter växtbaserade produkter, till exempel sådana som görs av nimträdet. ”De är inte bara effektiva och bra för hälsan, de gräver inte heller lika stora hål i plånboken”, sägs det i rapporten.

Åldersgränser

”Dagens filmer innehåller mycket mer våld, sex och svordomar än filmer med samma åldersgräns för tio år sedan.” Det menar forskare vid Harvard School of Public Health i USA. De studerade det system som finns i många länder för att sätta åldersgräns på filmer. I studien, som omfattade filmer från 1992 till 2003, undersöktes förhållandet mellan filmernas åldersgräns och deras innehåll. Resultatet pekar på att man i dag är avsevärt mer tolerant när man sätter åldersgränser. Forskarna säger att ”föräldrarna måste förstå att de har ansvaret att välja lämpliga filmer tillsammans med och för sina barn och att de måste resonera om budskapet i filmerna med barnen för att undvika negativ påverkan och förstärka positiva effekter”.