En svindlande  vacker dal

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I UKRAINA

NÄR våren kommer till den här lilla dalen som ligger inbäddad i Karpaterna, täcks den bördiga marken undan för undan av en matta av vita blommor. Den bästa tiden för ett besök är sent på våren, då en söt doft sveper över ängen och lockar besökarna att ta en närmare titt.

Var äger den här vackra föreställningen rum? I det som kallas narcissdalen, ett naturreservat nära Khust i västra Ukraina. Här finns vidsträckta fält med vilda narcisser. Även om det finns mer än 400 växtarter i dalen, är det narcisserna som dominerar.

På ukrainska är naturreservatet i själva verket uppkallat efter en narciss (Narcissus angustifolius), som påminner om en påsklilja. Den här lökväxten med sina långa smala blad och trumpetlika bikrona omgiven av vita eller gula kalkblad finns också bland annat i Alperna och på Balkan.

Narcisser har under århundraden prisats av poeter och musiker. En art har rentav fått det latinska namnet Narcissus poeticus, eller poetnarciss. Men poeter är inte de enda som har lagt märke till deras skönhet. I det forntida Rom använde härskarna en gång i tiden gula narcisser för att hedra sina segerrika krigare, och i Preussen var narcissen en symbol för kärlek och lycka. På olika platser världen över hyllar man fortfarande narcissens skönhet vid årliga högtider och fester.

Men narcissen är mycket mer än bara en vacker blomma. Det latinska namnet Narcissus är besläktat med det grekiska ordet narkạo, som betyder ”att bli bedövad”. Kan man verkligen bli det? När det är full blomning i narcissdalen kan besökare bli matta eller till och med känna sig lätt berusade!

Doftens narkotiska effekt har fått somliga att mena att blomman har läkande egenskaper. Araberna använde narcissolja för att behandla skallighet, medan fransmännen använde den för att behandla epilepsi och hysteri. Nu för tiden används narcissolja i parfymer och, i renad form, i aromaterapi.

Kommer den att bevaras?

Den smalbladiga narcissen växte ursprungligen i höga bergsområden på mellan 1 100 och 2 700 meters höjd. Men narcissdalen ligger endast 200 meter över havet och är därmed den lägst belägna dalen där just den här blomman växer.

För att bevara detta naturens under gjordes narcissdalen till naturreservat 1979. Omkring 20 år senare blev den art som är dominerande här, Narcissus angustifolius, fridlyst av Europarådet.

Till en början var det förbjudet att slå gräs i narcissdalen när blomningen var över. Men efter några år minskade antalet blommor. Varför det? Vetenskapsmän upptäckte att när gräset fick växa fritt, kvävdes de nya plantorna. Men när förbudet mot att slå gräs upphävdes återfick dalen sin naturliga balans. Gräset används till hö åt boskap under vintern, och på våren slår dalen ut i blom igen.

Den fantastiska blomsterprakten är en påminnelse om de slumrande möjligheter som vår jord har. Många som studerar Bibeln ser fram emot den tid under Guds kungarike när ”vildmarken och den vattenlösa trakten skall jubla, och ökenslätten skall fröjda sig och blomstra” av skönhet. (Jesaja 35:1) När jorden har blivit återställd till de paradisiska förhållanden som en gång rådde i Eden, kommer den skönhet som man upplever i den här dalen att omfatta hela jorden. (1 Moseboken 2:8–15)