Första maj – Vad innebär den dagen för dig?

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I STORBRITANNIEN

Första maj – Vad får den dagen dig att tänka på? Parader och demonstrationer? Dans kring majstången? * Ledigt från arbetet?

BEROENDE på var vi bor kanske vi förknippar första maj med helt olika saker. Men oavsett vilka associationer vi får, så finns det ett samband. En kort historisk återblick kommer att sprida ljus över våra dagars förstamajfirande.

Ursprunget

I det forntida Rom inföll första maj under floralierna – festligheter uppkallade efter Flora, vårens och blomstrens gudinna. Man sjöng, dansade och anordnade blomstersmyckade processioner. Speciellt de prostituerade uppskattade högtiden, eftersom de betraktade Flora som sin skyddsgudinna.

När romarna erövrade andra länder, förde de med sig sina sedvänjor. Men i keltiska länder upptäckte de att folk redan hade en högtid, Beltane, som man firade första dagen i maj. Kvällen före, dvs. när det keltiska dygnet började, släcktes alla eldar, och när solen gick upp tände man bål uppe på höjder eller under heliga träd för att välkomna sommaren och fira livets återkomst. Boskapen släpptes ut på bete, och gudarna anropades för att de skulle ge djuren sitt beskydd. Det dröjde inte länge förrän floralierna och Beltane hade blivit sammanflätade till en och samma högtid.

Valborg var den tyska och skandinaviska motsvarigheten till Beltane. Firandet började på valborgsmässoafton, då man tände eldar för att driva bort häxor och onda andar. Andra länder i Europa utvecklade sina egna traditioner, och många av dem lever kvar än i dag.

Kristenhetens kyrkor kunde inte göra mycket för att påverka de här hedniska festligheterna. ”Första maj – eller Beltane – var årets mest lössläppta dag, den högtid som den kristna kyrkan och andra myndigheter aldrig riktigt kunde kontrollera”, sägs det i den engelska dagstidningen The Guardian.

Förstamajtraditioner

På medeltiden hade nya traditioner fogats till vad som vid det här laget hade blivit Englands populäraste högtid. Om natten samlade män och kvinnor in blommor och utslagna lövruskor från närliggande skogar för att vid soluppgången välkomna maj  månad. * Enligt puritanen Philip Stubbes skrift The Anatomy of Abuses var omoralen utbredd. Mitt i byn reste de festande människorna ett träd, en majstång, som fick stå i centrum för dagens alla danser och lekar. Stubbes kallade den ”den stinkande avguden”. Folket korade en majdrottning, och ofta en majkung, som fick trona över festligheterna. Majstänger och majdrottningar var vanliga också på andra platser i Europa.

Vad var innebörden i de här förstamajtraditionerna? I ett uppslagsverk förklaras det: ”Ursprungligen ville man genom de här ceremonierna försäkra sig om goda skördar, som i sin tur skulle leda till fruktbarhet hos boskap och människor. Men i de flesta fall glömdes innebörden bort med tiden, och sedvänjorna överlevde som enbart populära festligheter.” (Encyclopædia Britannica)

Stigande och fallande popularitet

De protestantiska reformatorerna försökte avskaffa högtiden, eftersom den ansågs vara hednisk. I det kalvinistiska Skottland förbjöds majfirandet 1555, och 1644 bannlystes majstängerna av det puritanska engelska parlamentet. Under Oliver Cromwells tid, när England var utan kung, försökte man sätta stopp för de ”tygellösa sedvänjor” som var förbundna med första maj. Men när monarkin återinfördes 1660, kom också majstängerna tillbaka.

Firandet kring majstången minskade successivt under 1700-talet och i början av 1800-talet men har på senare tid återuppstått under mer anständiga former. Många ”traditionella” sedvänjor, som att barn dansar kring majstången och samtidigt flätar samman långa färgglada band, kommer från den här senare tidsperioden. Men folklorister som forskar i de forntida traditionerna i samband med majfirandet upptäcker fler och fler av dess hedniska rötter.

Europeiska emigranter tog med sig sina seder och bruk till nya länder, och en del av deras avkomlingar firar fortfarande första maj på traditionellt sätt. Men i många länder är första maj, eller första måndagen efter den 1 maj, numera bara en ledig dag.

Första maj blir arbetarklassens dag

De förstamajdemonstrationer som äger rum i våra dagar fick sin början i Nordamerika. Varför just där? Den industriella revolutionen förde med sig nya maskiner som gick dygnet runt, och det resulterade i att fabriksägarna ofta förväntade att de anställda skulle arbeta upp till 16 timmar om dagen, utom på söndagar. I ett försök att förbättra livssituationen för arbetarna beslöt ett förbund av organiserade  fackföreningar i USA och Canada att kräva åtta timmars arbetsdag från och med den 1 maj 1886. De flesta arbetsgivare vägrade att tillmötesgå det kravet, så den 1 maj gick tusentals arbetare i strejk.

I samband med ett möte som strejkande arbetare höll på Haymarket i Chicago i Illinois fick arbetarrörelsen i USA sina första martyrer. Arbetare i England, Frankrike, Holland, Italien, Ryssland och Spanien organiserade också massmöten för att visa sitt stöd. * År 1889 beslöt Andra internationalens första kongress i Paris att den 1 maj 1890 skulle bli en dag med internationella demonstrationer till stöd för kravet på 8 timmars arbetsdag. Första maj blev därefter en årlig manifestationsdag med demonstrationer för bättre arbetsförhållanden.

I republiker i Sovjetunionen brukade man fira första maj med militärparader och uppvisningar av tekniska landvinningar. I våra dagar firar många länder arbetarklassens dag, eller arbetarrörelsens internationella dag, den 1 maj. Men i USA och Canada firas arbetarklassens dag första måndagen i september.

Forntida och nutida anknytningar

Första maj har alltid varit en folkets dag. Arbetarna tog ledigt vare sig de hade arbetsgivarens samtycke eller inte. Rollerna var ombytta. Man valde en kung och drottning för dagen bland vanligt folk och gjorde sig lustig på de styrande klassernas bekostnad. Första maj förknippades därför snabbt med arbetarrörelsen, och på 1900-talet hade den blivit en socialistisk högtidsdag.

I likhet med det forntida majfirandet har arbetarrörelsens internationella dag blivit en dag då människor paraderar genom gatorna. Men på senare år har det blivit vanligt med våldsinslag i samband med första maj. År 2000, till exempel, protesterade man över hela världen mot den globala kapitalismen. Protesterna förmörkades av slagsmål, skador och materiell förstörelse.

Behovet av en förändring – snart tillgodosett

Är det realistiskt att tro att människor kan genomföra de nödvändiga världsomfattande förändringar som behövs för att alla ärliga och uppriktiga människor skall få ett bättre liv? Nej, det är det inte. Gång på gång har det gamla bibliska ordspråket visat sig stämma: ”Det tillkommer inte den man som vandrar att själv styra sina steg.” (Jeremia 10:23)

En högre makt – långt mäktigare än någon människa – behövs för att det skall kunna bli fridsamma förhållanden på jorden. Källan till den makten är jordens Skapare, Jehova Gud. I hans ord, Bibeln, sägs det: ”Du [Jehova] öppnar din hand och mättar allt levande med vad de önskar.” (Psalm 145:16) Vi inbjuder dig att undersöka Guds storslagna löften närmare.

I uppfyllelse av den mönsterbön som Guds Son, Jesus Kristus, lärde sina efterföljare skall Guds kungarike komma, och Guds vilja skall verkligen ske på jorden. Bibeln lovar att Guds förordnade styresman, Jesus Kristus, ”skall befria den fattige som ropar på hjälp, också den nödställde och den som ingen hjälpare har. Han skall ha medlidande med den ringe och den fattige, och de fattigas själar skall han rädda. Från förtryck och våld skall han friköpa deras själ.” (Psalm 72:12–14)

[Fotnoter]

[Bild på sidan 12]

På 1500-talet restes en majstång den 1 maj varje år utanför en kyrka i London

[Bildkälla]

Ur boken Observations on Popular Antiquities

[Bild på sidan 14]

Antikapitalistiskt möte i London, första maj 2000

[Bildkälla]

© Philip Wolmuth/Panos Pictures