Blick på världen

▪ ”Djuphavet är det avgjort största habitatet på vår planet. Och ett av de mest ogästvänliga. ... Men var vi än letar så finner vi liv, ibland i överraskande mängder.” (NEW SCIENTIST, STORBRITANNIEN)

▪ En federal domstol i Harrisburg i Pennsylvania i USA har avkunnat en dom som slår fast att ”det strider mot konstitutionen att i en allmän skola, under lektioner i naturvetenskap, lära ut ... [intelligent design] som ett alternativ till evolution”. (THE NEW YORK TIMES, USA)

▪ Enligt en intervjuundersökning som gjordes 2005 ”förkastar 51 procent av amerikanerna evolutionsteorin”. (THE NEW YORK TIMES, USA)

▪ Harriet, en elefantsköldpadda från Galápagosöarna som väger 150 kilo och finns på ett zoo i Brisbane i Australien, är med sina 175 år så vitt man vet ”världens äldsta ... levande djur”. (AUSTRALIAN BROADCASTING CORPORATION)

▪ Schweiziska forskare har upptäckt hur en del sorters majs försvarar sig mot majsrotbaggen. De avsöndrar doftämnen i jorden, vilka drar till sig mycket små rundmaskar som dödar insekten i larvstadiet. (DIE WELT, TYSKLAND)

Jättebläckfisk fotograferad

I närheten av Boninöarna, söder om Japan, har vetenskapsmän för första gången fotograferat en levande jättebläckfisk i vilt tillstånd. Man agnade krokar med bitar av räkor och små bläckfiskar och sänkte ner dem med kameror ovanför. Jättebläckfisken kom i sikte på omkring 900 meters djup, och man beräknar att den var cirka åtta meter lång.

”Dinosaurier åt gräs”

Upptäckten att ”dinosaurier åt gräs” är ”en fullständig överraskning för forskarna”, rapporterar nyhetsbyrån Associated Press. Upptäckten gjordes när man undersökte fossil sauropodavföring som hittats i Indien. Varför är fyndet så intressant? Tidigare har man trott att ”gräsen inte framträdde förrän långt efter det att dinosaurierna hade dött ut”, sägs det i rapporten. Dessutom menar man att sauropoderna ”saknade det speciella slag av tänder som behövs för att mala sönder sträva blad”. Caroline Strömberg, som är paleobotaniker och ledare för den grupp som gjorde upptäckten, säger: ”De flesta skulle aldrig ha kunnat föreställa sig att de [sauropoderna] åt gräs.”

Hur kan bin flyga?

Om humlor har det skämtsamt sagts att det är vetenskapligt bevisat att de inte kan flyga. Man har menat att sådana ”tunga” insekter, som har så korta vingslag, inte borde kunna alstra tillräcklig lyftkraft. För att ta reda på hemligheten ”filmade ingenjörer hovrande bin med en bildhastighet av 6 000 bilder per sekund”, sägs det i New Scientist. Binas teknik beskrivs som ”ovanlig”. ”Vingen vrids bakåt i en 90-gradig båge och vinklas sedan upp när den vänder tillbaka – 230 gånger i sekunden. ... Den är som en propeller, där bladet också roterar”, förklarar en av deltagarna i forskningsgruppen. Deras rön kan hjälpa ingenjörer att konstruera om propellrar och bygga flygplan som är mer lättmanövrerade.

Sjungande möss

”Möss kan sjunga, och ... sångerna de sjunger för sin blivande partner är nästan lika invecklade som fåglarnas sång”, skriver New Scientist. Mössen sjunger på ultraljudsfrekvenser, frekvenser som är för höga för att uppfattas av det mänskliga örat, och det är förmodligen anledningen till att deras sång inte uppmärksammats tidigare. Forskare i St. Louis i Missouri i USA fann att hanarnas läten var ”arrangerade i fraser och motiv” och därför ”uppfyller kriterierna för vad som kan definieras som ’sång’”. Mössen kan följaktligen räknas in i en exklusiv klubb. Andra däggdjur som man vet sjunger är valar, delfiner, en del arter av fladdermöss och, förstås, människor.