Sök goda råd
Steg 1
Sök goda råd
Varför är det ett viktigt steg? Första gången föräldrar håller sitt nyfödda barn i sina armar kan de uppleva motstridiga känslor. ”Jag kände glädje och förundran”, säger Brett, en pappa som bor i Storbritannien. ”Men jag kände samtidigt ett stort ansvar och att jag inte var förberedd för uppgiften.” Monica, en mamma som bor i Argentina, säger: ”Jag oroade mig för hur jag skulle kunna sörja för min lilla flickas behov. Jag undrade: Kommer jag att kunna uppfostra henne till att bli en ansvarskännande vuxen?”
Kan du förstå de blandade känslor som de här föräldrarna upplevde? Ja, att uppfostra ett barn är en av de mest krävande och frustrerande uppgifter en människa kan ställas inför, men det är samtidigt en av de mest tillfredsställande och givande. Som en pappa sade: ”Du får bara en chans att fostra ditt barn.” Med tanke på det enorma inflytande föräldrar har på sina barns hälsa och lycka kanske du känner att du behöver tillförlitliga råd om hur man blir en bättre förälder.
Problemet. Alla verkar ha synpunkter på hur man skall uppfostra barn. Förr i tiden tog nyblivna föräldrar råd av sina egna föräldrar eller lät sig vägledas av sin religiösa övertygelse. Men i många länder håller familjebanden på att lösas upp, och religionen har förlorat sitt inflytande. Det har lett till att många föräldrar har vänt sig till professionella familjerådgivare. En del av de råd som de här experterna ger är grundade på sunda principer. I andra fall kan deras råd vara motsägande och kanske snart anses vara föråldrade.
Lösningen. Sök råd hos den som vet mest om hur man fostrar barn – människans Skapare, Jehova Gud. (Apostlagärningarna 17:26–28) Hans ord, Bibeln, innehåller både direkta råd och praktiska exempel som kan hjälpa dig att bli en bättre förälder. Han lovar: ”Jag skall ge dig råd, med mitt öga riktat på dig.” (Psalm 32:8)
Vilka råd från Gud kan hjälpa föräldrar att ge sina barn en god hemmiljö?
[Infälld text på sidan 3]
”Förtrösta på Jehova av hela ditt hjärta och stöd dig inte på ditt eget förstånd.” (Ordspråksboken 3:5)