FÖRE Galileis tid trodde många att solen, planeterna och stjärnorna kretsade kring jorden. Den uppfattningen var även en officiell dogm i den katolska kyrkan.

I sitt teleskop såg Galilei sådant som motbevisade allmänt accepterad vetenskap. Till exempel verkade solfläckar röra sig över solens yta, och Galilei drog därför slutsatsen att solen snurrar runt sin egen axel. Sådana observationer kastade nytt ljus över universum, men det skulle också leda till att Galilei råkade i direkt konflikt med den katolska kyrkan.

Några årtionden tidigare hade den polske astronomen Nicolaus Copernicus utvecklat teorin om att jorden rör sig runt solen. Galilei studerade Copernicus verk om himlakropparnas rörelser och samlade bevis som stödde den teorin. Till en början tvekade Galilei att offentliggöra sina observationer eftersom han fruktade hån och löje. Men det han såg i sitt teleskop gjorde honom så entusiastisk att han med tiden inte  längre kunde bärga sig, utan publicerade sina upptäckter. Några vetenskapsmän blev provocerade av hans slutsatser, och det dröjde inte länge förrän även präster svartmålade Galilei från sina predikstolar.

Kardinal Bellarmini, en ledande teolog på den tiden, informerade år 1616 Galilei om ett nytt katolskt dekret som fördömde Copernicus uppfattningar. Han uppmanade Galilei att rätta sig efter dekretet. Det skulle dröja flera år innan Galilei återigen offentligt hävdade att jorden rör sig runt solen.

År 1623 blev en av Galileis vänner insatt som påve och fick namnet Urban VIII. Året därpå bad Galilei honom att upphäva dekretet från 1616. Men han gick inte med på det, utan gav i stället Galilei uppdraget att beskriva Copernicus och Aristoteles motstridiga teorier utan att ta parti.

Galilei skrev då boken Dialog om de två världssystemen. Även om påven hade beordrat honom att vara neutral, var det tydligt att han med sin bok tog ställning för Copernicus. Snart menade Galileis fiender att boken gjorde narr av påven. Galilei blev anklagad för kätteri, hotades med tortyr och tvingades att avsvära sig all tro på den kopernikanska läran. År 1633 dömde inkvisitionen honom till livstids husarrest och bannlyste hans böcker. Galilei dog i sitt hem i Arcetri nära Florens den 8 januari 1642.

Under flera hundra år fanns Galileis skrifter på katolska kyrkans lista över förbjudna böcker. Först 1979 omprövade kyrkan inkvisitionens 300 år gamla beslut. Och det dröjde ända till 1992 innan påve Johannes Paulus II medgav att den katolska kyrkan helt felaktigt hade fördömt Galilei.