I SLUTET AV 1400-talet kom europeiska upptäckare till Central- och Sydamerika och blev bekanta med arapapegojan. Den är en vacker fågel med lång stjärt som lever i tropiskt klimat. När en flock arapapegojor lyfter från trädkronorna exploderar himlen i ett fyrverkeri av färger. Upptäckarna hade aldrig sett något liknande. Det dröjde inte länge förrän de här fåglarna fanns med på kartor över området som en sinnebild av det nyfunna paradiset.

Både hanarna och honorna har färgglada fjäderdräkter, vilket inte är så vanligt. Arorna är intelligenta, sociala fåglar och har ett högt och genomträngande läte. En flock kan bestå av upp till 30 fåglar. När de vaknar på sin pinne på morgonen flaxar de i väg för att leta efter frön, frukt eller andra munsbitar. De greppar maten med sina klor och hugger sedan in på den. De klarar till och med att knäcka hårda nötter med sin böjda, kraftiga näbb. När de är mätta och belåtna brukar de samlas på en klippavsats eller strand för att nafsa i sig lera, som neutraliserar gifter i maten och innehåller de mineraler de behöver.

 Aror har vanligtvis samma partner hela livet, och de hjälps åt med att ta hand om ungarna. De bor i bergsskrevor och i håligheter i träd, flodbankar och termitstackar. Man kan ofta se dem sitta och putsa varandras fjädrar utanför boet. Vid sex månaders ålder är de fullvuxna, men de stannar ändå hos sina föräldrar i tre år. I det vilda kan aror leva i 30 till 40 år, men i fångenskap har vissa levt i mer än 60 år. Nedan presenteras några arapapegojor.