Människor kan ha fördomar mot andra på grund av deras nationalitet, hudfärg, språk, religion, kön eller sociala status. En del dömer också andra utifrån deras ålder, utbildning, utseende eller funktionsnedsättningar. Men ändå kanske de inte anser sig vara fördomsfulla.

Finns det risk att du har blivit smittad av det här? Ofta kan man märka när andra har fördomar, men det kan vara svårare att se det hos sig själv. Faktum är att vi alla har fördomar i viss utsträckning. Sociologiprofessor David Williams förklarar att ”när man har en negativ uppfattning om en grupp och sedan träffar någon från den gruppen ... kommer man att behandla den personen annorlunda utan att ens veta om det”. *

Vi kan ta Jovica som exempel. Han bor på Balkan, och där finns det en minoritetsgrupp som många har en negativ syn på. Han erkänner: ”Jag tänkte att ingen som tillhör den gruppen kunde vara en bra människa. Men jag insåg inte att jag hade fördomar. Jag tänkte helt enkelt: ’Det är ju bara så det är.’”

I många länder stiftar man lagar för att förhindra rasism och annan diskriminering. Men ändå fortsätter fördomarna att frodas. Varför då? Därför att sådana lagar bara gäller människors handlingar, inte deras tankar och känslor. Och det är i vårt sinne och hjärta som fördomar börjar gro. Innebär det här att kampen mot fördomar redan är förlorad? Eller finns det något botemedel?