Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

HISTORISKA PORTRÄTT

Alhazen

Alhazen

DU KANSKE inte har hört talas om Abū ‘Alī al-Ḥasan ibn al-Haytham. I västvärlden är han mer känd som Alhazen, som är den latinska formen av hans arabiska förnamn, al-Ḥasan. Men du har med stor sannolikhet haft nytta av hans livsverk. Han har beskrivits som en av de mest betydelsefulla och inflytelserika personerna inom vetenskapen.

Alhazen föddes omkring 965 v.t. i Basra i nuvarande Irak. Han hade många intressen, däribland astronomi, fysik, kemi, matematik, medicin, musik, optik och poesi. Vi ska se vad vi har honom att tacka för.

EN FÖRDÄMNING I NILEN

Det finns en berättelse om Alhazen som har cirkulerat sedan länge. Den handlar om hans plan att kontrollera Nilens flöde, ett projekt som blev verklighet först 1902 i staden Assuan, nästan 1 000 år senare.

Enligt berättelsen hade Alhazen stora planer på att dämma upp Nilen för att reglera vattnet och på så sätt mildra problemen med översvämningar och torka i Egypten. Kairos härskare, kalif al-Hakim, hörde talas om idén och bad Alhazen komma till Egypten för att bygga dammen. Men när Alhazen med egna ögon fick se floden insåg han att det skulle vara ett övermäktigt projekt. Han blev rädd att kalifen, som hade rykte om sig att vara oberäknelig, skulle straffa honom. Så för att undvika straff spelade Alhazen galen tills kalifen dog cirka 11 år senare, år 1021. Medan han satt inspärrad för sin galenskap hade han gott om tid att fördjupa sig i andra intressen.

BOKEN OM OPTIK

När Alhazen frigavs hade han skrivit större delen av Boken om optik, som består av sju band och anses vara ett av de viktigaste verken i fysikens historia. I den behandlar han experiment som har med ljusets natur att göra, till exempel hur ljuset bryts och delas upp i olika färger, reflekteras i speglar och ändrar riktning när det passerar från ett medium till ett annat. Han studerade också synförmågan och ögats anatomi och funktion.

På 1200-talet hade Alhazens verk blivit översatt från arabiska till latin, och i århundraden därefter hänvisade europeiska forskare till det som en pålitlig källa. Det han skrev om linsers egenskaper spelade en viktig roll för europeiska glasögontillverkare som uppfann teleskopet och mikroskopet genom att sätta flera linser i rad efter varandra.

CAMERA OBSCURA

Alhazen kom fram till principerna som ligger bakom fotografering när han byggde det man kan säga var världens första camera obscura, eller hålkamera. Den bestod av ett mörkt rum med ett litet hål, där ljuset trängde igenom och projicerade en uppochnervänd bild av landskapet utanför på väggen mitt emot hålet.

Alhazen byggde det som troligen var världens första camera obscura.

På 1800-talet började man använda glasplåtar till camera obscura för att få permanenta bilder. Resultatet blev en kamera. Samma fysiska principer som gäller för camera obscura gäller för alla moderna kameror och även för själva ögat i sig. *

DEN VETENSKAPLIGA METODEN

En utmärkande del av Alhazens arbete var hans noggranna och systematiska forskning kring naturfenomen. Hans tillvägagångssätt var väldigt ovanligt för hans tid. Han var en av de första forskarna som testade sina teorier genom experiment, och han var inte rädd att ifrågasätta allmänt erkänd vetenskap om den inte kunde bestyrkas.

Inom modern vetenskap är det viktigt att man kan bevisa sina teser. En del har ansett att Alhazen är ”den vetenskapliga metodens fader”. (Nytänkarna – Den arabiska vetenskapens gyllene tid) Så med tanke på det har vi verkligen mycket att tacka honom för.

^ § 13 Likheterna mellan camera obscura och ögat förstod man inte helt och hållet i västvärlden förrän det förklarades av Johannes Kepler på 1600-talet.