1–3. Vilka händelser gjorde pingstdagen år 33 så speciell, och hur uppfyllde de här händelserna det som hade förutsagts i Skrifterna? (Se den inledande bilden.)

DET var en söndagsmorgon i Jerusalem år 33 v.t. För människorna där var det en mycket speciell dag. Man firade pingsten, och därför var det också sabbat. Klockan var omkring nio, och de regelbundna morgonoffren hade säkert redan framburits i templet. Luften var full av förväntan. Översteprästen var strax redo att frambära ett viftoffer i form av två bröd, som var bakade med surdeg och ny säd. (3 Mos. 23:15–20) Den här händelsen markerade början på veteskörden.

² Medan allt det här hände i tempelområdet skulle något långt viktigare inträffa, men inte i templet utan i en sal på övervåningen i ett hus i staden. En grupp på omkring 120 kristna var samlade där och bad ihärdigt tillsammans. (Apg. 1:13–15) Det de skulle få vara med om hade nära samband med det som översteprästen gjorde på pingstdagen varje år,  och det var också en uppfyllelse av något som profeten Joel hade förutsagt omkring 800 år tidigare. (Joel 2:28–32; Apg. 2:16–21) Vad var det som skulle hända, och varför var det så viktigt?

³ (Läs Apostlagärningarna 2:2–4.) Guds heliga ande göts ut över dem som var samlade där på övervåningen. (Apg. 1:8) Sedan började de profetera, eller vittna, om det fantastiska de just hade sett och hört. En stor folkmassa samlades snart, och aposteln Petrus förklarade för dem vad det som hade hänt betydde. Sedan sa han: ”Ändra sinne, och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att ni får förlåtelse för era synder, och ni skall få den heliga andens fria gåva.” Den dagen blev omkring 3 000 människor döpta och fick den utlovade heliga anden. (Apg. 2:37, 38, 41)

4. a) Varför bör vi vara intresserade av det som hände vid pingsten år 33? b) Vilken annan viktig händelse kan ha inträffat många år tidigare vid samma tidpunkt på året? (Se slutnoten.)

⁴ Varför är pingsten år 33 så viktig för oss? Är det på grund av det som hände i templet i Jerusalem? Nej, inte alls. Det viktiga är i stället att Jesus Kristus, som den store översteprästen, uppfyllde exakt det som händelserna i templet förebildade. [1] Översteprästen frambar två bröd till Jehova den dagen. De här syrade bröden representerade de smorda lärjungarna. De har utvalts från det ofullkomliga människosläktet och kallas ”en förstling”. (Jak. 1:18) Gud har adopterat dem som sina söner och utvalt dem till att härska som kungar tillsammans med Jesus i det himmelska kungariket. (1 Petr. 2:9) Genom det här riket kommer Jehova att välsigna alla som troget tjänar honom. Så oavsett om vi hoppas på att få leva i himlen tillsammans med Jesus eller leva för evigt i ett paradis på jorden, påverkas vårt liv oerhört mycket av det som hände vid pingsten år 33.

5. Hur vet vi att inte alla som blev smorda i det första århundradet fick sin smörjelse på exakt samma sätt?

⁵ Om du hade varit en av de lärjungar som fick en tunga av eld över ditt huvud skulle du aldrig ha glömt bort den dagen. Du hade inte tvivlat ett ögonblick på att du blivit smord med helig ande, särskilt inte om du dessutom hade fått gåvan att kunna tala ett främmande språk. (Apg. 2:6–12) Men fick alla som blev smorda med helig ande sin smörjelse på det här spektakulära sättet? Nej. De andra i Jerusalem som blev smorda senare samma dag fick inga tungor av eld över sina huvuden. De blev i stället smorda vid sitt dop. (Apg. 2:38) Och hur var det med andra? Samarierna blev smorda en tid efter dopet. (Apg. 8:14–17) Och Cornelius och hans hushåll blev ovanligt nog smorda till och med innan de blev döpta. (Apg. 10:44–48)

6. Vad får alla smorda kristna, och hur påverkar det dem?

⁶ Det är likadant i vår tid. Alla blir inte smorda på exakt samma sätt. En del kanske inser ganska direkt att de har fått en himmelsk kallelse, medan det för andra är en mer gradvis process. Men aposteln Paulus beskrev vad som händer var och en av dem. Han sa: ”Sedan ni kommit till tro ... [blev ni] märkta med den utlovade heliga anden som med ett sigill, den som är ett förskott på vårt arv.” (Ef. 1:13, 14) Den heliga anden verkar alltså på ett speciellt sätt på de smorda; den är som en garanti eller en bindande försäkran om  det som ska komma, den är som en handpenning. En smord kristen får den här inre övertygelsen om ett framtida himmelskt liv på grund av det ”förskott” han eller hon har fått. (Läs 2 Korinthierna 1:21, 22; 5:5.)

7. Vad måste alla smorda kristna göra för att få sin himmelska belöning?

⁷ Men betyder det att alla smorda är garanterade ett framtida liv i himlen? Nej. De är visserligen helt säkra på att de har fått en inbjudan, men för att få sin himmelska belöning måste de bevara sig trogna. Som Petrus sa: ”Därför, bröder, skall ni så mycket mera göra ert yttersta för att befästa er ställning som kallade och utvalda; ty om ni fortsätter att göra detta, kommer ni aldrig någonsin att snava. Ja, på så sätt skall det i rikt mått ges er tillträde till vår Herres och Räddares, Jesu Kristi, eviga kungarike.” (2 Petr. 1:10, 11) Ja, en smord broder eller syster måste göra sitt yttersta för att förbli trogen. Annars kommer han eller hon att gå miste om sin belöning. (Hebr. 3:1; Upp. 2:10)

8, 9. a) Varför tycker många att det är svårt att förstå hur det går till när någon blir smord? b) Hur vet någon att han eller hon har fått den himmelska kallelsen?

⁸ De flesta som tjänar Jehova kan nog tycka att det är svårt att förstå hur det egentligen går till när någon blir smord. Och det är inte så konstigt, för de har ju inte upplevt det själva. Gud skapade oss människor för att vi skulle leva för evigt här på jorden – inte i himlen. (1 Mos. 1:28; Ps. 37:29) Att låta människor komma till himlen och härska som kungar och präster är inte alls normen. Det är en helt unik anordning. Så när någon blir smord förändras hans eller hennes tänkesätt och framtidshopp. (Läs Efesierna 1:18.)

⁹ Men hur kan en kristen veta om han eller hon har fått den här särskilda inbjudan? Det kan vi tydligt se av Paulus ord till de kristna i Rom, vilka var ”kallade att vara heliga”. Han sa till dem: ”Ni har ju inte fått en slaveriets ande, som på nytt orsakar fruktan, utan ni har fått en ande som hör adoption som söner till, och genom denna ande ropar vi: ’Abba, Fader!’ Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn.” (Rom. 1:7; 8:15, 16) Det är helt enkelt Jehova som med hjälp av sin heliga ande gör det tydligt för personen i fråga att han eller hon har fått en inbjudan att härska som kung tillsammans med Jesus i himlen. (1 Thess. 2:12)

10. Vad betyder det när det står i 1 Johannes 2:27 att de smorda inte har behov av att någon undervisar dem?

¹⁰ De som har fått den här särskilda inbjudan av Jehova behöver inte få det bekräftat av någon annan. Jehova ser till att de inte känner minsta tvivel. Aposteln Johannes säger till de smorda kristna: ”Ni har en smörjelse från den helige; alla har ni kunskap.” Han konstaterar också: ”Vad er beträffar, så förblir den smörjelse som ni har fått från honom i er, och ni har inte behov av att någon undervisar er, utan så som smörjelsen från honom undervisar er om allting, och den är sann och är ingen lögn, ja, så som den har lärt er: förbli i gemenskap med honom.” (1 Joh. 2:20, 27) De smorda behöver få undervisning av Jehova, precis som alla andra. Men ingen behöver intyga att de är smorda. Den mäktigaste kraften i universum har gett dem den övertygelsen!

11, 12. Vad kan de smorda undra över, men vad betvivlar de inte?

¹¹ De kristna som blir smorda genomgår oerhört stora förändringar. Jesus beskrev det som att de ”föds på nytt” eller ”avlas uppifrån”. [2] (Joh. 3:3, 5, noten) Han sa till Nikodemos: ”Förundra dig inte över att jag sade till dig: Ni måste födas på nytt. Vinden blåser vart den vill, och du hör ljudet av den, men du vet inte varifrån den kommer och vart den är på väg. Så är var och en som har fötts av anden.” (Joh. 3:7, 8) Det här visar tydligt att det är omöjligt för en som är smord att förklara för en som inte är smord exakt hur det känns att ha fått den här personliga kallelsen.

¹² De som har blivit smorda kanske undrar: ”Varför har jag blivit utvald? Varför just jag och inte någon annan?” De kanske till och med betvivlar att de är värdiga att få den himmelska kallelsen. Men de betvivlar inte att de har fått den. De känner en oerhörd glädje och tacksamhet och instämmer i det Petrus skrev under inspiration: ”Välsignad vare vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader; i överensstämmelse med sin stora barmhärtighet har han nämligen gett oss en ny födelse till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda, till ett oförgängligt och obefläckat och aldrig förbleknande arv. Det är förvarat i himlarna åt er.” (1 Petr. 1:3, 4) När de smorda läser de här orden tvivlar de inte en sekund på att deras himmelske Far riktar sig direkt till dem.

13. Hur förändras tänkesättet hos en person som blir smord, och vad är det som orsakar den här förändringen?

¹³ Innan Jehova gav dessa kristna ett himmelskt hopp såg de fram emot att få leva för evigt här på jorden. De längtade efter den tid då Jehova ska rena jorden och ta bort all ondska. De kanske till och med föreställde sig hur de skulle välkomna sina nära och kära som uppstått från döden och hur de skulle bo i hus som de själva byggt och äta frukt som de själva odlat. (Jes. 65:21–23) Varför började de tänka i andra banor? Det var inte därför att de var missnöjda med sitt framtidshopp. Och det var inte känslomässig stress eller oro som fick dem att ändra fokus. Det var inte heller så att de plötsligt började känna att det skulle vara långtråkigt att leva för evigt på jorden och att de hellre skulle vilja vara i himlen. Nej, det var i stället Gud som genom sin ande gav dem en himmelsk inbjudan, eller kallelse, och förändrade deras tänkesätt och framtidshopp.

14. Hur ser de smorda på sitt nuvarande liv här på jorden?

¹⁴ Så betyder det här att de smorda helst av allt vill dö? Paulus förklarade hur de smorda känner det. Han jämförde de smordas mänskliga kroppar vid ett ”tält” och sa: ”Vi som är i detta tält suckar tungt och är betungade; eftersom vi inte vill klä av oss det, utan vi vill klä på oss det andra, för att det som är dödligt skall uppslukas av livet.” (2 Kor. 5:4) De har alltså inte tröttnat på livet och går inte och bär på någon slags dödslängtan. Tvärtom njuter de av livet och vill använda varje dag till att tjäna Jehova tillsammans med sin familj och sina vänner. Men vad de än är engagerade i, kan de inte låta bli att tänka på sitt fantastiska framtidshopp. (1 Kor. 15:53; 2 Petr. 1:4; 1 Joh. 3:2, 3; Upp. 20:6)

15. Vad i sig bevisar inte att någon har blivit smord med helig ande?

¹⁵ Låt säga att du undrar om du har fått  den här fantastiska inbjudan. Om du tror att det kan vara så, tänk då på några viktiga frågor: Känner du att du brinner för tjänsten mer än de flesta? Älskar du att studera Bibeln och lära dig mer om ”Guds djupheter”? (1 Kor. 2:10) Har du sett extra tydligt att Jehova har välsignat dina ansträngningar i tjänsten? Har du en djup och innerlig önskan att göra Jehovas vilja? Känner du väldigt starkt att du har ett ansvar att hjälpa andra andligen? Har du sett många påtagliga bevis på att Jehova personligen har hjälpt dig i ditt liv? Om du besvarar alla de här frågorna med ett rungande ja, betyder det då att du har den himmelska kallelsen? Nej, det gör det inte. Varför inte det? Därför att alla som tjänar Jehova kan känna så här, oavsett om de är smorda eller inte. Jehova ger alla sina tjänare helig ande, alltefter deras behov. Ifall du undrar om du har fått den himmelska kallelsen eller inte, är det faktiskt i sig en indikation på att du inte har det. De som har fått den himmelska kallelsen av Jehova undrar inte om de har fått den eller inte. De vet det!

16. Hur vet vi att inte alla som har fått helig ande ska få himmelskt liv?

¹⁶ I Bibeln finns många exempel på personer som var trogna mot Jehova och som fick helig ande men som ändå inte hade hoppet om att få leva i himlen. Tänk på Johannes döparen. Jesus talade positivt om honom men konstaterade samtidigt att han inte skulle ingå i himmelriket. (Matt. 11:10, 11) Bibeln säger också att ”Jehovas ande verkade på David”. (1 Sam. 16:13) David var en mycket andlig människa, och han blev till och med inspirerad att skriva delar av Bibeln. (Mark. 12:36) Men vid pingsten sa Petrus: ”David har ... inte stigit upp till himlarna.” (Apg. 2:34) Jehova använde sin heliga ande för att ge de här männen kraft att göra fantastiska saker men inte för att ge dem kallelsen till himmelskt liv. Det här betyder inte att de var ovärdiga på något sätt eller att de saknade tro. Det betyder helt enkelt att Jehova kommer att uppväcka dem till liv i ett paradis här på jorden. (Joh. 5:28, 29; Apg. 24:15)

17, 18. a) Vilket hopp har de flesta som tjänar Jehova nu i vår tid? b) Vilka frågor ska vi få svar på i nästa artikel?

¹⁷ De flesta som tjänar Jehova i dag har inte fått den himmelska kallelsen. Precis som Abraham, David, Johannes döparen och många andra män och kvinnor på Bibelns tid ser de fram emot att få leva här på jorden under Guds rikes styre. (Hebr. 11:10) Nu i ändens tid är det bara några få av dem som har ett himmelskt hopp som är kvar här på jorden. (Upp. 12:17) Det innebär att flertalet av de 144 000 redan har dött och kommit till himlen.

¹⁸ Men hur ska de som har ett jordiskt hopp betrakta dem som säger att de är smorda? Om någon i vår församling börjar ta del av brödet och vinet vid minneshögtiden, hur bör vi då reagera? Behöver vi oroa oss om antalet som påstår sig vara smorda ökar? De här frågorna ska vi se närmare på i nästa artikel.