Bibeln: En älskad bok — men ändå förbjuden

”Jag skulle önska att de heliga böckerna blev översatta till alla språk”, skrev Erasmus av Rotterdam, en humanist som levde på 1500-talet.

DET var Erasmus mest innerliga förhoppning att alla människor skulle kunna läsa och förstå Bibeln. Motståndarna till Bibeln var dock starkt emot en sådan tanke. Ja, Europa var vid den här tiden en ytterst farlig plats för var och en som visade minsta intresse för Bibelns innehåll. I England antog parlamentet en lag som fastslog att ”alla som läste Bibeln på engelska skulle berövas land, tillhörigheter och liv ... och att de, om de fortsatte att vara obstinata eller återföll efter att ha fått förlåtelse, först skulle hängas för förräderi mot kungen och sedan brännas för kätteri mot Gud”.

På det europeiska fastlandet förföljde den katolska inkvisitionen skoningslöst ”kätterska” sekter, till exempel de franska valdenserna, som blev en särskild måltavla, på grund av att de brukade predika ”med evangelierna och epistlarna och andra heliga skrifter som grundval, ... eftersom det för lekmän rådde totalförbud mot att predika på detta sätt och tolka de heliga skrifterna”. Ett oräkneligt antal män och kvinnor fick utstå ytterst plågsam tortyr och dödades på grund av sin kärlek till Bibeln. De riskerade de strängaste straff bara för att de bad Fader Vår eller läste upp de tio budorden eller lärde sina barn dem.

 En sådan hängivenhet för Guds ord levde kvar i hjärtat hos många pilgrimer som seglade i väg för att kolonisera Nordamerika. I det unga Amerika var ”läsning och religion oupplösligt sammanflätade, vilket är utmärkande för en kultur som helt och hållet grundar sig på att man är förtrogen med Bibeln”, heter det i boken A History of Private Life—Passions of the Renaissance. I en predikan som publicerades i Boston 1767 rekommenderades det faktiskt: ”Läs Bibeln flitigt. Varje morgon och varje kväll måste du läsa ett kapitel i din bibel.”

Enligt Barna Research Group i Ventura i Kalifornien äger mer än 90 procent av amerikanerna i genomsnitt tre biblar. En nyligen gjord studie visar visserligen att Bibeln fortfarande är högt aktad där, men ”att ägna tid åt att läsa den, studera den och tillämpa den ... är något som hör till det förgångna”. De flesta har bara ytlig kännedom om dess innehåll. En nyhetskolumnist skrev: ”Tanken att [Bibeln] fortfarande skulle kunna ha någon allvarlig betydelse, när det gäller vår tids problem och angelägenheter, förekommer sällan.”

Vågen av världsligt tänkande

En populär uppfattning är att vi kan lyckas i livet med hjälp av enbart förnuft och samarbete människor emellan. Bibeln betraktas rätt och slätt som en av många böcker som innehåller religiösa tankar och människors erfarenheter, inte som en bok med fakta och sanning.

Hur tar då de flesta människor itu med livets alltmer komplicerade och oroande frågor? De lever i ett andligt tomrum, utan någon stabil moral eller något slag av religiösa riktlinjer och religiös vägledning. De har blivit som fartyg utan roder, ”som kastas fram och tillbaka och blåses omkring av varje lärdomsvind, ... genom människors knep och slughet”. — Efesierna 4:14, The Twentieth Century New Testament.

Vi måste således fråga oss: Är Bibeln bara en religiös bok bland många? Eller är den verkligen Guds ord, som innehåller praktiska och viktiga upplysningar? (2 Timoteus 3:16, 17) Är Bibeln värd att undersökas? Följande artikel kommer att behandla dessa frågor.

[Bild på sidan 3]

Erasmus av Rotterdam

[Bildkälla]

Ur boken Deutsche Kulturgeschichte

[Bild på sidan 4]

Valdenserna förföljdes därför att de predikade med Bibeln som grund

[Bildkälla]

Stichting Atlas van Stolk, Rotterdam