Varför tjänar du Gud?

En kung som fruktade Gud gav vid ett tillfälle följande råd till sin son: ”Lär känna din fars Gud och tjäna honom med odelat hjärta och med en själ som har behag till det.” (1 Krönikeboken 28:9) Det är tydligt att Jehova vill att hans tjänare skall tjäna honom med en känsla av tacksamhet och uppskattning i hjärtat.

SOM Jehovas vittnen håller vi gärna med om att vårt hjärta fylldes av tacksamhet när vi började förstå Bibelns löften. Varje dag lärde vi oss något nytt om Guds uppsåt. Ju mer vi lärde oss om Jehova, desto starkare blev önskan att tjäna honom ”med odelat hjärta och med en själ som har behag till det”.

Många som har blivit Jehovas vittnen fortsätter att tjäna Jehova med gränslös glädje livet igenom. Men vissa kristna som börjar bra glömmer med tiden bort de goda skäl som motiverar oss att tjäna Gud. Har det hänt dig? Om det är så, misströsta inte. Förlorad glädje kan återvinnas. Hur då?

Räkna välsignelserna

Begrunda först de välsignelser som du får av Gud varje dag. Tänk på Jehovas goda gåvor: hans mångfaldiga skaparverk — tillgängligt för alla oavsett social eller ekonomisk ställning — mat och dryck som han förser oss med i naturen, det mått av hälsa du har, kunskap om Bibelns sanningar och framför allt den gåva han har gett oss i form av sin Son. Jesu död gjorde det möjligt för dig att tjäna Gud med ett rent samvete. (Johannes 3:16; Jakob 1:17) Ju mer du mediterar över Guds godhet, desto större blir din uppskattning av honom. Ditt hjärta driver dig då till att tjäna honom av tacksamhet för allt han har gjort. Du kommer utan tvivel att återigen börja känna det som psalmisten, som skrev: ”Många ting har du själv gjort, o Jehova, min Gud, ja dina underbara gärningar och dina tankar gentemot oss; det finns ingen som kan jämföras med dig. ... De [har] blivit fler än jag kan räkna upp.” — Psalm 40:5.

De här orden skrevs av David, som levde ett långt ifrån problemfritt liv. Som ung man tillbringade David en stor del av tiden på flykt, eftersom den onde kung Saul och hans livvakter försökte få tag i honom och döda honom. (1 Samuelsboken 23:7, 8, 19–23) David hade också personliga svagheter att brottas med. Han erkände det i den 40:e psalmen: ”Olyckor omgav mig tills de inte kunde räknas. Mina missgärningar hann upp mig, fler än jag förmådde se; de blev talrikare än håren på mitt huvud.” (Psalm 40:12) Ja, David hade bekymmer, men han lät dem inte fullständigt överväldiga honom. Trots problemen koncentrerade han sig på hur Jehova välsignade honom, och han konstaterade att välsignelserna mer än väl uppvägde hans bedrövelser.

Om du känner dig nertyngd av personliga problem eller känslor av otillräcklighet, är det bra att du stannar upp och räknar alla välsignelser, alldeles som David gjorde. Utan tvivel var det uppskattning av sådana välsignelser som fick dig att överlämna dig åt Jehova; begrundan av det här slaget kan också hjälpa dig att återfinna din förlorade glädje och få dig att tjäna Gud med ett hjärta fyllt av uppskattning.

 Församlingsmötena kan hjälpa dig

Förutom att vi bör meditera enskilt över Jehovas godhet, behöver vi också komma tillsammans med medkristna. Det är uppmuntrande att regelbundet träffa män, kvinnor och ungdomar som älskar Gud och som är beslutna att tjäna honom. Deras exempel kan stimulera oss att vara helhjärtat verksamma i Jehovas tjänst. Och vi i vår tur kan uppmuntra dem genom att vara med i Rikets sal.

Det måste erkännas att när vi kommer hem efter att ha arbetat hårt en hel dag eller när vi är missmodiga på grund av något problem eller någon svaghet, är det kanske inte så lätt att ge sig i väg till mötet i Rikets sal. Vid sådana tillfällen kanske vi måste vara stränga mot oss själva, vara hårdhänta mot vår kropp, så att säga, så att vi följer befallningen att församlas med medkristna. — 1 Korinthierna 9:26, 27; Hebréerna 10:23–25.

Om detta skulle bli nödvändigt, bör vi då dra slutsatsen att vi egentligen inte älskar Jehova? Absolut inte. Mogna kristna i det flydda som obestridligen älskade Gud var tvungna att anstränga sig kraftigt för att göra Guds vilja. (Lukas 13:24) Aposteln Paulus var en av dessa kristna. Han beskrev öppet sina känslor så här: ”Jag vet ju att i mig, det är i mitt kött, bor inget gott; förmåga att gärna vilja finns väl hos mig, men förmåga att frambringa det rätta finns inte. Ty det goda, som jag gärna vill, gör jag inte, utan det onda, som jag inte vill, det utövar jag.” (Romarna 7:18, 19) Och han sade till korinthierna: ”Om jag nu förkunnar de goda nyheterna, är det ingen orsak till självberöm för mig, det är mig nämligen pålagt som ett tvång. ... Om jag utför detta frivilligt, har jag en lön; men om jag gör det mot min vilja, har jag i alla fall ett förvaltarskap anförtrott åt mig.” — 1 Korinthierna 9:16, 17.

Precis som många av oss hade Paulus syndfulla böjelser som hindrade hans önskan att göra det som var rätt. Men han kämpade hårt mot de här böjelserna, och för det mesta hade han framgång. Naturligtvis lyckades han inte med detta i egen kraft. Han skrev: ”Allt har jag styrka till på grund av honom som ger mig kraft.” (Filipperna 4:13) Jehova, han som gav Paulus kraft, kommer också att ge dig styrka att göra det som är rätt, om du ber honom om hjälp. (Filipperna 4:6, 7) Så ”kämpa hårt” för tron, och Jehova kommer att välsigna dig. — Judas, vers 3.

Du behöver inte föra den här kampen ensam. I Jehovas vittnens församlingar är mogna kristna äldste, som själva kämpar ihärdigt för tron, redo att hjälpa dig. Om du ber en äldste om hjälp, kommer han att försöka ”tala tröstande” till dig. (1 Thessalonikerna 5:14) Hans mål är att ”vara som ett gömställe undan vinden och ett gömsle undan regnovädret”. — Jesaja 32:2.

”Gud är kärlek”, och han vill att hans tjänare skall tjäna honom av kärlek. (1 Johannes 4:8) Om din kärlek till Gud behöver väckas till liv igen, vidta då lämpliga åtgärder för att göra det, enligt vad som har sagts här ovan. Du kommer att bli glad om du gör det.