Hur man kan hjälpa änkor att klara av sina prövningar

EN AV de bäst kända berättelserna om änkor är Bibelns berättelse om Rut och hennes svärmor, Noomi. Båda dessa kvinnor var änkor. Noomi hade emellertid inte bara mist sin man, utan också sina två söner, av vilka den ene var Ruts man. Eftersom de levde i ett jordbrukssamhälle som var starkt beroende av sina män, var deras situation verkligen tragisk. — Rut 1:1–5, 20, 21.

Men Noomi hade en enastående vän och tröstare i sin svärdotter Rut, som vägrade att lämna henne. Med tiden visade sig Rut vara ”bättre för [Noomi] ... än sju söner” — inte bara på grund av hennes djupa kärlek till Noomi, utan också på grund av hennes kärlek till Gud. (Rut 4:15) När Noomi uppmanade Rut att återvända till sin moabitiska familj och sina vänner, svarade hon med ett av de mest rörande uttrycken för lojalitet som någonsin nedtecknats: ”Dit du går kommer jag att gå, och där du tillbringar natten kommer jag att tillbringa natten. Ditt folk kommer att vara  mitt folk och din Gud min Gud. Där du dör kommer jag att dö, och där kommer jag att bli begravd. Må Jehova göra så mot mig och lägga mer därtill, om något annat än döden skulle skilja mig från dig.” — Rut 1:16, 17.

Ruts inställning undgick inte Jehova Guds uppmärksamhet. Han välsignade Noomis och Ruts lilla hushåll, och så småningom gifte sig Rut med israeliten Boas. Deras barn, som blev stamfader till Jesus Kristus, sköttes av Noomi som om det var hennes eget. Denna berättelse är ett exempel på hur Jehova tar hand om änkor som närmar sig honom och sätter sin förtröstan till honom. Bibeln visar dessutom att han uppskattar dem som kärleksfullt hjälper änkor i deras prövningar. Så hur kan vi i dag hjälpa och stödja de änkor vi har bland oss? — Rut 4:13, 16–22; Psalm 68:5.

Ge hjälp men undvik beskäftighet

När man erbjuder en änka hjälp, är det bra att vara tydlig och specifik, men man skall inte försöka styra allting. Undvik vaga uttryck som: ”Säg till om du behöver någonting.” Det vore ungefär som att säga: ”Håll [dig] ... varm och mätt” till någon som fryser och är hungrig och sedan inte göra något för att ge hjälp. (Jakob 2:16) Många ber inte om hjälp när de behöver någonting; de väljer hellre att lida i det tysta. För att hjälpa sådana krävs det urskillning, att man uppfattar vad de har för behov. Att man å andra sidan tar för mycket initiativ — praktiskt taget tar kontroll över en änkas liv — kan leda till sårade känslor eller konflikter. I Bibeln betonas därför behovet av balans i vårt handlande med andra. Den uppmuntrar oss att ha ett osjälviskt personligt intresse för människor men påminner oss samtidigt om att inte vara beskäftiga. — Filipperna 2:4; 1 Petrus 4:15.

Rut hade en sådan balanserad inställning till Noomi. Hon höll sig lojalt till sin svärmor, men pressade henne inte och försökte inte bestämma över henne. Hon tog kloka initiativ, till exempel att skaffa mat åt Noomi och sig själv, men hon följde också Noomis anvisningar. — Rut 2:2, 22, 23; 3:1–6.

Naturligtvis kan behoven skilja sig mycket från person till person. Sandra, som nämndes i föregående artikel, säger: ”Jag fick det jag behövde under min svåra tid — jag hade mycket rara och kärleksfulla vänner som kom till mig.” Elaine, däremot, som också nämndes tidigare, behövde tid för sig själv. Att vara hjälpsam innebär därför att visa urskillning och göra en avvägning mellan att respektera en annans privatliv och att vara tillgänglig för att ge hjälp när det behövs.

Stöd från familjen

En varm, kärleksfull familj, om det finns en sådan, kan göra mycket för att uppmuntra en änka så att hon klarar av sin situation. Även om vissa familjemedlemmar kanske kan ge mer hjälp än andra, kan alla vara med och hjälpa till. ”Om någon änka har barn eller barnbarn, så låt dessa först lära sig att utöva gudaktig hängivenhet i sitt eget hushåll och fortsätta att ge tillbörlig gottgörelse åt sina föräldrar och deras föräldrar, för detta är välbehagligt i Guds ögon.” — 1 Timoteus 5:4.

I många fall kanske det inte är nödvändigt med ekonomisk hjälp eller ”gottgörelse”. En del änkor har tillräckligt med medel för att tillgodose sina behov, och andra har rätt till statligt underhåll, vilket är en möjlighet i vissa  länder. Men där änkor är i nöd, måste familjen hjälpa till. Om en änka inte har några nära släktingar som kan ge hjälp, uppmanar Bibeln medtroende att hjälpa henne: ”Den form av gudsdyrkan som är ren och obesudlad från vår Guds och Faders ståndpunkt är denna: att se till föräldralösa och änkor i deras betryck.” — Jakob 1:27.

De som handlar enligt dessa bibliska principer ärar sannerligen änkorna. (1 Timoteus 5:3) Att ära en person innebär att visa respekt för denne. De som visas ära känner sig uppskattade, omhuldade och hedrade. De känner att det inte bara är av pliktkänsla som andra hjälper dem. Även om Rut själv var änka en tid, ärade hon Noomi genom att villigt och kärleksfullt försäkra sig om att Noomis fysiska och känslomässiga behov tillgodosågs. Den inställning Rut hade gjorde att hon snabbt fick ett gott namn, och den man hon senare gifte sig med sade: ”Var och en i mitt folks port [”stad”, fotnot i NW, studieutgåvan] vet att du är en förträfflig kvinna.” (Rut 3:11) Samtidigt gjorde Noomis kärlek till Gud, hennes anspråkslösa läggning och hennes djupa uppskattning av Ruts ansträngningar för henne utan tvivel att det var ett nöje att hjälpa henne. Vilket fint exempel Noomi utgör för änkor i dag!

Närma dig Gud

Familjemedlemmar och vänner kan naturligtvis inte fylla det tomrum som uppstår efter en makes död. Därför är det viktigt för den som sörjer att i synnerhet närma sig ”den ömma barmhärtighetens Fader och all trösts Gud, som tröstar oss i all vår vedermöda”. (2 Korinthierna 1:3, 4) Tänk till exempel på Hanna, en gudfruktig änka som var 84 år gammal när Jesus föddes.

När Hannas man hade dött bara sju år efter det att de hade gift sig, vände hon sig till Jehova för att få tröst. ”[Hon] var [aldrig] borta från templet, där hon natt och dag utförde helig tjänst med fastor och ödmjuka böner.” (Lukas 2:36, 37) Satte Jehova värde på Hannas gudaktiga hängivenhet? Ja! Han visade sin kärlek till henne på ett mycket speciellt sätt genom att låta henne se det barn som skulle komma att växa upp och bli världens Räddare. Detta var verkligen spännande och trösterikt för Hanna! Det var tydligt att hon upplevde sanningen i Psalm 37:4: ”Ha ... din rika förnöjelse i Jehova, och han kommer att ge dig de ting ditt hjärta begär.”

Gud verkar genom medkristna

Elaine berättar: ”Lång tid efter Davids död hade jag fysiska smärtor, som om en kniv vreds om i min bröstkorg. Jag trodde att jag led av matsmältningsbesvär. En dag kände jag mig så dålig att jag trodde att jag skulle behöva uppsöka läkare. En andlig syster och vän som förstod min situation sade att det kanske var min sorg som var orsaken och uppmuntrade mig att be Jehova om hjälp och tröst. Jag gjorde genast som hon sade och bad en tyst men innerlig bön, i vilken jag bad att Jehova skulle uppehålla mig i min sorg. Och det gjorde han!” Elaine började må bättre, och strax efteråt försvann till och med hennes fysiska smärtor.

I synnerhet församlingsäldste kan på ett vänligt sätt hjälpa sörjande änkor. Genom att ge regelbundet andligt stöd och tröst på ett taktfullt och omdömesgillt sätt kan äldstebröder hjälpa dem att hålla sig nära Jehova trots sina prövningar. Där så är nödvändigt kan äldste också ordna så att änkan får materiell hjälp. Sådana medlidsamma och omdömesgilla äldste blir verkligen ”ett gömställe undan vinden”. — Jesaja 32:2; Apostlagärningarna 6:1–3.

Varaktig tröst från jordens nye kung

Den som den åldriga Hanna fick glädjen att se för ungefär två tusen år sedan har nu blivit den messianske kungen i Guds himmelska rike. Denna regering kommer snart att avlägsna alla orsaker till sorg, däribland döden. Angående detta heter det i Uppenbarelseboken 21:3, 4: ”Se! Guds tält är hos människorna. ...  Och han skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.” Lade du märke till att de här orden gäller ”människorna”? Ja, människor kommer att bli befriade från döden och all den sorg och alla de skrik och all den klagan som den medför.

Men det finns ännu fler goda nyheter! Bibeln utlovar också en uppståndelse för de döda. ”Den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans [Jesu] röst och komma ut.” (Johannes 5:28, 29) Precis som Lasarus, som Jesus väckte upp från de döda, väcks de upp som människor, inte som andevarelser. (Johannes 11:43, 44) De som därefter ”gör goda ting” kommer att resas upp till mänsklig fullkomlighet och personligen få erfara Jehovas faderliga omvårdnad, när han ”öppnar [sin] ... hand och mättar allt levandes önskan”. — Psalm 145:16.

De som har mist en släkting eller nära vän i döden och som sätter sin tro till detta säkra hopp kommer att finna att detta är en källa till stor tröst. (1 Thessalonikerna 4:13) Så om du är änka, ”be oupphörligt” om den tröst och hjälp du behöver varje dag för att bära dina olika bördor. (1 Thessalonikerna 5:17; 1 Petrus 5:7) Och ta dig tid varje dag att läsa Guds ord, så att Guds tankar kan trösta dig. Om du gör detta kommer du själv att erfara att Jehova verkligen kan hjälpa dig att finna frid, trots alla prövningar och utmaningar du ställs inför som änka.

[Infälld text på sidan 5]

Att ge hjälp innebär att göra en avvägning mellan att respektera andras privatliv och att vara tillgänglig när det behövs

[Bild på sidan 7]

Den åldriga änkan Hanna blev välsignad av Gud