Hur viktigt är det med renlighet?
Hur viktigt är det med renlighet?
RENLIGHET betyder olika saker för olika människor. Vi kan ta ett exempel. När en mamma säger åt sin lille pojke att tvätta händerna och ansiktet, kanske han tror att det räcker att hålla fingrarna under rinnande vatten och gnugga sig om munnen. Men mamma vet bättre. Hon för honom tillbaka till badrummet och tvättar hans händer och ansikte med mycket tvål och vatten – trots hans högljudda protester!
Nu är det naturligtvis så att normerna för renlighet inte är lika i hela världen, och alla uppfostras inte med samma syn på renlighet. Förr i tiden bidrog en ren och välordnad skolmiljö till att eleverna lärde sig att hålla sin omgivning ren och snygg. Men i dag kan man knappt leka och sporta på en del skolgårdar, eftersom de är så fulla av skräp och bråte att de liknar soptippar. Och det är nästan lika illa i klassrummen. Darren, en lokalvårdare i en australisk skola, sade: ”Nu är det lortigt i klassrummen också.” En del elever tar uppmaningarna ”plocka upp det där” eller ”städa upp det där” som straff. Problemet är att en del lärare faktiskt använder städning som bestraffningsmetod.
Å andra sidan kan man inte säga att alla vuxna är goda föredömen när det gäller renhet, oavsett om det rör vardagslivet eller affärslivet. Många offentliga platser är smutsiga och skräpiga. Och sedan har vi det världsvida problemet med miljöförstöring, som många industrier bidrar till. Men föroreningarna orsakas inte av anonyma industrier och företag, utan av människor. Den främsta orsaken till miljöförstöringen är troligen girighet, men en del av problemet beror på att man brister i personlig renhet. En tjänsteman i Australien instämde i det när han sade: ”Alla frågor som rör allmänhetens hälsa handlar egentligen om att varje individ tar sitt ansvar när det gäller renlighet.”
Men somliga tycker att renlighet är en privatsak och att ingen skall lägga sig i det. Men bör det verkligen vara så?
Man kan inte överbetona renlighet när det handlar om mat – oavsett om vi köper maten i en affär eller om vi äter på en restaurang eller hos vänner. Vi förväntar att de som hanterar eller serverar
maten har höga normer för renlighet. Smutsiga händer – deras eller våra – kan orsaka många sjukdomar. Hur är det då med sjukhusen? Vi räknar ju med att de skall vara renare än alla andra platser. Men enligt The New England Journal of Medicine smittas många sjukhuspatienter av sjukdomar på grund av att läkare och sjuksköterskor inte tvättar händerna, och det kostar samhället upp till tio miljarder dollar om året. Men vi borde egentligen räkna med att vår hälsa inte skall äventyras på grund av att någon brister i sin personliga hygien.Det är också mycket allvarligt när någon – avsiktligt eller tanklöst – förorenar vårt vatten. Och hur säkert är det att strosa barfota längs en strand där det kan ligga sprutor som narkomaner och andra har lämnat efter sig? Och en fråga som kanske är ännu viktigare: Håller vi oss själva rena?
I sin bok Chasing Dirt frågar Suellen Hoy: ”Är vi lika rena som vi var förr?” Hon svarar: ”Förmodligen inte.” Hon menar att förändrade sociala värderingar är den främsta orsaken. Eftersom många tillbringar mindre och mindre tid hemma, är det en del som anställer någon som städar hemmet. Så att hålla rent tycks inte längre vara enbart en personlig angelägenhet. ”Jag rengör inte duschen – jag rengör mig själv”, sade en man. ”Om mitt hus är smutsigt, är åtminstone jag ren.”
Men renlighet gäller mycket mer än det yttre. Det handlar om att på alla sätt leva ett sunt liv. Det är också en sinnesinställning som har att göra med vår moral och vår tillbedjan. Vi skall nu se närmare på det här.