De kristna tillber med ande och sanning
De kristna tillber med ande och sanning
”Gud är en Ande, och de som tillber honom måste tillbe med ande och sanning.” (JOHANNES 4:24)
1. Vad slags tillbedjan behagar Gud?
JEHOVAS enfödde Son, Jesus Kristus, lämnade inget tvivel i fråga om den tillbedjan som behagar hans himmelske Fader. När Jesus avgav ett hjärtevärmande vittnesbörd för en samarisk kvinna vid en brunn nära staden Sykar, sade han: ”Ni tillber vad ni inte känner; vi tillber vad vi känner, eftersom räddningen utgår från judarna. Men den stund kommer, och den är här nu, då de sanna tillbedjarna skall tillbe Fadern med ande och sanning, och Fadern söker ju efter sådana till att tillbe honom. Gud är en Ande, och de som tillber honom måste tillbe med ande och sanning.” (Johannes 4:22–24) Hur skall vi förstå dessa ord?
2. På vad grundade samarierna sin tillbedjan?
2 Samarierna hade falska religiösa uppfattningar. De godtog bara de fem första böckerna i de heliga Skrifterna – och då bara i deras egen version, som kallas den samaritanska Pentateuken. Samarierna kände således i verkligheten inte Gud, medan judarna blivit betrodda med kunskap från de heliga Skrifterna. (Romarna 3:1, 2) Det var möjligt för trogna judar och andra att äga Jehovas ynnest. Men vad skulle detta kräva av dem?
3. Vad krävs det för att tillbe Gud ”med ande och sanning”?
3 Vad måste judar, samarier och andra i forna tider göra för att behaga Jehova? De måste tillbe honom ”med ande och sanning”. Det måste vi också. Vår tjänst för Gud måste vara genomsyrad av ande, dvs. präglad av nit, och motiverad av ett hjärta fyllt av kärlek och tro, men för att vi skall tillbe Gud med ande krävs det i synnerhet att vi har hans heliga ande vilande över oss och att vi låter oss vägledas av den. Detta kräver att vi genom att studera och tillämpa Guds ord får vår ande, vårt sinnelag, att komma i harmoni med hans. (1 Korinthierna 2:8–12) För att vår tillbedjan skall vara godtagbar för Jehova måste den också vara i harmoni med sanningen. Den måste stämma överens med vad Guds ord, Bibeln, uppenbarar om honom och hans avsikter.
Sanningen kan bli funnen
4. Hur betraktar somliga sanningen?
4 Vissa som studerar filosofi menar att den absoluta sanningen inte är inom räckhåll för människan. Den svenske författaren Alf Ahlberg har skrivit: ”Många filosofiska frågor kan vara av den art, att något bestämt svar på dem icke kan ges.” Somliga säger också att det bara finns relativ sanning, men förhåller det sig verkligen så? Inte enligt Jesus Kristus.
5. Varför kom Jesus i världen?
5 Låt oss föreställa oss att vi är iakttagare till följande scen: Det är tidigt år 33 v.t., och Jesus står inför den romerske ståthållaren Pontius Pilatus. Jesus säger till Pilatus: ”Till detta har jag kommit i världen: att jag skulle vittna om sanningen.” Pilatus frågar: ”Vad är sanning?” Men han väntar inte på vad Jesus ytterligare har att säga. (Johannes 18:36–38)
6. a) Hur har ”sanning” definierats? b) Vilket uppdrag gav Jesus sina efterföljare?
6 ”Sanning” har definierats som ”yttrande eller tanke som överensstämmer med verkligheten”. (Nationalencyklopedins ordbok) Men vittnade Jesus om sanningen i allmänhet? Nej. Han hade en speciell sanning i tankarna. Han gav sina efterföljare i uppdrag att förkunna denna sanning, för han sade till dem: ”Gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn och lär dem att hålla allt som jag har befallt er.” (Matteus 28:19, 20) Före slutet på den här tingens ordning skulle Jesu sanna efterföljare förkunna ”de goda nyheternas sanning” över hela jorden. (Galaterna 2:14) Detta skulle göras i uppfyllelse av Jesu ord: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:14) Det är alltså viktigt att vi tar reda på vilka som lär alla nationerna sanningen genom att predika de goda nyheterna om Guds kungarike.
Hur vi kan lära oss sanningen
7. Hur skulle du visa att Jehova är sanningens källa?
7 Jehova är källan till andlig sanning. Ja, psalmisten David kallade Jehova ”sanningens Gud”. (Psalm 31:5; 43:3) Jesus erkände att hans Faders ord är sanning, och han sade också: ”Det är skrivet i Profeterna: ’Och de skall alla vara lärda av Jehova.’ Var och en som har hört ifrån Fadern och har lärt, han kommer till mig.” (Johannes 6:45; 17:17; Jesaja 54:13) Det är alltså tydligt att de som söker sanningen måste bli lärda av Jehova, den store Undervisaren. (Jesaja 30:20, 21) Sanningssökare behöver ta till sig ”kunskap om Gud”. (Ordspråken 2:5) Och Jehova har kärleksfullt lärt ut eller förmedlat sanningen på olika sätt.
8. På vilka sätt har Gud lärt ut eller förmedlat sanningen?
8 Som exempel kan vi nämna att det var genom änglar som Gud överbringade Lagen till israeliterna. (Galaterna 3:19) I drömmar gav han löften om välsignelser till patriarkerna Abraham och Jakob. (1 Moseboken 15:12–16; 28:10–19) Gud talade rentav från himlen, till exempel när Jesus blev döpt och de här spännande orden hördes på jorden: ”Denne är min Son, den älskade, som jag har godkänt.” (Matteus 3:17) Vi kan också vara tacksamma över att Gud förmedlade sanningen genom att inspirera bibelskribenterna. (2 Timoteus 3:16, 17) Så genom att lära av Guds ord kan vi ha ”tro på sanningen”. (2 Thessalonikerna 2:13)
Sanningen och Guds Son
9. Hur har Gud använt sin Son till att uppenbara sanningen?
9 I all synnerhet har Gud använt sin Son, Jesus Kristus, till att uppenbara sanningen för människorna. (Hebréerna 1:1–3) Ja, Jesus förkunnade denna sanning så som ingen annan människa någonsin hade gjort det. (Johannes 7:46) Till och med efter det att han farit upp till himlen uppenbarade han sanningen från sin Fader. Ett exempel är att aposteln Johannes fick ”en uppenbarelse genom Jesus Kristus, som Gud gav honom, för att visa sina slavar de ting som inom kort måste ske”. (Uppenbarelseboken 1:1–3)
10, 11. a) Vad hör den sanning Jesus vittnade om samman med? b) Hur gjorde Jesus så att sanningen blev verklighet?
10 Jesus talade om för Pontius Pilatus att han hade kommit till jorden för att vittna om sanningen. Under sin förkunnartjänst uppenbarade Jesus att denna sanning har att göra med hävdandet av Jehovas suveränitet förmedelst Guds rike med Kristus som kung. Men för att Jesus skulle vittna om sanningen krävdes det mer än att han predikade och undervisade. Jesus gjorde att denna sanning blev verklighet genom att handla så att den blev uppfylld. Följaktligen skrev aposteln Paulus: ”Låt ... ingen döma er angående mat och dryck eller med avseende på en högtid eller en nymånefest eller en sabbat; dessa ting är nämligen en skugga av de ting som skall komma, men verkligheten tillhör Kristus.” (Kolosserna 2:16, 17)
11 Ett sätt på vilket sanningen blev verklighet var genom Jesu förutsagda födelse i Betlehem. (Mika 5:2; Lukas 2:4–11) Sanningen blev verklighet också vid uppfyllelsen av Daniels profetiska ord om Messias framträdande vid slutet av de 69 årsveckorna. Detta ägde rum när Jesus framställde sig för Gud vid dopet och blev smord med helig ande vid den exakt rätta tiden, år 29 v.t. (Daniel 9:25; Lukas 3:1, 21, 22) Vidare blev sanningen verklighet genom Jesu upplysande tjänst som förkunnare av Guds kungarike. (Jesaja 9:1, 2, 6, 7; 61:1, 2; Matteus 4:13–17; Lukas 4:18–21) Den blev verklighet också genom hans död och uppståndelse. (Psalm 16:8–11; Jesaja 53:5, 8, 11, 12; Matteus 20:28; Johannes 1:29; Apostlagärningarna 2:25–31)
12. Varför kunde Jesus säga: ”Jag är ... sanningen”?
12 Eftersom sanningen kretsade kring Jesus Kristus, kunde han säga: ”Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” (Johannes 14:6) Människor görs fria andligt sett när de ställer sig ”på sanningens sida” genom att godta Jesu uppgift i Guds uppsåt. (Johannes 8:32–36; 18:37) På grund av att de fårlika godtar sanningen och följer Kristus i tro kommer de att få evigt liv. (Johannes 10:24–28)
13. På vilka tre områden skall vi undersöka den skriftenliga sanningen?
13 Hela den sanningsskatt som lades fram av Jesus och hans inspirerade lärjungar utgör den sanna kristna tron. De som var ”lydiga mot tron” fortsatte således ”att vandra i sanningen”. (Apostlagärningarna 6:7; 3 Johannes, vers 3, 4) Vilka är det då som vandrar i sanningen i vår tid? Vilka är det som verkligen undervisar alla nationer om sanningen? När vi tar itu med sådana frågor, inriktar vi oss på de första kristna och granskar den skriftenliga sanningen i förhållande till 1) trossatser, 2) sättet att tillbe och 3) personligt uppförande.
Sanningen och olika trossatser
14, 15. Vad skulle du vilja säga om de första kristnas och Jehovas vittnens inställning till Skrifterna?
14 De första kristna satte stort värde på Jehovas skrivna ord. (Johannes 17:17) Det var deras norm när det gäller trossatser och metoder. Klemens av Alexandria, som levde på 100- och 200-talen, sade: ”De som söker det förträffliga kommer inte att ge upp i sitt sökande efter sanningen förrän de har fått bevis direkt från Skrifterna för det som de tror.”
15 I likhet med de första kristna sätter Jehovas vittnen stort värde på Bibeln. De tror att ”hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig till undervisning”. (2 Timoteus 3:16) Låt oss därför begrunda några av de första kristnas trossatser i ljuset av vad Jehovas nutida tjänare har lärt sig därför att de använder Bibeln som sin främsta lärobok.
Sanningen om själen
16. Vad är sanningen om själen?
16 På grund av att de första kristna trodde på det som sägs i Skrifterna förkunnade de sanningen om själen. De visste att ”människan blev en levande själ”, när Gud skapade henne. (1 Moseboken 2:7) Dessutom erkände de att människosjälen dör. (Hesekiel 18:4; Jakob 5:20) De visste också att de döda ”inte [är] medvetna om någonting alls”. (Predikaren 9:5, 10)
17. Hur skulle du förklara vilket hopp det finns för de döda?
17 Ändå hade Jesu första lärjungar det säkra hoppet om att de döda som är i Guds minne skulle bli uppväckta, dvs. bli återförda till liv. Denna tro blev tydligt uttryckt av Paulus, som förklarade: ”Jag har ett hopp till Gud ... att det skall komma att bli en uppståndelse för både de rättfärdiga och de orättfärdiga.” (Apostlagärningarna 24:15) Och en tid längre fram skrev den till bekännelsen kristne Minucius Felix: ”Vem är så dåraktig eller oförnuftig att han vågar hävda att människan, som ursprungligen danades av Gud, inte på nytt kan bli frambringad av honom?” I likhet med de första kristna håller Jehovas vittnen fast vid den bibliska sanningen om människosjälen, döden och uppståndelsen. Låt oss nu begrunda Guds och Kristi identitet.
Sanningen och treenigheten
18, 19. Varför kan det sägas att treenigheten inte är en biblisk lära?
18 De första kristna betraktade inte Gud, Kristus och den heliga anden som en treenighet. I ett uppslagsverk (Encyclopædia Britannica) heter det: ”Varken ordet treenighet eller den uttryckliga läran förekommer i Nya testamentet, inte heller tänkte Jesus och hans efterföljare motsäga Gamla testamentets Shema [en hebreisk bön]: ’Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en’ (5 Mos. 6:4).” De kristna tillbad inte den romerska triaden eller några andra gudar. De godtog Jesu uttalande att endast Jehova skall tillbes. (Matteus 4:10) Dessutom trodde de på Kristi ord: ”Fadern är större än jag.” (Johannes 14:28) Vittnen för Jehova har samma uppfattningar i vår tid.
19 Jesu första efterföljare gjorde klar åtskillnad mellan Gud, Kristus och den heliga anden. Ja, de döpte lärjungar 1) i Faderns namn, 2) i Sonens namn och 3) i den heliga andens namn, inte i en treenighets namn. Jehovas vittnen lär på liknande sätt ut den bibliska sanningen och gör därför skillnad mellan Gud, hans Son och den heliga anden. (Matteus 28:19)
Sanningen och dopet
20. Vilken kunskap behöver dopkandidater ha?
20 Jesus gav sina efterföljare i uppdrag att göra lärjungar genom att lära människor sanningen. För att vara kvalificerade för dop behövde de nya ha grundläggande kunskap i Bibeln. De måste till exempel erkänna den ställning och myndighet som Fadern respektive hans Son, Jesus Kristus, har. (Johannes 3:16) Dopkandidater behöver också förstå att den heliga anden inte är en person, utan Guds verksamma kraft. (1 Moseboken 1:2, fotnot i NW, studieutgåvan)
21, 22. Varför vill du säga att dopet är för troende?
21 De första kristna döpte bara upplysta och ångerfulla personer som oreserverat hade överlämnat sig åt Gud för att göra hans vilja. Judar och proselyter som var församlade i Jerusalem vid pingsten år 33 v.t. hade redan kunskap i de hebreiska skrifterna. När de hörde aposteln Petrus tala om Jesus, Messias, var det omkring 3 000 ”som av hjärtat omfattade hans ord” och blev ”döpta”. (Apostlagärningarna 2:41; 3:19–4:4; 10:34–38)
22 Det kristna dopet är för troende. Människor som bodde i Samaria tog emot sanningen, och ”när de trodde Filippus, som förkunnade de goda nyheterna om Guds kungarike och om Jesu Kristi namn, lät de döpa sig, både män och kvinnor”. (Apostlagärningarna 8:12) Som en hängiven proselyt som hade kunskap om Jehova godtog den etiopiske eunucken först Filippus förklaringar om uppfyllelsen av de messianska profetiorna och blev därefter döpt. (Apostlagärningarna 8:34–36) Längre fram sade Petrus till Cornelius och andra icke-judar att ”den som fruktar honom [Gud] och utför rättfärdighetsgärningar [är] godtagbar för honom” och att var och en som tror på Jesus Kristus får förlåtelse för synder. (Apostlagärningarna 10:35, 43; 11:18) Allt detta är i överensstämmelse med Jesu befallning att göra lärjungar och lära dem att hålla allt som han hade befallt. (Matteus 28:19, 20; Apostlagärningarna 1:8) Jehovas vittnen håller fast vid samma norm och godtar för dop bara dem som har grundläggande kunskap i Bibeln och som har överlämnat sig åt Gud.
23, 24. Vilket är det rätta sättet att genomföra kristet dop?
23 Fullständig nedsänkning i vatten är det rätta sättet att döpa troende. Sedan Jesus blivit döpt i Jordan, steg han ”upp ur vattnet”. (Markus 1:10) Den etiopiske eunucken blev döpt i ”ett visst vatten”. Han och Filippus ”steg båda ner i vattnet” och steg sedan ”upp ur vattnet”. (Apostlagärningarna 8:36–40) Att Bibeln talar om dopet som en symbolisk begravning tyder också på fullständig nedsänkning i vatten. (Romarna 6:4–6; Kolosserna 2:12)
24 I ett bibliskt uppslagsverk (The Oxford Companion to the Bible) heter det: ”Beskrivningarna av dop som omnämns i Nya testamentet tyder på att den som blev döpt sänktes ner under vattnet.” Enligt ett franskt uppslagsverk (Larousse du XXe Siècle [Paris, 1928]) ”blev de första kristna döpta genom nedsänkning överallt där det fanns vatten”. Och i en bok som handlar om kristendomens triumf (After Jesus—The Triumph of Christianity) finner vi denna förklaring: ”I den mest grundläggande formen krävde dopet att dopkandidaten skulle tillkännage sin tro, något som följdes av fullständig nedsänkning i vatten företagen i Jesu namn.”
25. Vad skall tas upp i nästa artikel?
25 Det som här nämnts i fråga om på Bibeln grundade trossatser och metoder bland de första kristna är enbart exempel. Det skulle vara möjligt att lägga fram andra paralleller mellan deras trossatser och Jehovas vittnens. I följande artikel kommer vi att ta upp ytterligare sätt att visa vilka som lär människor sanningen.
Hur skulle du svara?
• Vad slags tillbedjan kräver Gud?
• Hur blev sanningen verklighet förmedelst Jesus Kristus?
• Vad är sanningen om själen och döden?
• Hur utförs det kristna dopet, och vad krävs av dopkandidaterna?
[Frågor]
[Bild på sidan 16]
Jesus sade till Pilatus: ”Till detta har jag kommit i världen: att jag skulle vittna om sanningen”
[Bild på sidan 17]
Kan du förklara varför Jesus sade: ”Jag är ... sanningen”?
[Bild på sidan 18]
Vad är sanningen om kristet dop?